Tale of Hexa

'Ello dere! Tänkte ta och lägga upp min lilla berättelse här och ta emot lite konstrktiv kritik. Jag har inte kommit alls långt och det kan därför dröja mellan inläggen menmen... Den här berättelsen (som också finns på wattpad på engelska) har bara en engelsk titel simply för att jag inte kommer på en fancy sådan på svenska, så ni får gärna komma med förslag my lovely mugglisar ♥
---------------------
Kapitel Ett - Prolog

Mörkret sänker sig långsamt över trädtopparna, likt en slöja som läggs som ett skydd mot månen och stjärnornas blickar. Just stjärnorna lyser i en kaskad av färger. För de flesta är detta ett förut okänt fenomen men inte för mig. Jag har sett detta förut, ända sedan Begynnelsen då det fortfarande fanns fler sådana som jag. Allt eftersom millenium efter millenium kom och gick bleknade de bort till ingenting, tills det bara var jag kvar. Irisstjärnorna är ett bra tecken för mig. Det betyder att mina krafter växer sig starkare.
Tyvärr så innebär det att andra också blir starkare. Sex personer för att vara exakt. Just i detta ögonblick, när du läser denna mening ligger tre av dem i sina sängar och sussar sött. Föga vet de att deras liv kommer vändas upp och ner, att de kommer plågas och önska att de aldrig blivit födda. De kommer inte ha en aning att jag ligger bakom deras framtida lidanden, för de har aldrig träffat mig. De vet inte ens att jag existerar men det är det ingen levande varelse som gör. Ingen levande varelse, sa jag. Jag ska ge dig några sekunder för att det ska sjunka in. Förstår du? Nåväl, det kommer du förhoppningsvis göra om du inte är lika trög som en av de ovannämnda personerna. Men var var jag?
Jo, just det. Imorgon bitti kommer de här sex personernas krafter ha börjat växa sig starkare och jag måsta handla snabbt. Jag måste stoppa dem innan de stoppar mig och jag måste göra det jag är tvungen att göra för att överleva. Vill du gissa vad det kan tänkas vara? Du har antagligen en gnutta rätt, om du gissade på att deras livstrådar måste klippas, att de måste dö. Inte riktigt. Det räcker egentligen med deras själar som måste sugas ut. Du kanske tror att jag är en vampyr? Eller en dementor? Jag förstår varför du kan tänkas tro det men denna gång har du faktiskt så fel som man kan ha. Jag är inte Någon utan Något. Jag är något mycket mer skräckinjagande än en vampyr. Jämfört med mig är en dementor rena rama gosekaninen. Om du skulle veta vad jag är för något skulle du bli så fylld med skräck att alla dina ben i kroppen smälter och din hud blir som utspänt tuggummi. När mina krafter kommer tillbaka som de alltid gör är jag återigen starkast och mäktigast i universum. Ingen kan mäta sig med mig. Eller, några kan det, om de lyckas ta reda på hur, men det kommer de aldrig göra. Jag ska krossa dem innan de får en chans.
Men nu är det snart gryning. Titta ut genom närmaste fönster. Där, längst bort vid horisonten, bor två av de här personerna som jag har babblat om.. Det är dem jag ska till först, för de är de svagaste av alla sex. Snart vaknar de upp och då kommer jag vänta på dem. Lura i mörkret tills jag kan förgöra dem. Min mission börjar här, mitt i kalla Sverige. Min tid har äntligen kommit

Superbra!♥ låter spännande

*bevakar*

Och du får en tumme för den spännande berättelsen!



Fortsätt!!

Åh tack ♥

Varsågod!♥ när kommer nästa kapitel?♥