The cold in our bodies [PRS]

Hon såg upp på honom och blodet rann från läppen. Näsduken fick det inte att sluta.
"Nej inga gåvor. Jag känner mig skamsen över sådana saker. Jag fick en gåva igår, rummet, Det är bra." Alice neg igen.
"Och alla vackra klänningar. Jag är mer som en docka än en tjänare,"

Dörrarna öppnades och in klev kung Silas med Rion efter sig.
"Ah, Alice! Kul att se dig igen.", sa Silas varmt och sken mot henne med sitt leende. "Men vad har hänt?", frågade han överraskat då han lade märke till blodet på hennes läpp. Rion stannade upp och tittade tomt på Alice. Han verkade, tidigare om Ivan, fast i sina tankar.

"Ett verbalt bråk mellan mig och Greven." Sa hon och torkade sig i ansiktet igen. Satte sig och kände hur det snördes åt.
"Jag vill hem. Om ni vill mitt bästa så låter ni mig gå. Jag har värdesaker hemma. " Hon såg upp på dem.
"Du försöker köpa dig fri?" Cecilia såg på henne och skakade på huvudet.
"Det går nog inte."

"Bara om du kommer tillbaka till oss förstås.", sa kung Silas enkelt. Helt omedveten om den tidigare konversationen. "Jag tror att vi kan låta dig återvända till din by för en kort vistelse och sedan komma tillbaka. Ivan låter sina tjänare hälsa på sina vänner och familj för en vecka eller två och sedan återvänder dem.", fortsatte han och satte sig ner på kortsidan för att börja plocka av frukosten. Han hade fortfarande inte ätit något. "Är det någon som kan följa med dig, Alice? Är det någon du vill ha med dig isådanafall?", frågade Silas och tittade upp på henne samtidigt som han lade en servett i sitt knä.

Hon såg på honom. Hela huvudet snurrade. Det var som inget verkade vara rätt längre.
"Jag vet om detta. Varför tror du alla är med? Dels att Ivan är intresserad på vem jag är men änven.." Hon såg på honom.
"Vart min by är. Jag får inte ta med någon. Inte Ivan, inte Olivia. Ingen eftersom det inte fungerar så. Det är heliga regler som vi går efter. Det är som att ni ska besköka herrens hus varje söndag." Sa hon och skakade på honom.
Cecilia stirrade på hennes läpp och fångade upp droppen och såg på den. Den doftade underbart. Utan att tänka sig för slickade hon upp den och flämtade till.
"Åh ljuva blod. Maurice! Hennes blod är som en drog. Prova!"

Silas verkade inte berörd över Alices ord. Hans leende var orört på läpparna. Han verkade nästan vara på ett muntert humör tyckte Leo.
"Jag förstår en del, tror jag. Det där med att vi skulle besöka herrens hus varje söndag däremot, det förstår jag inte vad det handlar om.", sa Silas ärligt och högg in på ett kokt ägg.
Under tiden hade Maurice följt Cecilia med sin blick och flämtade han med när han såg vad hon gjorde. "Cecilia..!" Han tog handen om hennes handled. "Vad gör du?! Du vet att vi inte ska dricka blod av henne." Det var första gången Leo hade hört Maurice höja rösten.

"Guds hus eller vad ni kallar det." Alice backade undan från Cecilia.
"Men hennes blod smakar inte som ni beskrev det. Det är sött!" Hon såg på Rion och såg sedan tillbaka till Maurice.

"Tror du vampyrer är gudfruktiga?" Silas tittade på frukosten istället och plockade mat på fatet. Han verkade ha en aptit idag.
"Det betyder ändå inte att vi smakar av hennes blod! Hur än ljuvligt det är." Maurice fick kämpa med varenda nerv i sin kropp för att stå emot frestelsen att hugga in på Alices blod.

"Jag trodde du var männsklig." Sa hon och såg på Maurice och backade undan. Hon slog i dörren innan hon vände sig om och började sprnga genom korridoren.

"Förlåt det bara hände. Det var inte meningen." Cecilia såg efter Alice och såg sedan på Rion.

"Alice!" Maurice var efter henne på en sekund. Men det skulle inte vara han som tillfångatog henne igen.
När Alice hade hunnit en bit in i korridoren stoppades hon av kraftiga armar som omslöt henne och tvingade henne att stanna upp. Ett flåsande ljud av ansträngning. Det var Ivan. "Var är du påväg?", morrade han och höll ett hårt grepp om Alices armar så att hon inte kunde röra sig.