Skriv om era kära

Skriv om era köra som olyckligtvis gått bort.
MOrfar: Du var den roligaste morfarn som fanns. Du skojade alltid med mig och min lillasyster innan du fick en sjukdom som hindrade dig från att äta och dricka. I ♥ y!

Farfar: Du var så gullig och skämde bort oss. Du gav oss alltid så mycket presenter och älskade oss så mycket. Jag ångrar att jag inte varit med dig så mycket som jag velat. I ♥ y!

Eh, min katt är inte död än. Men om han blir avlivad ska jag skriva om honom också.

Du var förut en mina närmsta vänner. Olivia.
Nästan varje dag av våran tidiga ungdom så umgicks vi. Alltså jag vet inte var jag ska börja, det här kommer bli en väldigt okänslosam text känns det som, för jag vet verkligen inte var jag ska börja, jag känner mig bara så. tom.. Det finns liksom inte ord som kan beskriva hur mycket jag saknar denna galna, älskade tjej. Stackars Olivia, var ofta den som fick otur.
Hon var galen i musik, och det var absolut det hon ville jobba med i sin framtid. Michael Jackson var idolen.
Under hela skoltiden så var hon kamratstödjare, och det var inget konstig med det, Olivia var absolut en av de snällaste människor jag någonsin har träffat på.
Förra året dog hon tyvärr, i Leukemi. Stackars flicka.
Hon kämpade så hårt från och med att hon fick den under sommaren 09, ända tills hon blev av med den senare din vintern/hösten.
Alla trodde vi att det var över, när du blev friskförklarad. Veckorna gick, och sedan fick vi inte höra av dig något mer helt plötsligt.
Jag visste, jag visste redan då. Du var på sämringsvägen.
Så kom beskedet, mitt i min semester. På Söndagen, skolan ringde och sa att du var borta. Sa att det kunde vara bra om jag visste det i förväg.

Den dagen är nog en av de värsta dagarna i mitt liv. Dagen därpå i skolan, förmodligen den som kan jämföras i att vara hemsk. Allt kom så plötsligt. Vi trodde så mycket på dig, älskade älskade vän.

Hoppas du fortfarande har det bra. Var du än är, vad du än gör ♥

Maharajah - Jag blir tårögd bara av att läsa det... ♥

Jag gråter hur mycket som helst inombords när jag skriver det. Det låter kanske inte så känslosamt, men när det kommer till sådant så vet jag inte vad jag ska ta mig till.
Döden övervann henne inte. Hon övervann livet.

Maharajah - Så fint skrivet, och jag förstår verkligen hur du känner. ♥

"Döden övervann henne inte - hon övervann livet." Så sant, så sjukt sant. Fint.

Har redan skrivit om honom i andra trådar men ja min morfar gick bort för ett år sedan och det har varit svårt att hantera. Jag älskade honom över allt annat, och han var mer än en morfar för mig, han var min bästa vän. Jag har aldrig känt mig så älskad som när jag varit med honom, inte varit så lycklig.... ja, jag saknar honom så sjuuuukt mycket. Men sanningen är, jag tror inte jag skulle önska honom tillbaka om jag så kunde - för jag skulle inte klara av smärtan att förlora honom igen.

^^ Förlåt för att jag förstör känslan men det finns redan en identisk tråd:
http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=2814&page=121#forum.php?topic=6423

^ Jag kommer till Hänga Harry när jag klickar på länken.. Heh ^^

Gah, avskyr när mugglis inte uppdateras i länkfältet.
http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=2814&page=121#forum.php?topic=6423
Det ska vara rätt, det fungerade för mig