Viking [PRIVAT Jullan bullan & zora]

LAgertha såg på ARvid snabbt
-e det någon fler här?
frågade hon tyst oc hsemt direkt med honom

Aila lät han men man såg hur det sved i revbnen i hennes ögon.
-Tack
sa ohn tyst


Thomas log till
-vi fixar detta okej, du och jag
sa han snällt

Arvid skakade på huvudet.

" så lite så" sa Tor.

Jane nickade till.

LAgertha nickar tyst och gick med honom ut tyst.
-vet du vart andra kan vara?
frågade hon lugnt

Aila såg på Tor tysst
-du får förlöara frö mig sen varför du ens lever
sa hon tyst


Thomas rörde hnnes kind och bar försikgit upp henne

Arvid skakade på huvudet.

Tor nickade mot henne.

Jane pep till av smärta.

Lagerhta såg på honom, hon viste grabben inte pratar mycet
-ta hene hem, tycker inte du ska återvända till arbete idag. dem kommer förstå annars skull på mig
sa ohn


Aila satt tyst oc htänkte på saker, hon kände bara vart hon hade ont i tystnad utan att röra sig. Hon var gladöver tor var där och nr


Thoams sa jnget direkt
-förlåt
sa han tyst och bar henne mto där de kunde sova för natten

" hon är död" sa Arvid och såg på sin mor i famnen.

Tor höll på att ta hand om hennes sår.

Jane var tyst.

Lagertha såg på honom direkt
-åh
fick hon fram och såg på honom och stoppar honom tyst
-du kan inte ögra mer nä ge en värdig begravning
sa hon lugnt


aila lät han men så fort han kom åt ett ömt ställe rykte hon till.
-förlåt
sa hon tyst nu när hon hade rykt till.


Thomas visste deras mor hade en stuga mer mot skogen som dek unde vara i under tiden

Arvid såg på henne.

" säg till om du vill att någon annan gör det här" sa Tor.

Jane la huvudet mot hans axel.

LAgertha såg på honom
-även ni e lägre rang betyuderi nte det ni itne e värda en fin begravning, ge henne fin fin
sa hn

aila såg på Tor
-det e lugnt, litar på dig
sa hon nu ärlligt


Thomas gick tyst och höll henne stadigt

" jag ska det" sa Arvid.

Tor log mot henne.

" är vi framme snart?" Frågade Jane.