The cold in our bodies [PRS]

"Vi vet inte vad det betyder. Hon säger själv att de är talismaner." Hon såg på Maurice.
"Du hade väl målat av dem? Den på hennes tunga?" Hon log varmt.

Maurice såg ut att vakna upp ur sina tankar. "Oh. Ja." Han grävde i sin kavajficka och fiskade upp näsduken som han skissat ner märket. Han räckte det till Silas. Silas kastade en blick åt den, men sedan tog en tjänare upp den åt honom. "Tack, Maurice. Min magiker får kolla på den.", förklarade han och tittade mot Alice igen.
"Är det något mer jag bör veta?"

"Nej..." Sa hon med en iskall röst.
"Bara att jag inte tänker låta någon av er komma in i min by. Det vägrar jag att tillåta." Hon såg över axeln.
"Spelar ingen roll vem det är.."

Silas stannade med blicken på henne i ett längre ögonblick innan han nickade långsamt och vände ryggen till. Det var tydligt att det var slutdiskuterat.
"Kom, Alice." Det var Olivia som talade. Hon tog hennes arm och drog med henne därifrån. Nickade lite tafatt, som en bugning åt kungen fastän han inte såg, och lämnade rummet med Alice. "Är det sant att bara kvinnor får ta sig till byn? Kanske.. kanske jag kan följa med? Då behöver inte någon av vampyrerna ta sig dit?", viskade hon.

Hon såg på mannen innan hon kände att hon leddes iväg. Benen ville vika sig när hon kom ut.
"Va..?" Hon blinkade till men nickade.
"Ja det stämmer. Men jag tror det är ganska svårt. Du står under en mans.... beskydd och därav kanske inte får. Jag vet inte ens om jag får komma tillbaka."

"Det låter knepigt.", instämde Olivia och bet sig i läppen samtidigt som hon funderade. "Finns det någonting som kan göras utan att det blir.. våldsamt? Greven kommer nog inte ge upp förrän de vet alla svaren."

"Jag vet inte. Jag har aldrig hört om något om detta tidigare. " Hon såg på henne och började att gå.
"Jag känner att jag behöver sätta mig en stund.."

Olivia nickade. "Okej." Hon såg efter henne. "Jag måste återvända till köket. Men Lottie är kvar med dig. Säg till om du behöver min hjälp." Hon log vänligt och försvann sedan därifrån.

"Har han inga tjänare med sig?" Hon såg efter henne med en suck.

Timmarna hade gått och middagen närmade sig.
"Sådär." Lottie var nu klar och såg på Alice med en varm blick.
"Tror de kommer att tappa hakan.." Hon fnittrade och såg sedan mot dörren.
Alice reste sig från stolen, gick sedan mot dörren och öppnade dörren.
"Tack så mycket..." Viskade hon.

Vampyrsällskapet satt redan vid middagsbordet. De talade lågt mellan varandra medan de väntade på resten av gänget. Både Alice och kung Silas fattades.