Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Theo hade sett på henne snabbt, han hade läst av henne rätt fort och såg på ryan när han kommer, han surna medl ite där det syntes på hoom.
-vAddå? har du med pappa igen eller skvallerbyta
sa han kort och såg på Melinda
-det e okej, bara gå utanför
sa han lugnt till henne och la sig fröskigt nerh elt igen då smärtan var för hemsökande

Melinda ville först inte gå, och hundratals tankar for genom hennes huvud. Men till slut valde hon att lyssna på Theos ord och gick tyst mot utgången. Precis innan hon lämnade rummet torkade hon snabbt bort det som var kvar av tårarna och slängde en ilsken blick mot mannen som krossat hennes hjärta.

– Så. Du överlevde..
sa Ryan när bröderna var ensamma kvar i rummet. Han stängde dörren och gick därefter längre in i rummet, närmare Theo.

Theo såg skarpt på Ryan
-tyvärr eller e du här för avlsuta hans jobb?
sa han kort och såg på sin äldre borr kort. han var inte rädd för si nbror men han visste allt kan hända


Sara såg på lucas
-ska föröska äta lite vill du äta medm ig?
frågade ohn

Lucas fick för första gången på länge fram ett litet leende.
– Visst, jag ska–
han blev avbruten av att Taylor ställde sig i dörröppningen till rummet.
– Mr. DeMora. Vi har hittat honom. Han är på sjukhuset.
sade han och plötsligt blixtrade det till i Lucas ögon. Det var trots allt samma plats som Melinda befann sig på.
– För hit honom! Nu!
sa han strängt. Taylor nickade till som tecken på att han uppfattat ordern och försvann.
Lucas gav ifrån sig en suck och tittade åter mot Sara.
– Du nämnde mat..

Ryan ställde sig mot en vägg i rummet och vilade armarna i kors.
– Han glömde nämna att han planerade att skjuta dig...
sa han och fick fram ett ironiskt leende.

Theo såg på ryna kort
-du borde fattat det. Sedan du borde veta att jag e bevkad det e bara tidsfrågor inann någota av mänenn kommer
sa han envist direkt och scikar kort och rykte till av hur det strålade smärta i sidan


Sara hade lyssnade på lucas och såg hans ögonä ndras på sekunder, skrämade att se han så arg. Hon lyssnar på männens prat och såg sen på Lucas
-Jag e hungrig kan vi äta
sa ohn nu lugnt och såg på hoom

Ryan reste sig rakt igen.
– Jag ville bara att du skulle veta..
sa han kort och började gå mot utgången igen. Men i samma stund som han öppnade dörren bemöttes han av två kostymklädda män vars vapen var riktade mot honom. Sjuksköterskorna hade försökt stoppa männen från att gå in, men ryggat tillbaka då de såg att dem var beväpnade.
– Du kommer med oss..
sa en av männen. Och Ryan kunde inte annat än att resa händerna i luften. Han bar inget vapen. Och ingen visste inte var han befann sig... Männen tog ett fast grepp om Ryans armar och drog med honom ut från byggnaden.

Lucas reste sig långsamt från soffan och sträckte fram en hjälpande hand mot Sara.
– Då fixar vi någonting att äta.
sade han. Tack vare mobiltelefonen, som Lucas bevarade i sin innerficka, kunde han tillbringa tid tillsammans med Sara, och samtidigt hålla sig uppdaterad kring vad som hände utanför.

Theo hade lyssnat på honom och suckar tyst till. Han följde männens drag med blicken så dem inte tog för hår ti honom. DEt var jobbigt att se men ibland får man försöka kolla bort lite. han suckar och kollade mot fönstret lite grann och hörde sktöerkorna få panik där ute.


Sara log mot honom
-Bra
sa hon och tog hans hand och reste sig snart upp och såg opå honom
-sen dina små ärende du får gå på dem men vill iallfall äta en måltid med dig
sa ohn

Melinda smög tillbaka in i Theos rum efter att männen försvunnit.
– Jag ringde dem..
erkände hon för honom. Melinda litade inte på Ryan, och att se honom där på sjukhuset hade gjort henne rädd för att allt skulle återupprepas igen. Därför hade hon hört av sig till Lucas män i samma stund som hon lämnade dem ensamma.

När de gick mot köket fick Lucas ett sms som berättade att männen var på väg dit med Ryan.
– Nog kommer jag ta hand om "mina små ärenden"..
sa han och stoppade tillbaka telefonen i fickan.
– Så, vad känner du för att äta?

Theo såg på Melinda
-du borde inte gjort... han var obeväpnad
sa han nu lugnt och såg på henne. han va trött och man s¨g han hade ont
-har du mat?
mumlade han fram nu

Sara gick vidh ans sida
-men du kan väl äta en middag med mig innan?
sa hon nu och såg p åhonom mjukt och tänkte
-vet inte kanske någon soppa
föreslog hon mjukt och gick vid hans sida än. Hon brydde sig inte om vadh an gjorde bara hon fick en middag med honom idag.

– Lucas bad mig att ringa ifall någon av dem dök upp här..
sa Melinda samtidigt som hon gick längre in i rummet. Hon valde dock att förbli stående då hon inte visste hur Theo skulle reagera på det hon berättade. Hon skakade sedan lätt på huvudet när han frågade om hon hade någon mat.
– Jag kan omöjligt tänka på mat just nu..
mumlade hon.


– Middag hinner jag då mer.
svarade Lucas och väl inne i köket började han leta igenom kyl och skafferi efter ingredienser att laga någonting av.
– Melinda har varit med om mycket idag. Hon kan behöva en vän när hon kommer hem. Tror du att du kan finnas där för henne då?
Han började förbereda middagen och slängde då och då blickar mot Sara.