Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon pekade på ett stånd och gick fram och log. Det var tyger i exotiska färger och hon log.
"Åh Ethan kolla." Hon log och slog ihop händerna.
"Vi kommer ha råd eller hur?"

Ethan gick efter Kiliah som verkade ha upptäckt ett stånd med tyger. Han stannade vid hennes sida och blickade över de framlagda tygerna. De var vackra. "Javisst, vi har råd.", sa Ethan och kikade på kvinnan som sålde tyget. "Välj det du vill ha, Kiliah.".

Hon rörde id de olika tygerna och hon log mär hennes hand landade på ett ljusblått tyg som övergicktill grönt.
"Det här. Sen vill jag gärna ha vitt som lagning med." Hon log och petade på hans skjorta.
"Kan fixa din."

Ethan skrattade och räckte över pengar till kvinnan som tog emot mynten för att sedan gör i ordning tyget till Kiliah. Hon vet ihop det och räckte över det. Ethan plockade de utan att vänta på Kiliah. "Ansträng dig inte för mycket, Kiliah. Bäst jag bär åt oss.", sa han och började gå från ståndet med de nyinköpta varorna i sitt grepp. "Något annat?", frågade han henne sedan med ett leende på läpparna och menade om hon var intresserad av att shoppa något annat.

Hon suckade bara och boxade till honom.
"Åh sluta nu." Hon skrattade och log.
"Jag tror det finns nål och tråd på båten så det är väl bra." Hon log och krokade i hans arm.

"Skepp, Kiliah.", rättade Ethan henne. "Det är av respekt vi kallar henne det. Du anar inte vilken otur det bringar att kalla henne något annat än det hon är.", sa Ethan. Alla i besättningen skulle säga samma, även kapten John visste Ethan. Som pirater hade de ett eget språk och riktlinjer att följa. "..Men det låter bra, att det finns nål och tråd på skeppet.". Ethan log och nickade åt värdshuset. "Vi går dit. Jag behöver äta och dricka något. Vill du ha något?". Ethan gick före henne mot värdshuset.

Hon flinade och smekte hans hand.
"Jag ber om ursäkt. Om jag säger båt en gång tidigare kan jag inte sluta. Jag vet att det är ett skepp." Hon log och nickade.
"Jag är hungrig. Min käraste make."

"Perfekt.", sa han som svar på hennes ord om att hon var hungrig. Ethan kramade om Kiliahs hand när hon kommenterade Ethan. "Kom.". Sedan gick han med henne in i värdshuset. Det var lugnt där inne. Inte särskilt mycket folk, förmodligen berodde det på att det inte var så sent. Han upptäckte besättningen vid bordet och vinkade åt de innan Ethan beställde mat och dryck åt de båda. "Kom, vi sätter oss med de andra.", sa Ethan och nickade åt de håll besättningen satt för att sedan gå dit.

Hon log och nickade.
Väl inne på världshavet gick hon och satte sig och såg mot de andra.
"Så vad har ni hittat för mat?" Hon log och sträckte sig efter Roys rom med ett flin.
"ge mig."

"Kiliah!", sa Roy när han upptäckte henne. Han lät genast uppspelt. "Vill du spela med mig? Ingen av de andra vill. De säger att det inte är någon idé.". Roy ryckte på axlarna. Han förstod inte vad de menade. Han verkade inte bekymrad henne över att hon tagit av hans rom. "Såja, Roy, vi har inte ätit något än, du väl vänta tills vi har ätit?", sa Ethan och slog sig ner på en stol framför Roy.