Skriva av sig-tråden
Forum > Off Topic > Skriva av sig-tråden
Användare | Inlägg |
---|---|
Borttagen
![]() |
Skrivet av expelliarmus: Jag vill skriva så mycket. Det har hänt så himla mycket idag och jag vet inte hur många gånger jag har brutit ihop i tårar, och jag mina vänner, är inte den som gråter. Det har varit en otroligt jobbig dag, en utav dom värsta faktiskt. Jag har nog aldrig mått så mycket sämre, eller jo, men det var absolut ingen lycklig dag. Fast härifrån kommer bara att bli jobbigare. Jag orkar inte det här :'( Och jag kommer finnas för dig under resans gång, it will not be easy för dig, men jag kommer alltid finnas där, any time of day. Bara att ringa eller smsa om det är något, jag finns alltid där. Du är en otrolig person, och jag vet att du kommer klara detta galant. Du är stark. ♥ 7 sep, 2011 21:20 |
kinshaw
Elev ![]() |
Skrivet av expelliarmus: Jag vill skriva så mycket. Det har hänt så himla mycket idag och jag vet inte hur många gånger jag har brutit ihop i tårar, och jag mina vänner, är inte den som gråter. Det har varit en otroligt jobbig dag, en utav dom värsta faktiskt. Jag har nog aldrig mått så mycket sämre, eller jo, men det var absolut ingen lycklig dag. Fast härifrån kommer bara att bli jobbigare. Jag orkar inte det här :'( Vill så gärna berätta för er alla, men det går bara inte... Be strong vännen. Du klarar detta det är jag säker på. Finns här om du vill snacka. ♥ ![]() ![]() 7 sep, 2011 21:24 |
Cyachi
Elev ![]() |
expelliarmus Vet att vi inte pratat så mycket alls egentligen, men känner du att du behöver prata så finns jag alltid här. Att prata är bland det viktigaste som finns när man går igenom svåra saker, och man kan aldrig prata för mycket. : )
7 sep, 2011 21:25 |
expelliarmus
Elev ![]() |
fannyy, kinshaw & Cyachi - Tack så otroligt mycket för ert stöd tjejer. Ni förstår inte hur mycket det betyder att ni verkligen finns där! Jag lovar att säga till om jag behöver prata om någonting, när jag känner att jag orkar. Kom ihåg att jag alltid finns där för er också ♥
![]() ![]() 7 sep, 2011 21:29 |
kinshaw
Elev ![]() |
Skrivet av expelliarmus: fannyy, kinshaw & Cyachi - Tack så otroligt mycket för ert stöd tjejer. Ni förstår inte hur mycket det betyder att ni verkligen finns där! Jag lovar att säga till om jag behöver prata om någonting, när jag känner att jag orkar. Kom ihåg att jag alltid finns där för er också ♥ you're wonderful girl! glöm aldrig det. ♥ ![]() ![]() 7 sep, 2011 21:32 |
Ida S
Lärare ![]() |
Skrivet av Elderwand: Min ponny är skadad. Igen. För er som inte vet har hon varit skadad sammanlagt två½ månader av tio (den tiden vi har ägt henne), vilket är ganska mycket om man ser på det normala genomsnittet hästar bli skadade om året. Hon har haft sträckningar (i musklerna då, såklart), inflammation i bakbenet (tar ca 1½ månad att rehabilitera), sår i munnen som gör att man inte kan rida med bett (NOTE: för att hon lagt tungan över bettet. Alltså inte i mungiporna, vilket hästar får om man drar för mycket i tyglarna. Sår under tungan sitter på slemhinnan. De såren tog 2 månader att få bort. Man kan inte göra något annat än att rida utan bett. Finns ingen salva eller liknande.), hovköttsinflammation (gör så att mjukdelarna i hästens hovar svullnar upp. Kan jämföras med att ha på sig flera storlekar för små skor; med andra ord svinont. Tog 1 månad att rehabilitera med medicin+ridning på bara mjukt underlag, alltså inga tävlingar eller rida ut då grusvägar är för hårt). Nu har det gått ca 1½ månad sedan hon blev frisk från inflammationen i framhovarna, och nu är hon halt, igen. Vi vet inte vad det är. Vi har varit så många gånger hos vår veterinär att vi snackar som gamla bästavänner när vi kommer, ännu en gång med Bella för att bota ännu ett problem. Vår veterinär har sagt åt oss att vi inte kan åka så mycket till henne, det gör man inte normalt (dock har det behövts då skadorna hon haft inte varit botliga via endast vila, utan medicin). Så vi har låtit henne stå, stå och stå. Sedan ridit. Men hältan vill inte försvinna. Så, imorgon ska vi tillbaka till veterinären, alltså. Yäy. På väg hem från senaste träningen med min ponny, var då vi upptäckte att hon var halt på riktigt. Vi pratade om att hon varit skadad så många gånger att vi måste kolla om hon har någon kronisk skada och vad det får för konsekvenser. Går det inte att bota, hur gör vi då? Avlivning? Slakt? För vem vill köpa en skadad häst? Den diskussionen krossade mitt hjärta. Det är det sista jag vill. Min mamma, jag och min syster satt i tårar i bilen på väg hem med hästen i transporten, bakom. Väl i stallet satt jag kvar i bilen. Jag orkade inte berätta för allt folk vad som skett. Det var för mycket efter att diskuterat min hästs död. Förutom tid och pengar tar det så otroligt mycket på energin. Min ponny har så otroligt stor plats i mitt liv. Jag åker nästan varje dag efter skolan och rider; hårdtränar hoppning; tävlar hoppning, vilket jag inte kunnat eftersom Bella varit skadad; osv. Jag älskar min ponny. Hon är min bästa vän, vi är så lika. Att hon är skadad så ofta tar enormt på ens energi. Man orkar ingenting. Man vill inte åka till stallet. Man vill inte åka till skolan. Man vill framförallt inte berätta om och om igen för alla hästkompisar om hur läget ligger till, det är jobbigt, liksom nu, att bara sitta och skriva. Jag har inte lust till något, heller. Åh, jag blir så ledsen, ledsen, ledsen. Sitter här med tårar i ögonen, för jag känner igen det där. Jag känner igen det där alldeles för mycket. Förra året togs min sköthäst sen tre år tillbaks borts på grund av en skada i ena bakbenet som gjorde henne blockhalt, och jag förstår mycket väl att bandet du och din ponny har måste vara starkare än det jag hade till en ridskolehäst som träffade och reds av massa olika människor varje dag, men jag älskade henne över allt annat och jag minns samtalet vi hade med ridskolechefen när hon berättade att de inte hade råd att operera en 26 år gammal häst som kanske ändå inte blev helt återställd ens efter det. Ja, hon var gammal... men hon lärde mig så otroligt mycket och att jag är där jag är idag i ridningen, vågar det jag vågar och kan det jag kan är helt tack vare henne. Jag hoppas innerligt att din ponny blir frisk igen, för vi får inte glömma att mirakel kan ske, men om hon inte blir det så vill jag bara säga att ja, det gör jävligt ont, men, man överlever. Det kändes inte så när jag förlorade Carisma, men här sitter jag ju idag. Vill egentligen inte säga det för det är att vänta sig det värsta, och det är bäst att inte göra det. Om vad som helst är bättre än att hon avlivas, men ni inte behåller henne, så kanske det går att hon går som sällskapshäst/promenadhäst om hon inte har för ont för det? Åh, äh, jag vet inte vad jag kan skriva. Hoppas verkligen att det ordnar sig till det bättre och att hon blir frisk och hel snart igen ♥ "we live together, and harry does all the cooking." 7 sep, 2011 21:38 |
Anapneo
Elev ![]() |
expelliarmus, Jag förstår hur du känner, det är riktigt jobbigt när man känner sig så nere.. när det känns som att allt vänds mot just precis en själv.
Men jag lovar dig, saker vänder. det kommer bli bättre, stå på dig och var stark, även fast det är svårt ibland. även fast det är nästan omöjligt ibland. Men, så som jag ser dig är du en underbar människa, och du förkänar det absolut bästa. kram ♥ ![]() ![]() ![]() 7 sep, 2011 22:36 |
cannedcorn
Elev ![]() |
Jag orkar inte. Jag bara orkar inte. Ingenting. Vi har haft seriösa lektioner i typ 2 veckor och jag ligger efter i alla ämnen. Jag är smart, jag borde klara det här. Men jag gör inte det. Jag kan inte koncentrera mig på lektionerna, trots att jag försöker. Jag vill ta hjälp av mina föräldrar men dom säger alltid att jag borde klara det själv, för jag har alltid varit så duktig. Men när dom väl tar sig tid att hjälpa mig så klagar dom bara över att det jag gjort inte är tillräckligt bra för min nivå. MEN VAD ÄR MIN NIVÅ? Jag orkar inte längre och vi har knappt börjat.
Och oron för skolan tar tid från allt annat. Jag orkar inte vara med mina vänner för jag har sån ångest. Dom har börjat tro att jag inte vill vara med dom, men det vill jag, jag orkar bara inte. Om jag skulle berätta känns det som att dom bara skulle tycka att jag var töntig. Och som om det inte vorde nog med att jag har ångest för skolan så sätter min pappa massa press på mig. Att jag MÅSTE ha höga betyg och jag MÅSTE vara duktig, snäll, social och hjälpa till med allt hemma, fast jag inte orkar. För några dagar sen sa han "om du inte får bra betyg så slänger jag ut dig när du fyller 18 så får du klara dig själv" det var ett så uppenbart skämt, men det tog så jävla hårt. Jag är orolig för vad han ska göra om jag inte får så bra betyg han vill att jag ska ha.. Förra veckan fick jag ångest mitt i natten och klarade inte av att bara ligga där, så gick upp och pluggade. Vilket ledde till ingen sömn och alltså kunde jag inte koncentrera mig överhuvudtaget dagen efter. Alltså förlorade jag bara på det. Kanske verkar vara ett obetydlig problem, men det äter upp mig inifrån och jag vet inte hur länge till jag orkar.. ![]() ![]() 8 sep, 2011 01:22 |
CallmeDude
Elev ![]() |
cannedcorn: Åh, kan också känna så.. Att jag inte pallar, även fast jag vet att jag kan klara det och att jag SKA göra det. Men det är nog bara för att det plötsligt är skola efter ett långt lov. Man har liksom inte kommit igång än, även fast man haft hur många lektioner som helst. Men du borde börja planera, vilken dag du ska göra en del läxor och när de ska lämnas in. Hur många läxor som ska vara klara den veckan.
Jag har också stor press ang. betyg från mina föräldrar, jag bara måste ha riktigt höga betyg, och det tycker såklart jag med. Men ibland tvivlar man på att man ska få det och undra hur föräldrarna ska reagera när du får lägre betyg än förväntat. Men det gör ingenting, alla gör lite snedsteg ibland. Och tro mig, de kommer älska dig lika mycket oavsett betyg, och det gör ingenting om de blir besvikna, och även du, för det glöms bort. Det kommer fler betyg, och du kan höja det. "Tänk inte på svårigheterna, fundera över möjligheterna." (C) Bibbi ![]() ![]() 8 sep, 2011 17:43 |
Elderwand
Elev ![]() |
8 sep, 2011 17:46 |
Du får inte svara på den här tråden.