rollspelare & tippest prs

”Funkar det verkligen? Tänk om den är sönder eller använd? Vart hitta du den ens? Dessutom så finns det gäster på hovet, sådana som du inte styr över. Tänk om någon hör.” Sade hon leendes och tittade upp på honom. Hon tyckte det var otroligt pinsamt men om han verkligen ville så tänkte hon inte säga emot honom.

Han kliade sig halvt generat i nacken innan han beslutade sig för att svara henne.
”Jag hittade det i min fars kammare”, svarade han och undvek hennes blick när han sa det. ”Och jag skulle se om den är använd, och den är inte sönder heller för då skulle min far bestraffat den som levererat dem.” Han lät sina fingrar vandra från hennes nyckelben ner till hennes navel över tyget.
”Och jag antar att du får dämpa dig”, viskade han innan han kysste henne på halsen.

Sophia rynkade på pannan och skrattade tyst till. Hon la sin ena hand bakom hans nacke och rodnade otroligt mycket.
”Snodde du dom från din far för att du inte kan hålla dig till giftemål?” Skrattade hon leendes men tystnade när hans läppar hittade till hennes hals. Hon smekte hans nackhår och slöt ögonen en liten stund, skulle nog alltid vara svag för hans mjuka läppar. Hon log svagt och tittade mot honom lite snabbt. ”Du får dämpa mig annars” sade hon leendes.

Han ville kommentera något om Carlos men visste inte hur Sophia skulle ta det. Han orkade inte förstöra stämningen ännu en gång. Särskilt inte nu. Herregud, inte nu.
”Tror du inte att du klarar det själv?” frågade han utmanande innan han lät sin ena hand utforska hennes bröstkorg utanpå tyget.

”Inte med dig.” Log hon oskyldigt och drog med fingrarna över hans kind. Hon sneglade mot hans hand och log svagt för sig själv, hade aldrig älskat så mycket i sitt liv. Hon kysste mjukt hans panna och slöt ögonen en stund.

”Så du har gjort det här med andra eller?” frågade han retsamt och höjde lätt på ena ögonbrynet och drog tillbaka sin hand. ”Försök inte se så oskyldig ut.” Hans hand gick istället till hennes hår innan han lutade sig fram för att kyssa henne på munnen.

Sophia skrattade till och log sedan svagt, inte se så oskyldig ut? Var hon skyldig till något förutom hennes konstanta syndande med honom? Hon lutade sig uppåt lite för att hårt kyssa hans mjuka läppar, kunde knappt hålla sig mer än så.

Hårdheten i Sophias kyss var oväntad för Henri, men välkommen. Han besvarade den med en enorm passion. En passion som även innebar att han fick svårt att hålla händerna för sig själv. Dessutom blev Sophias klänning mer och mer ivägen i samma takt som Henri blev mer och mer otålig.
”Ta av dig den”, viskade han i hennes öra och la sig sedan på rygg bredvid henne, med blicken fortfarande vänd mot henne.

Sophia stönade irriterat till när han drog sig undan. Hon suckade högt och reste sig upp utan att släppa honom med blicken. Hon tog av sig klänningen och granskade honom noggrant.
”Klä av dig då.” Sade hon och knäppte lite med fingrarna åt honom med ett litet leende på läpparna. Hon satte sig ner på sängen igen och kollade på honom med stora ögon.

”Ojdå”, sa han med ett höjt ögonbryn och granskade henne där hon satt i sin underklänning. Han ryckte lättsamt på axlarna och knäppte hastigt upp knapparna till sin skjorta och drog av sig den.
”Ta av dig underklänningen”, sa han sedan och satte sig halvt upp i sängen samtidigt som han gav henne en utmanande blick.