Privat Gladiatorskolan

Privatroll
Roll mellan Vildvittra & Aphrodite

Utspelar sig i en annan framtid
Världen är inte sig lik, efter mängder av krig och naturkatastrofer är det bara det forna romarriket som finns kvar.

Folket lever i överflöd, de har teknologi som sköter allt det vardagliga och vill därför ha mer underhållning.
För att tillfredsställa sitt folk och visa sin makt ordnar kejsaren varje år gladiatorspel enligt gammal tradition för sitt folk.
Gladiatorerna består av män och kvinnor som på ett eller annat sätt blivit gladiatorer.
Varje familj tvingas ge ett barn till gladiatorskolan, många ger flera allt efter tycke och smak.

Tekniken, morderniteten och allt ligger långt fram, och alla lever i överflöd.

Samhällsklasser:

Kejsaren och adeln
Är dem som inte behöver skänka barn till gladiatorskolan. Det är de som satsar, startar fanklubbar och skänker saker och ting till sina kämpar till de gladiatorer de hejar på.

Dessa behöver inte skänka barn till skolan, men vissa går dit frivilligt och innan sin skolgång får de sin träning betald.

Gladiatorerna
De som är, har varit eller ska bli gladiatorer. De som ska bli gladiatorer tränas upp och skolas de del innan de får fara till gladiatorskolan så de skall klara sig så bra som möjligt.

Dessa måste skänka minst ett barn till skolan och de som har minst en förälder i liv får träningen av denna. Här finns det även barn som har blivit föräldralösa för att deras föräldrar har hamnat på arenan. Tas de ej hand av någon släkting kommer de på barnhem och har därmed ingen träning innan skolan.

De övriga
De övriga är de som inte passar som gladiatorer av någon orsak, eller inte vill vara gladiatorer. De gör alla sysslor och ser till att ingen annan behöver jobba med de jobb som krävs för att ett land skall fungera.

Dessa måste skänka minst ett barn till skolan. De här barnen har ingen träning alls innan skolan, inte mycket pengar till kläder och liknande.

Skolan
Alla gladiatorer hamnar i en gladiatorskola vid 17- årsålder, som en internatskola där de tränas, skolas och lever skilda från sitt tidigare liv och levande för endast en sak, att segra eller dö i arenan. Man är gladiator tills man är 29 år sedan får man bli tränare till nya gladiatorer.
Alla elever har ett eget rum som de har lov att inreda hur de vill på skolan.

Lektioner
De tränas i olika vapen, dock inte nya teknologiska utan vanliga som förr, likt svärd och liknande. De tränas även i närstrid och olika taktiker.
De undervisas i krigs och stridshistoria och olika tekniker.

Helger/Fester
På helgerna ordnas för det mesta fester, då vad som helst kan hända med alkoholens påverkan. Eftersom man filmas dygnet runt är de flesta inte så skygga med vad de gör. Ju mer de gör desto mer blir de älskade av publiken och ju mer sponsorer får de.

Regler
Man får inte bära vapen annat än i träningslokalerna, och inte döda andra elever men skada går an.
Alkohol får inte brukas annat än på helgerna då de är lediga från skolan.

Media
Mycket har även med media att göra, allt direktsänds och man tävlar om att hamna i topp. I skolan finns det en stor skärm där det finns vilka elever som ligger i topp bland sponsorerna och liknande.

Arenan
I arenan ställs de inför andra kämpar men även vilda djur, men det finns även en gren där de ska kämpa grupp mot grupp. Och det gör rivaliteten stor, alla vill ha de bästa i sin grupp och skadliggöra de andra. Våldtäckter och slagsmål i korridorerna är inte ovanliga och rektorn och lärarna anser bara att detta höjer moralen och skolandan och gör inget åt detta. Pakter görs och bryts och många gör allt för att komma i rätt grupp eller få någon annan ur en annan.

Självklart är vissa mer efterfrågade och attraktiva att ha i sin grupp än andra. Dels de som förr klarat sig i arenan och dels de som hade kända föräldrar eller syskon som är gladiatorer. De som inte många vill ha är de som har döda och svaga gladiatorer i släktet.

Modet
Modet visar vilken status man har och vem man är. Eftersom allt i skolan direktsänds ut i landet vill man klä sig så snyggt som möjligt för att få sponsorer och liknande av adeln. Klär man sig snyggt och utmanande, liksom har man koll på smink och liknande får man alltså mer sponsorer.
Ärr man får tas ofta enkelt bort av den toppmoderna skönhets och vården, men vissa är som ser snygga, attraktiva och farliga ut bestämmer läkarna skall vara kvar för att skänka gladiatorn mer och fler sponsorer för att visa vilken bra gladiator det är.
Självklart har de som inte är adel eller gladiatorer med familj råd med detta som andra och har heller inte samma modevetenhet.

Namn: Bellona (Döpt efter romerska, krigets gudinna) "Bell" Sarpe (Orm på romerska.)
Ålder: 19 år
Kön: Kvinna
Utseende:

Klär sig utmanande ofta i svart, har en piercing i naveln och i öronen.
Hon sminkar sig hårt och har en svart orm som slingrar sig runt på sin högra överarm, liksom brodern för att representera familjen.
Samhällsklass: Gladiator
Familj: Mor och far, båda framstående gladiatorer tränar adelsbarn utanför skolan nu när båda deras barn är satta i skolan.
Brodern Mars (Döpt efter krigets gud) är 20 år och mycket lik systern till utseendet lång och muskulös och med samma hårfärg.
Bakgrund: Bellona och Mars har tränats från barnsben till hårda, känslokalla och målmedvetna gladiatorer av sina föräldrar.
En hård barndom utan kärlek med bestraffningar och träning.
Är en ytterst skicklig och farlig gladiator.
Personlighet: Är sådan som hon uppfostrats, visar inga känslor eller smärta.
Hon döljer den hon är och gör allt för att vinna, för att föra ära till familjen, det är det hon lever för.
Dock mår hon inte bra, och skadar sig själv, tränar eller festar hårt för att stå ut med tillvaron och klara sig.
Övrigt:
Rollare: Vildvittra

Namn: Aqvilia Livius
Ålder: 18
Kön: kvinna
Utseende: svart, lockigt hår. Amberfärgade ögon och smal, nästan mager kropp.
Samhällsklass: De övriga
Familj: Enbart sin mor kvar, hennes far stack och hennes syster dog i plötslig spädbarnsdöd
Bakgrund: Familjen Livius har alltid haft det svårt, både ekonomiskt och relationmässigt. Fadern drog sin väg när Aqvilias syster föddes, och lämnade de tre kvinnorna att klara sig själva.
Personlighet: Kan uppfattas som dryg, men det är ett sätt för henne att skydda sin mer sensitiva sida, speciellt i sammanhang där man behöver vara stenhård. När det handlar om hennes familj och nära vänner så ger hon allt, det finns ingenting hon inte skulle göra för den.
Övrigt: hon är smidig och snabb, hon är skicklig inom ficktjuveri då det var sättet för henne och hennes familj att överleva. Hon är också duktig på att sjunga.

Dagen till första skoldagen grydde, Bellona skulle börja sitt andra år och Mars sitt tredje. De var de kända och mycket mediepopulära Sarpe tvillingarna. Båda visste hur de skulle spela sina kort rätt för att göra publiken nöjda. De hade lärt sig sedan barnsben och blivit tränade av deras föräldrar. Föräldrarna som var före detta gladiatorer och som nu tränade adelsbarn mot enorma summor pengar.
Det hela ledde till att de redan från början var en favorit bland tittarna. Vad de själva tycker och tänker vet de väl bara själva och talar enbart med sig själva om.


Senare klev Bellona och Mars ut på skolgården framför den enorma byggnaden från deras vita limousin. De klev ut med bländande leenden mot de blixtrade kamerorna och svarade på journalisternas frågor. Journalister var inte tillåtna i skolan utom vid specifika tillfällen så som denna dag. Bellona hade blandade känslor då hon klev in på skolgården. Här i skolan hade hon vunnit många spel och även dödat, hon hade mördat. Sådant hon inte fick tänka på men, sådant hon drömde mardrömmar om. Hon hade även förlorat en av sina bästa vänner, Livia som blev mördad av en annan gladiator. Denna skola betydde förluster, hon kunde förlora sin älskade Mars när som helst så som sin Livia. Bellona visste inte om hon orkade sådana förluster, de som man inte fick visa men de som hon i sorg drack upp så ofta hon förmådde.

Aqvilia hade hört om skolan. Skolan man skickade sina barn till. Inte för att man ville, utan för att man var tvungen. Så var livet bland samhällsklassen som Gudarna glömde. Under Aqvilias uppväxt hade tanken hela tiden legat och gnagt i henne, vetskapen om att hon en dag inte skulle bo kvar med sin mor, utan förflyttas till skolan för att lära sig slåss, för att döda eller bli dödad. Eftersom hon levde i den samhällsklassen som hon gjorde, så hade hon ingen som helst träning inför starten i skolan, något som andra människor hade fått. Det var en nackdel, men hon hade andra talanger som hon ansåg låg till hennes fördel.

Hon stod framför sin mor, vars ögon blänkte av tårar som hon febrilt försökte blinka bort. De nya eleverna till skolan skulle hämtas av en limousin, och den var på väg. Aqvilia hade flätat sitt långa, svarta hår i en inbakad fläta, mest för att få det ur ansiktet. Den smala kroppen var klädd i en ljusblå klänning som hade varit hennes mors en gång i tiden, på den tiden där livet hade varit bättre för henne. Hon hade tydligen sparat klänningen för att ha till betydande dagar, och denna dag var tydligen en dag av den sort.

Den enorma bilen uppenbarade sig framför dem, och Aqvilia svalde hårt. Hon kramade om sin mor, länge. När de drog ifrån varandra tog modern upp ett halsband ur fickan. Berlocken som hängde i kedjan var tecknet för krigsguden Mars.
”För tur” viskade modern innan hon placerade läpparna på Aqvilias panna. Två män kom ut ur bilen, och plötsligt blev Aqvilia bortförd. Hon kastade en snabb blick mot sin mor. Det skulle antagligen bli sista gången hon såg henne.

Bilen var någonting av en myt för Aqvilia, hon hade aldrig suttit i en innan. Männen sa ingenting, och chauffören verkade inte så pratglad, han heller. Inte för att hon skulle veta vad de skulle prata om, men lite mer än tystnad hade varit skönt. Mest för att slippa tänka på vad som just nu snurrade i hennes huvud. Hon tittade ut genom fönstret, och bilen närmade sig skolan som nu skulle vara hennes nya värld, ständigt övervakad.

Att undvika kameror var inte att tänka på, Bellona kunde bara tänka på vilket straff hon kunde få annars av fadern. Minsta lilla snedsteg och de skulle få sota för det hemma. Deras föräldrar var inga kärleksfulla typer, allt handlade om familjens ära annars kunde de lika gärna vara döda. Men föräldrarna hade formats utav deras egna föräldrar och av skolan. Det var ingen lätt miljö om man ville lyckats och vara succéfull och de var alla spelpjäser i adelns och kungens namn. Hur mycket Bellona och Mars än skulle göra skulle de aldrig bli riktigt fria. Både här och hemma handlade allt om att träna, överleva och döda.
Det var även att klara sig i skolan, festa och se till att festen slutade i en säng med en av de stora kämparna. Det var hela deras utstrålning, att klä sig utmanande och sexigt, att kriga i klackskor för Bellona. Ja, mycket hade hon lärt sig sedan barnsben och allt var väl egentligen inte tillåtet och skulle räknas som vanvårdnad av barn i en annan tid.

Bellona och Mars följde slutligen med strömmen av elever mot aulan. Många nya gladiatorer syntes men även många gamla välbekanta. Många av de nya skulle inte överleva ens ett halvår här, särskilt inte de som inte haft någon utbildning alls.

Aqvilia steg ur bilen och såg upp mot skolan, som var en av de största byggnader hon sett i sitt liv. Innan hon gick fram mot den, och därmed var med i bild för första gången, tog hon ett djupt andetag. Hon beslöt sig för att ta fram sin tuffa sida, och hålla en bra min framför kameran. Om hon skulle vara försiktig och feg, så skulle det resultera i att hon inte skulle få några sponsorer, vilket skulle leda till en definitiv död. Hon sträckte på sig, höll huvudet högt och gick genom de stora portar som ledde till skolan. Direkt kände hon kamerornas linser mot sig, och hon var numera live i befolkningens TV-apparater. Hon kände att hon såg självsäker och cool ut, även om det var en storm inuti henne, och att hon allra helst hade velat krypa ihop i en grotta och inte synas.

Aqvilia gick mot det som alla andra verkade gå till, som visade sig vara en form av auditorium. På vägen dit såg hon olika sorters människor. Det var enkelt att se vilka som hade varit på skolan innan, och vilka som var nya. Det gick även att se, på vissa i alla fall, vilken samhällsklass de kom från. Hon hoppades verkligen att personerna runt omkring henne fick ett bra första intryck av henne, mest för att det öppnade upp möjligheterna för vänner, men också sponsorer såklart. Hon hade läst på en del om skolan, och ingen sponsrade en gladiator som bara satt på sitt rum och gjorde ingenting. Aqvilia hade beslutat sig för att inte vara den som gav upp det första hon gjorde, hon skulle kämpa tills den sista blodsdroppen lämnade hennes kropp.

Bellona och Mars satte sig på två av stolarna som stod uppställda i rader vända mot scenen där en stor filmduk bredde ut sig. Där brukades visa rankningen på alla elever, eller vissa händelser som hänt under dagen. Det brukades visa diverse
träningar, vilka som gått till sängs med varandra, gladiatorspelen, bråk, fester och mycket mer. Allt som visades för tv publiken kunde visas även där. För tillfället var den vit, men när alla elever satt sig skulle rektorn komma fram och de övriga lärarna. Då skulle det visas guldglimtar från föregående år och poängställningen med mera.
Sorlet i salen var högt då folk hälsade på varandra efter ett långt sommarlov. Bellona satt näst längst ut på sin rad med en stol ledig vid sig, troligen skulle en av de gamla eleverna sätta sig där, ingen ny skulle våga sig dit. Inte så att varken Bellona eller Mars var otrevliga som många andra kunde vara och bli översittare. Men de hade det ryktet, hur de egentligen var visste väl bara få.

Aqvilia klev in i den stora salen, och såg duken framför sig. Hon undrade vad som skulle hända, och letade efter en ledig plats. Hon fick syn på en plats bredvid en tjej som hon hade sett under tiden som eleverna hade gått in i aulan. Aqvilia visst ingenting om henne, eller tjejen som satt bredvid, men hon hade sett båda två när programmet hade sänts på en av TV-apparaterna genom fönstret hos andra. Hon tog beslutet att faktiskt gå fram och sätta sig, vad var det värsta som skulle kunna hända? Förhoppningsvis kunde tjejen bredvid hjälpa henne att komma in i skolan, med tanke på att hon hade gått på skolan innan, men också för att hon såg ut att vara vältränad, vilket betydde att hon hade överlevt några gladiatorspel i alla fall.

Aqvilia tog ett par steg fram, och under tiden hon gick beslöt hon sig för hur hon skulle göra; antingen frågade hon om hon fick sitta där, och blottade sig, eller så bara satte hon sig för att visa dominans. Hon beslöt sig för att göra det sistnämna. Allt för överlevnad, eller hur var det nu? Hon kom fram till stolen, tog ett steg åt sidan för att komma åt och satte sig ner. Hon lutade sig bakåt och övervägde om hon skulle prata med tjejen bredvid. Hon valde att fokusera på den vita duken som nu var tom, men som Aqvilia antog att den inte skulle förbli särskilt länge. Hon vred på huvudet och tittade på den rödhåriga tjejen. Lika bra att skapa kontakter från början.
”Så, det är här allt händer” sa hon och drog bak sin fläta till ryggen, då den hade fallit fram över axeln.

Bellona vände huvudet mot den nykomna tjejen med ett ögonbryn höjt av förvåning. Hon hade inte förväntat sig en nybörjare sätta sig där, särskilt inte en sådan nybörjare utan träning och troligen utan pengar med, den gamla klänningen och den magra kroppen tydde på det.
Men sedan den attityden och att ens våga öppna munnen i ett sammanhang som denna.
"Beror på vad du menar med händer. Men ja, dit är hit alla blickar vänds." svarade Bellona och utbytte en blick med brodern. Kanske inte flickan visste vilka de var? Hon hade hört att vissa av dem inte ens hade TV apparater.
"Mitt namn är Bellona Sharpe och detta är min bror Mars." sa hon och nickade åt den muskulösa brodern. De var mycket lika, vältränade och med eldrött hår samt tatueringarna på armen.
Mars nickade med ett bländande leende mot flickan medans salen fylldes med folk. De hade ingen vinst i att vara otrevliga, ju fler som gillade dem desto större chans hade de, även om vissa tillslut skulle dö.

Aqvilia nickade och log.
”Jag är Aqvilia” sa hon och tittade först på tjejen, som tydligen hette Bellona, och brodern som hette Mars. De båda syskonen var väldigt lika, men så var det ju ofta med syskon. Hon tänkte tillbaka till sin lillasyster, som hon bara hade fått lov att känna i två år. Systern hade dött i plötslig spädbarnsdöd, något som hade splittrat den lilla familjen. Aqvilia hade undrat hur hennes syster hade varit som person, och vem av dem som hade hamnat på skolan hon nu gick på. I hennes egna tankar så hade det fortfarnade varit Aqvilia som hade gått på skolan, för att hennes syster skulle få leva i stillhet och fred.

Plötsligt släcktes aulan ner, och den vita duken var inte vit längre. Den visade ett videoklipp från en av gladiatorspelen, och det var mer brutalt än vad Aqvilia hade tänkt sig. Hon svalde, men vägrade visa någon form av känslor över huvud taget. Hon var rätt säker på att kamerorna skulle vara på de nya elevernas ansikten, för att visa deras reaktioner. Med reaktionerna visade man eventuella sponsorer om man var värdig eller inte. Hon hoppades febrilt att någon skulle spricka, så uppmärksamheten vändes till någon annan än henne. Mycket riktigt, när den ena gladiatorn fick halsen uppskuren hördes ljudet av någon som fick upp lunchen igen. Aqvilia vred på huvudet och tittade neråt, och såg en kille som precis hade kastat upp lunchen i bakhuvudet på en annan elev som satt framför honom. Aqvilia vände uppmärksamheten till duken igen, och fortsatte att titta på slakten som visades för eleverna.