PRS med jagärjag

Aurora nickade och tittade in i garderoben. Det fanns fler kläder där inne än hon hade haft under sin livstid. Det var helt galet, ett helt rum för sig själv och ett rum för sina kläder, det hade Aurora aldrig ens kunnat tänka sig existerade. Hon haltade bort till sin koffert igen och öppnade den. Hon tog ut sin necessär och den gråa tygpåsen.
"Vart finns toaletten?" frågade hon och bet ihop tänderna.

Hon log svagt och la sin koffert i garderoben innan hon visade vägen mot toaletten. De fick gå igenom en lång korridor.
- Här är toaletten. Jag går in till mitt rum sålänge sa hon mjukt och lät Aurora gå in innan hon Gick tillbaka till sitt rum och satte sig på sängen och bet sig i läppen. Hon visste inte om hon skulle vara glad eller ledsen att vara hemma. Aurora skulle definitivt göra det lättare att vara hemma.

Aurora stängde dörren snabbt efter sig och stoppade in handen i munnen. Hon utstötte ett dämpat stön av smärta när hon gled ner längst med väggen och satte sig på golvet. Transfereringen hade verkligen utlöst smärtan. Hon lutade huvudet mot väggen och öppnade den gråa påsen. I den fanns många små flaskor med den klarblåa vätskan i. Aurora drog upp en och öppnade den och svalde innehållet. Hon slöt ögonen och njöt av känslan när smärtan i högerbenet försvann successivt. Hon andades i ett par minuter innan hon reste sig och gick ut från toaletten som om ingenting hade hänt. Magi var verkligen häftigt. Hon gick in i Leahs rum igen och lade tygpåsen i kofferten igen, under sina kläder.

Leah log svagt.
- Du hittade hit sa hon med ett litet skratt. Innan hon öppnade sin garderob igen.
- Jag orkar inte ha en massa kläder jag inte använder sa hon och tog en stor hög med kläder. La på sängen. Granskade Auroras kropp.
- Jag tror dessa ska passa dig sa hon med ett leende och kollade på Aurora.
- du får dem. Jag behöver inte alla mina kläder sa hon enkelt och ryckte på axlarna som att det inte var en stor grej.

Aurora log.
"Ja, det är inget litet hus du har" sa hon och flinade. Hennes leende försvann plötsligt, när Leah drog ut sina kläder och lade på sängen och började prata om att Aurora skulle få dem. Hon backade ett par steg och tittade på Leah.
"Jag kom inte hit för att vara en välgörenhetsmottagare" sa hon och svalde.

Hon himlade med ögonen och kollade på Aurora. Förvånad över hennes reaktion, hon försökte ju bara vara snäll. Inte få henne att känna som att det var någon sorts välgörenhet.
- Jag menade inte så. Jag tänkte att kläderna skulle komma till bättre användning än att de bara ligger i min garderob sa hon lågt. Hon ville ju inte att Aurora på något sätt skulle bli sårad.
- Men visst om du känner sådär så sa hon lågt och tog högen med kläder igen och började gå mot sin garderob igen.
- Jag antar att vi ska äta snart la hon till och bet sig i läppen.

Aurora betraktade hur Leah lade tillbaka kläderna i garderoben.
"Jag har varit ansvarig för mina egna inköp sedan jag började på Hogwarts, jag är inte beroende av andra" mumlade hon och stängde sin koffert onödigt hårt. Hon vände sig till Leah.
"Jag har bara en klänning och liknande kläder som jag har på mig nu, så jag hoppas det duger för dina föräldrar" sa hon och ryckte på axlarna. Det fick duga helt enkelt, för om de inte tyckte om henne som hon var kunde hon lika bra åka tillbaka till Hogwarts.

Leah suckade lågt medan hon bet sig i läppen.
- förlåt då mumlade hon och la tillbaka kläderna i garderoben. Plötsligt hörde hon hennes mamma ropa att det var mat.
- förlåt, jag menade faktiskt inte att du inte var fin nog. Jag tänkte bara att du skulle bli glad sa hon och kollade på henne innan hon började gå nerför trappan mot deras matsal. På bordet stod massor av rätter. Nästan lika mycket som på hogwarts. Hennes mamma log svagt.
- Sätt dig lilla vän sa hon mjukt till Aurora. Hon kollade kritisk på sin dotter.
- hur många gånger har jag sagt åt dig att klippa ditt hår. Det börjar bli oerhört långt sa hennes mamma och tog fram sin stav. Efter bara ett par sekunder försvann en lång bit av Leahs hår. Hon stirrade på sin mamma innan hon kände på sitt hår som innan varit långt men som nu var i princip axelkort.

Aurora gick ner för trappan och in i köket, som liksom alla andra rum var enorma. Hon höjde på ögonbrynen när mamman bryskt klippte av Leahs hår. Hon kunde inte låta bli att kommentera, det var som om orden bara hoppade ur munnen när hon satte sig.
"Jag tyckte det var fint som långt, det passade bra. Är inte håret något personen som har det får bestämma över själv?" sa hon bara och lutade sig bakåt i stolen. Hennes eget hår var ju väldigt långt, och hon hade alltid trivts bra med långt hår.

Leahs mamma fnös. La ner sin trollstav igen.
- I vår familj är det jag och min man som bestämmer sa hon med silkeslen röst. Plötsligt hörde man dörren öppnas och in kom två stycken män som var äldre än Leah men inte så gamla. Hennes mamma studsade upp med ett leende.
- åh så kul att ni äntligen är här sa hon glatt och gav båda kramar.
- kul att se dig också mamma sa den ena sonen med ett leende. Hennes mamma sa inget om att han kallade henne mamma. Killarna kom in i matsalen och kollade på sin syster med ett litet leende.