Murgrönsbladen (sv)

Titel: Murgrönsbladen
Språk: Svenska
Färdigskriven: Nej
Antal kapitel hittills: 1

Handling:
I Erics släkt finns det en tradition som säger att murgrönan skyddar mot ondska. Och nu behövs det mer murgröna än någonsin! Ondskan tar över Erics granne och allt blir förvirande...


...Det tror jag iallafall

Någon som vill läsa?

Tillägg:
Om ingen vill läsa så kommer det inget, hejdå tråden...

Tillägg igen:
Ni kanske vill läsa om ni får ett smakprov??? Här kommer det:

KAPITEL ETT



Amely tittade ut genom fönstret. Marken var vit nedanför. Någon hade trampat fotspår i snön.

Hon tände lampan, den gav ett fridfullt ljus i rummet. Det var litet. En säng, en bokhylla och ett skrivbord. På skrivbordet låg det högvis med papper, fuskkoder, läxor och allmänt skräp. Amely spelade många dataspel, den senaste månaden var det Maple Story som hade varit favoriten. Hon var nästan i level 100.

I fönstret bredvid stod en kille och tittade ut. Hans murgröna i fönstret, som enligt tradition i släkten skulle ge tur, frodade sig. Han vattnade den noga varje dag. Alla i släkten hade ett torkat, inoljat murgrönsblad runt halsen. Hans namn var Eric. Han tände lampen, den gav ett behagligt ljus i rummet.

Det snöade under natten, det blev snökaos i landet.

När Amely vaknade av att hennes pappa skakade henne på morgonen vred hon sig i sängen.
”Mamma och jag åker iväg u, du får göra frukost själv. Klockan är snart kvart över.”
”Kvart över vad?”
”Kvart över åtta, vi ses ikväll”, sa han och gav Amely en avskedskram.

Eric hade vaknat tidigt och tänt sänglampan. Den var inte lika mysig som lampan i fönstret, men fungerade. Han hade suttit och skrivit brev.

Amely åt frukost vid nio, tog på sig ett par mjukisbyxor, linne och munkjacka. Amely loggade in på skype, chattade med sina tre klasskompisar. Sedan slog hon på Maple.

Eric åt frukost. Enn äggmacka och en kopp oboy till. Sen gick han och slängde orkidén i ampeln i hans fönster. Han tänkte sätta en murgröna där.
Sent igår kväll hade han fått ett mail och datorn hade plingat till. Mailet hade varit från hans moster.

Hej Eric!
Nu när du har fyllt tretton måste du skyddas mer, det finns mycket ont i världen. Murgrönan kommer skydda dig mer, häng upp en murgröna i en ampel i ditt fönster.

Vi ses snart!
Berättar mer då!




Amely satt vid datorn till klockan 12, då började hon bli hungrig.
Pappa hade lagt pizzapengar på köksbordet. Hon stoppade fötterna i gummistövlarna och gick ut.

Pizzerian låg på Nygatan, som Olaigatan korsade nära Amelys hus. Personalen där hade känt Amely sedan hon hade varit i sexårs-åldern.
”Här Amely”, sa pizzabagaren till henne.
”Tack”, sa Amely och sköt betalningen över disken. ”Det är jämnt.”

Eric hade påbörjat ett mail till sin moster, vad var det hon dillade om?

Amely hade ätit upp pizzan. Hon masade sig ut från köket och in till datorn. Bara några procent kvar till level 105.

Eric satte sig vid pianot, det var lite ostämt men fungerade att spela på. Tonen C klingade ljuvt med G. G, F, C – G, F, C – G7, F och C.

Amely ramlade ner på golvet. Hennes huvud snurrade.
”Va? Nej, inte så!” skrek hon. ”Inte så!”

Hoppas att Amely inte gjorde illa sig när hon ramlade ner. Jag undrar vad Eric ska skyddas mot, men det kommer jag förhoppningsvis få reda på. MER!

Jätte bra! Men jag har ett tips. Istället för att skriva:
Amely...

"Slut på mening"

Eric...
"Slut på mening"

Så kan du ju skriva varannan person i varannan kapitel skulle vara mycket skönare att läsa då

Bra!!!

Hoppas på ett till kapitel, men jag förstår om du vill ha fler läsare för att det ska löna sig.

Awesome. ^^

Kommer ett, det är klart men inte inskrivet på datorn. Ska försöka att posta det ikväll, men vet inte hur länge jag får sitta vid datorn.


Ska försöka göra så i fortsättningen, men det andra kapitlet är redan skrivet som första kapitlet.

bra den va

Kul att dte snart kommer mer

Så ja, inte så långt, men ändå ett kapitel. Lite saker ni bör veta innan det här kapitlet:



Den här berättelsen började faktiskt som skrivövning på skrivkursen i Norrköping, vi gick ut med block och antecknade hur det såg ut i fönstrena på ett hus (det som Amely och Eric bor i) och sen skulle vi skriva en berättelse om vilka som bodde där. Det var så den här historian började.

Nog snackat nu! Det är ju berättelsen ni vill läsa! Inte min tråkiga monolog! XD

KAPITEL TVÅ


”Amely?” ropade hennes pappa in i lägenheten. Det var mörkt ute. Snön glänste. Han öppnade dörren till hennes rum. Det låg ett kuvert förseglat med lack på golvet.

”Aj!” murgrönsbladet runt Erics hals brändes. Han hade fått brännmärkan på halsen. Han vacklade. En man kom fram till honom.
”Kom, sätt dig på bänken.”, sa han. Det föll ner snö från en lind i promenaden.
”Hur mår du?”
”Bra”, Eric såg sig osäkert omkring. ”Jag måste nog gå hem nu.”
”Ska jag följa dig?”
”Nej tack, jag bor precis runt hörnet.”
”Är du säker på att du inte behöver hjälp?”
”Ja, tack ändå.”

Eric kom fram till lägenheten. Han tog av sig jackan och gick in till sitt rum. På det glänsande parkettgolvet låg ett pergament. Det var ihopvikt. Eric öppnade det. Handstilen på papperet var sirlig och gammaldags.

Ondskan kommer närmre!
Hjälp behövs!
Snabbt!
Skynda dig Eric!

”När upptäckte du att hon var borta?” frågade polisassistent Hjelm Amelys pappa Göran.
”16.15”
”Och då larmade du polisen?”
”Ja, precis.”
”Vi ska skicka ut styrkor som spanar. Mer kan vi inte göra. God kväll.”, polisen lämnade lägenheten.

Amely vaknade. Hon såg bara dimma framför sig. Hennes armar var fastbundna vid kroppen. Dimman lättade och hon kunde se ett svart skynke framför sig. På det fanns ett stort broderat murgrönsblad...

Eric gick ut i köket och slog numret till sin moster.
”Ja, det är Tracy.”
”Hej, det är Eric, jag måste få ve...”
”Sssschh! Inte via telefonen! Den kan avlyssnas! Jag kommer över till dig imorgon istället.”
”Men...”
”Inga men, Eric. Vi ses imorgon. God kväll.”
Det surrade i telefonen. Eric lade på luren och gick in till sitt rum igen.
Han sov oroligt den natten. Flera gånger gick han upp och vankade av och an i rummet. Till slut övertalade han sig själv att sova. Om han hade kunnat höra sig själv när han sov så hade han hört:
”Klostret, hon är i klostret”