Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara lyssnar tyst på honom och såg på hoonm
-Ledig finns det ens i din värld.
sa hon mjukt och log lite försikigt ohc visste han hade skyldighet att rappotera henne men hon hoppas han inte gjorde det heller.
-Jag mår super. vad får mat och pengar
retas hon på skoj och tänkte lite grann och såg ner i sin mugg
-hur är det med honom? menar pappa
sa hon tyst nu och såg på hoonm lugnt

Wills leende försvann en aning när Sara nämnde hennes far.
– Ärligt talat. Han är ett vrak. Det går fortfarande inte en dag utan att han pratar om dig och frågar om någon sett till dig. Han sover dåligt... och hans matlådor är en katastrof..
svarade han och sträckte fram sin hand för att lägga den ovanpå Saras.
– Det kom som en chock när du försvann, för oss båda.. Och det är verkligen skönt att se dig igen.

Sara lyssnar och suckar kort, precis det hon var rädd för eftersom det var ju hon som hade tagit hand om honom
-en sak fixa honom en ny eller hjälp honom.
sa hon ärligt nu och såg snabbt på hans hand på hennes och drog förskigt brot den och suckar tyst, hon kudne för lucas skull dessutom vet hon inte vart hans ögon var.
-jag valde det för mina känslor. jag en man och pappa drev mig lite till det med.
sa hon tyst och suckr tyst och såg ner i sin latte igen
-men ville aldrig lämna dig, du var min bästa vän
sa hon ärligt

När Sara drog bort handen så lutade sig Will mot stolens ryggstöd istället. Det sved till lite att bli kallad vän nu när hon gått vidare.
– Så, Lucas DeMora av alla? Wow, Vem kunde tro det...
fortsatte han och kunde inte låta bli att skratta till igen. Det var så typiskt honom att alltid slänga ur sig någon kommentar som lättade upp stämningen när saker började bli mer allvarliga.
– Kan inte säga att jag är jätteförtjust i tanken. Men han är säkert en riktig..charmör..

Sara såg på honm lungt och tänkte lite grann och rörde runt i sin latte med blicken fäst där snart igen och lyssnar lugnt. Hon hade mså känslor kvar för honom, hon såg upp på honom igen
-Vem kunde tro det? ingen, man han fick väl mig.
sahon lugnt och såg på honom lugnt
-Du då? du e ju en charmör med så du borde fått en brud på korken
sa ohn lugt

– Definitivt. En ny varje vecka..
svarade Will med viss ironi i rösten, Trots att Sara såg ner på sin latte så hade han ständigt blicken på henne.
– Lyssna. Jag vet att du hänger hos DeMora numera. Men vi borde ses någon gång. For old times' sake. Jag lovar att din far inte kommer få reda på det.
sa han och fick en hoppfull blick.
– En filmkväll. Hos mig, som förr... Jag står för glassen.

Sara lyssnar på honom och flinar till av hasn svar.
-Varje vecka bra jobbat bättre än visa
sa hon på skoj och drog upp blicken när han ville ha tillbka vänskapen
-lova för sviker du mig kommer jag ibte tveka om att låta Lucas göra något mot dig
sa hon mjukt och log när han sa glass
-åååg glass ge mig redan nu
retas hon

Will log stod åt hennes bedårande reaktion när han nämnde glassen. Han hade saknat det där leendet.
– Lovar. Allt jag vill är att få tillbaka min glassbuddy. Och jag föredrar att inte ha Lucas jagandes efter mig.
sa han och sträckte sig därefter mot Saras telefon som låg på bordet bredvid henne. Förvånadsvis kunde han lätt lista ut hennes lösenord och gick sedan vidare till kontakter. Han knappade in sitt eget nummer och räckte över mobilen till Sara igen.
– Sådär. Döp mig till vad du vill.
sa han och flinade. Han hade valt att ge Sara sitt numret så att hon kunde höra av sig först. Misstänkte att det kunde bli rätt heta diskussion ifall DeMora fick reda på att hon hade kontakt med en polis.
– Och ett tips om du nu ska hänga på "the bad side". Ha inte samma lösenord som tidigare.

Kira lyssnar tyst på honom och kollade tyst på honom när han rpatade men även tog henens mobil. hon tog tyst mobiel nnär han gav henne dne igen
-vaddå samma lösen?
frågade hon förvirrad och suckar när hon förstod
-mobilen e ny jag bytte när ja stack
sa hon ärligt och log lite och döpte honom tyst itll något som hon inte visste att Lucs inte kommer förstå
-ett tips MElinda e snart klar med sittsamtal borde du vara borta för hon skvallrar eller förhör mig
sa hon tyst o htänkte
-köp chokeald glass okej och jag kommer på fredag
sa ohn

– Chokladglass alltså. Då ses vi på fredag. Jag är hemma hela kvällen, så det är bara att dyka upp.
svarade William, och reste sig från stolen igen.
– Ser fram emot att se ett sms från dig snart.
han blinkade med ena ögat mot flickan och gick sen vidare, utan att varken säga hejdå eller vi ses.

Någon minut senare dök Sara upp igen. Han satte sig ner på stolen igen och pustade ut.
– Ledsen att det dröjde, det var....
hon stannade upp, drog ner solglasögonen och tittade nyfiket på sin vän.
– ...och varför sitter du och småler för sig själv.