Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon log mot honom och började att dansa och log mot honom.
"Så vart kommer alla blommor ifrån? Jag minns inte att vi tog med några." Hon skrattade och snurrade runt.
"Men jag blev överraskad det må jag säga och snart har vi tillökning."

"Blommorna? Från land såklart.", sa Roy som inte verkade vara med på Kiliahs entusiasm om dekorationerna. "Vi plockade de när du inte var med. På Johns order och höll de gömda för dig i tunnorna.", sa Roy och svängde runt till musiken. De andra jublade och klappade händer åt deras rörelser. "Kul att du gillar det. Och ja, om jag får säga det själv, så tycker jag att det ska bli intressant att ha tillökning med sig på skeppet. John planerar ett större skepp än det här förstår jag."

Hon skrattade och såg på honom.
"Då förstår jag. Det var väldigt fint och det doftar underbart."
Hon log och nickade och skrattade mjukt.
"Jo det är väl så. Om vi har ett större skepp kan vi ha mer mannar. Vi kan bli bättre och så kommer det snart finnas barn. Jag har redan planerat barnvaggorna."

De avslutade låten och Roy bugade sig för Kiliah. "Tack för dansen, Kiliah. Överansträng dig inte bara nu med för mycket dans. Vi är rädd om dig.", sa Roy och nickade åt henne. Han gick för att hämta något att dricka. De andra jublade åt deras dans och Ethan skyndade sig fram för att kyssa Kiliah. "Tänker du lämna mig för Roy, va?", skämtade Ethan och strök hennes kind samtidigt som hans blick mötte hennes. "Är du törstig? Kom, låt mig hälla upp ett glas åt dig.", sa han och krokade arm med henne.

"Att dansa är inte överansträngande." Hon log och lade armen om Ethan.
"Va? Nej varför tror du det?" Hon flinade och skakade på huvudet.
"Det är bra för mig. Jag sitter bra här uppe men snart ska jag gå ner och sova."

"Javisst. Du har rätt, Kiliah.", sa Ethan och smakade av drickan han hällt upp i glaset. "Är du redan trött?", sa Ethan och gick nära henne och såg granskade i hennes ögon. "Kvällen är ung.", sa han och blickade åt Johns håll som verkade avsluta ännu en låt för att sedan räcka över instrumentet till någon annan. "Låt mig åtminstone göra dig sällskap, Kiliah.", sa Ethan och lade en arm om hennes midja för att dra henne nära och kyssa hennes kind.

Hon lade armarna om honom och log mjukt.
"Men det är ingen fara. Jag kan vara uppe längre. Jag är bara illamående älskling." Hon fnittrade och såg upp mot natten.

Ethan nickade och strök hennes kind. "Javisst. Kom. Låt oss utmana Roy igen.", sa han och kikade åt Johns håll. "Kapten, gör oss sällskap, visst?". John nickade till inbjudan och gick över till bordet. De såg efter Roy som skyndade över då han fick syn på kaptenen i sällskapet. Han ville inte låta honom vänta.
"Kapten, Kiliah, Ethan.", sa Roy och satte sig vid bordet. "Tärning eller kort?"

Hon satte sig och flinade.
"Tärning är mer chans. Vi ger det till dig. Så jag väljer tärning." Hon smekte Ethans kind. Hon skrattade.
"Jag vill att du bär mig sedan ner. Inte över axeln är du snäll."

"Okej. Tärning blir det då.", sa Roy bestämt och flyttade undan korten för att lägga fram tärningarna på bordet med tillhörande koppar. Han såg förbi Kiliahs ord att geg honom en chans. Roy hade aldrig sett sig själv som förlorare och verkade inte störd öve att förlorat i tidigare matcher. "Damerna först.", sa Roy och visade med handen åt Kiliah.
Ethan skrattade åt Kiliahs kommentar om hur han skulle bära henne. Han drog sig till minnes hur han kidnappat henne en gång. Då hade han inte sett över hur han bar henne. Han skulle inte göra det igen. "Javisst.", svarade han henne.