Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Hon skrattade och pekade på Ethan med en retsam min.
"Nej självklart är det från dig." Hon log och såg på dem andra och flinade.
"Ge mig rom med." Hon log och reste sig upp.

John blev så glad att han gick fram till henne och kysste hennes kind. Att hon ville namnge barnet efter honom var oerhört smickrande. Kapten fick det bekräftat att han var omtyckt av Kiliah, och Ethan såklart, om han nu var med på namnet vilket John gissade att han var.
"Ja, här, låt mig.", sa John och greppade taget om hennes glas. Han tog en flaska som placerats på bordet och hällde upp. "Så, Kiliah, vad tyckte du om klänningen?". John ville inte berätta direkt att han själv valt ut den ifall hon skulle ogilla den.

Hon tog sig upp med hjälp av Johns hjälp och såg på honom.
"Det är fin, lättare än den oranga, den är kortare så den är väldigt lätt att dansa i." Hon log och flinade.
"Du köpt?" Frågade hon.

Han räckte över glaset till henne och andades ut i ett ljudlöst skratt. "Så kul att du gillar den. Ja, jag skaffade den på land tidigare, så fort jag fick nys om eran förlovning.", sa kapten John och smakade själv av romen från sitt eget glas.

Hon såg mot Ethan och suckade.
"Hur länge hade han planerat?" Hon drack upp allt och lutade sig tillbaka.

"Sedan skattjakten förstås. När han fick syn på ringarna.", sa John och såg på då Kiliah svepte glasets innehåll. "Törstig?". Han hällde upp ett till glas åt henne. "Jag är glad över att ha dig i familjen, och att den utökas.", sa John och kikade på Kiliahs mage innan han kollade upp igen. Han pausade lite och smakade igen av glaset innan han satte ner det på bordet igen. "En far och dotterdans?", frågade John och bugade sig åt henne för att erbjuda henne sin hand.
Alla runt i kring verkade roa sig av varandras sällskap, till musik, ljudet av vågorna. Det varma ljus som kastades av lyktorna fick ute på däck att verka mysigt och välkomnande.

Hon såg häpet på honom men reste sig och tog hans hand och log mot honom.
"Självklart. Jag hoppas du inte är allt för arg att vi gifte oss.""hon log och tog hans hand och skrattade.

Lika häpet såg John tillbaka på Kiliah då hon menade att han inte skulle vara arg. "Arg? Varför skulle jag vara det?" Han greppade tag om hennes händer och gick med henne ut på däck. Han viftade åt de andra att spela något so de kunde dansa till och genast tog dragspelet ton innan de andra stämde in i en svängig melodi. John skrattade och njöt av musiken. Det var en magisk kväll. Det kändes i luften. Han placerade sedan sin ena hand om hennes rygg och den andra om hennes hand. Sedan rörde han de båda till musiken. Alla jublade, så gjorde Ethan med och kollade på det med en kärleksfull blick.

Hon följde med i dansen och log.
"Det ända vi gjort är att pynta båten. V i kanske har åkt förbi ett flertal öar med skatter." Hon såg upp i hans ansikte.
"Och vi gjort detta. Men jag gillar det."

Kaptenen förstod inte riktigt hennes ord men nickade och skrattade. Glad över att få dansa med Kiliah. Men när hon talade om skeppet som båt hajade han till och skrattade, drog sig till minnes att hon talat om skeppet så tidigare. "Kiliah, hon är ett skepp, inte en båt.", sa John lugnt och svängde henne runt i en piruett innan han fångade hennes händer igen för att avsluta dansen. "Det är kul att du trivs. Seså, gå med Ethan, det ser ut som att Roy har dukat upp för ännu ett kort- eller tärningsspel.", sa John och släppte henne efter låten fått slut. Han kramade om hennes hand mellan sina och gav henne en kärleksfull blick. John brydde sig verkligen om Kiliah. Han var rädd om henne.