Rollspel, från olika världar

Robin tittade ner på de tre männen, Guy hade ställt sig upp av ren ilska.
"Jag är chefen här!"sade Alexis hårt och ställde sig upp han med. Robin himlade med ögonen, och de sade att DE var snorungar.
"Är du? Jaså? Sedan när då?"röt Guy tillbaka och drog hotande upp sitt svärd, Alexis skrattade torrt.
"Sedan första gången vi träffades!"svarade han. Krok suckade och fortsatte att putsa sin krok.
"Ni kan inte bråka nu, vi måste göra upp en plan över hur vi ska fånga ungarna."sade han lugnt och tvingade ner Alexis att sitta igen. "Gå av dig ilskan Guy."
Gisborne mumlade något elakt svar och vände sig sedan om och försvann in i skogen. Robin skulle kunna ta sin chans nu och sätta varsin pil i Alexis och Krok, men han hade ju lovat att han inte skulle göra det.
Motvilligt smög Robin ner från trädet och började förfölja Guy istället.

Cassian log mot Jezebel
"ja du kan lita på mig" sa han vänligt och strök honom över kinden "har jag nånsin ljugit för dig? Har jag nånsin skadat dig?" sa han lungt och log sen "det är sant att när jag började jobba för dig och Delilah så hade jag inget problem att kliva över dig för att få vad jag ville, men när jag såg vem du var bakom masken och hur sårad du var kunde jag inte me" sa Cassian vänligt "jag bestämde mig för att beskydda dig och försöka få dig fri från din far" aa han vänligt och hoppades Jezebel skulle föratå

"nej det har du inte" sa Jezebel tveksamt, han visste inte om han vågade lita på Cassian helt, det betydde att de var vänner och att han kunde försvinna. Men han ville lite på Cassian, han var snäll och han skadade honom aldrig
"så du ville beskydda mig? Men om du inte gjort det kunde du ju blivit vuxen fortare" sa Jezebel Och såg på honom

Cassian skrattade "det finns viktigare saker än att bli vuxen. Hade jag kunnat stoppa din far från att piska dig hade jag utan ånger sätt ut som ett barn för alltid" sa Cassian och kramade Jezebela axel "du kommer förstå en dag" sa han vänligt och log mot Jezebel och var glad att han kommit så här långt på sån kort tid. Frågan va hur det skulle gå om han mötte Alexis

"Jag ska vrida nacken av honom, få honom att be om att få leva och sedan ska jag gifta mig med Marian rakt framför hans ögon innan jag sticker svärdet genom bröstet på honom." sade Guy medan han gick genom skogen. Robin följde tätt efter honom medan han gnällde på. För Robin var det mer underhållande.
"Men först ska jag ta mig härifrån, men vid det laget har jag redan fångat Hood för andra gången!"
"Lycka till med det!"skrattade Robin och hoppade ner på marken framför Guy. Han ställde sig upp och vacklade till då han fick syn på Robin och stirrade på honom.
"H-hur kunde du göra det där?"frågade han och tittade upp i trädet.
"Är man bäst så är man."sade Robin och kastade pilbågen samt kogret på makrne bredvid sig innan han drog svärdet ur bältet och ställde sig i stridsställning.
Guy gjorde sig också beredd.
"Kom igen då gamling."flinade Robin och hoppade undan från det första anfallet.

Peter hade följt efter Robin i hemlighet och stannat uppe i luften ovanför Alexis och Krok då Guy och Robin försvunnit. Peter flög ner till marken och stannade i ljuset av brasan. De båda blev så förvånade över det att de nästan föll bakåt. Fast de återhämtade sig snabbt och ställde sig upp.
"Han är min!"väste Krok mellan tänderna åt Alexis, han såg inte nöjd ut.
Peter bugade sig framför Krok och drog fram sitt svärd och lade huvudet på sned.
"Vad är det gamling? Tappat stinget?" peter skrattade och flög undan ett utfall och sparkade gubben i baken så att han flög längre fram. Alexis gjorde ett utfall mot Peter men Krok stoppade honom.
"Nej! Han är MIN!"ropade han och knuffade till Alexis så att han föll.
"Lite krut finns det fortfarande i dig!"skrattade Peter och gjorde en volt över Krok och knuffade ner honom i sjön till knäna.
"Din lilla!"sade Krok. Det gnistrade om deras svärd då de möttes.

Robin och Guy stannade upp i striden då de hörde svärd som träffade varandra långt nedanför dem. De såg snabbt på varandra och sedan ner mot de vuxnas läger.
"Verkar som om fler gubbar är på gång."skrattade Robin och duckade för ett utfall av Guy. Robin rullade runt på marken genom Guys ben och knuffade honom med benet i ryggen så att han föll framåt.
"Du är gammal Guy, kan inte ens besegra en pojke!" flinade Robin och lade svärdet i vägen då Guy drog sitt svärd från ena sidan mot honom.
"JAg skulle inte säga så mycket om jag vore du!"pustade Guy andfått.
"Vill du ta en paus kanske?"fliande Robin och klättrade smidigt upp i ett av träden innan han hoppade ner och träffade Guy i bröstet så att han föll ner på marken.
"Behöver du hjälp Guy?"sade Alexis torrt. Robin ställde sig upp samtidigt som Guy och han skakade på huvudet.
"Nej."sade Guy. "Robin är min!"
Sedan kom nästa utfall som Robin hoppade undan och tog emot med sitt svärd.
"Problem med rörelserna Gisborne?"skrattade Robin, äntligen fick han så han teg!

Jezebel nickade lite förvånat "men jag hade ju aldrig gjort det samma för dig, så varför brydde du dig så mycket? Jag var ju aldrig vänlig mot dig då" sa Jezebel och skämdes lite. Han visste inte vad han skulle säga till Cassian. Han la huvudet i hans knä och lekte med fingrarna i vattnet

Peter flög över Krok men blev inte rädd då Krok tog tag i Peters fot och drog ner honom på marken. Med handen om Peter hår så att han drog huvudet bakåt så tog han sin krok och lade den mot halsen på Peter.
"Inte så kaxig nu va?"andades Krok. "Nu blir du man Pan!"
"Aldrig!"svarade Peter och knuffade Krok bakåt med all sin kraft så att han föll ner i vattnet med ett plask igen. "Tyvärr finns det ingen krokodil här! Men jag hörde om en bläckfisk!"
Peter skrattade och gjorde ett nytt anfall mot Krok, han sprang på Kroks svärd som han höll ut och knuffade honom sedan framåt mot brasan.
"Dansar du Kapten?"frågade han och såg sedan upp mot berget där Robin stod och fajtades med Guy. Alexis stod där och såg ganska hotande ut. Peter flinade mot Krok.
"Ska vi ta en springtur?"frågade han och började springa upp för kullen mot Robin, han var tvungen att rädda honom från Alexis!

Cassian strök Jzebel över håret
"jag såg mig själv i dig. Du gick igenom samma sak som jag gjort, men du kunde inte bli fri. Jag såg ett vilset barn som jag ville hjälpa. Alla andra flydde ifrån dig och jag ville vara där för dig och mig gjorde det samma om jag på något sätt kunde få dig att le" sa Cassian vänligt och skrattade sedan "du förstår senare" sa han och log mot Jzebel och såg ner på honom, han såg så fridfull ut och som en ängel och Cassian kände en konstig kännsla som han inte känt innan när han såg på Jezebel och han rodnade lite