The cold in our bodies [PRS]

Hon kom in och såg sig om. Blygsamt så gick hon fram. Hennes klänning var i en vackert mörkgrön färg med vackra detaljer. Hennes hår var uppsatt men vissa slingor hängde ner och ramade in hennes ansikte.

De ställde sig upp när Alice klev in i rummet. För att visa respekt mot henne. "Alice." Rion följde henne med blicken. Hon var slående vacker. Leo flinade motvilligt. Det var så tydligt att han hade fattat tycke för Alice.
"Var var du idag? På ditt rum? Vi har inte sett dig på hela dagen.", sa Maurice och följde henne med blicken.

"Ja det har jag. Jag har vilat för det mesta..." Sa hon och lade huvudet på sned. Satte sig ner och lade händerna i knät.
"Hur så?" Frågade hon tyst medan hon höjde blicken.
"Jag kunde ändå inte gå ut."

De satte sig ner samtidigt som Alice.
"Jag undrade bara.", sa han ärligt och log vänligt mot henne.
Precis när de satt sig ner hände samma som tidigare: dörrarna öppnades och två vakter klev in och parkerade sig på varsin sida om dörröppningen. Därefter klev Silas in i rummet.
Vampyrerna ställde sig upp. "Kung Silas.", sa Ivan och nickade åt hans håll. "Såja, såja. Sätt er ner, det är bra.", sa Silas trött och gjorde en handrörelse för att visa att de skulle sätta sig ner igen. En tjänare drog ut stolen åt Silas för han att sätta sig på. Han slog sig ner på kortsidan av bordet.
"Ah, slottet visar sig på sin bästa sida för er. Vilken festmåltid!", utbrast Silas glatt när han såg maten som var framdukad på bordet.

"Jag är bara utattad efter resan samt... " Hon hann inte säga mer innan Kung Silas kom in. Hon reste sig med dom andra och neg för honom.
Hennes blick gled mot Rion innan hon satte sig ner.
Hon hade inte ätit på timmar och hon var utsvulten. Trots detta höll hon händerna om varandra för att inte slänga sig på maten.

"Varsågod att äta.", sa Silas som inte riktigt förstod varför de väntade. Tänkte inte på att det kanske var honom själv de väntade på. Så först efter att Silas börjat plocka av mat och dryck, så gjorde de andra också det.
"Var skulle ni resa vidare igen? Hur långt har ni kvar efter den här biten?", frågade Silas och koncentrerade sig på att föra en sked sallad från skålen till sin tallrik.

Hon började plocka åt sig och utan att svara började hon att äta. Hennes blick var fokuserad på maten och verkade inte ha hört frågan.
"Vi vet inte vart vi ska Kung Silas." Cecilia såg på honom.
"Allt ligger på Alice och hon får svåra krämpor av att berätta hemligheter."

"Jasså inte?" Silas fnös ett skratt. "Låter komplicerat och obekvämt.", mumlade han och tog en tugga av maten. Han tog god tid på sig att smaka av maten innan han sa något mer. "Vad är det för slags magi du sysslar med, Alice? Har du någon särskild inriktning?", frågade Silas tillslut och tittade åt hennes håll.

Alice ryckte till och såg upp. Med ren rädsla såg hon på honom medan hon skakade på huvudet.
"Jag får inte säga. Snälla tvinga mig inte." Viskade hon och såg sedan ner.
"Det är en av sakerna jag inte får..."

"Okej, jag ska inte pressa dig till att svara. Jag bara undrade.", sa Silas lugnt och återgick till att äta. Han smakade på drycken.
"Är det lika för alla där du kommer ifrån?", frågade Silas sedan utan att se åt Alice. Han plockade något från ett annat fat för att sätta på sitt.