Game of Thrones (Emma07 & TildeW)

Gisela nickade och log.
”Vi ses imorgon, Lord Ferry”, sade hon och öppnade sakta dörren. Hon ville inte stänga den i ansiktet på honom, så tyst stod hon inne i sitt rum och väntade på att han skulle säga något.

Jeremiah log lite snabbt mot henne.
"Det gör vi, Lady Heron", sade han med en lätt bugning innan han gick därifrån och styrde stegen emot sitt rum.

Gisela stängde försiktigt dörren. Någon hade redan startat en brasa i hennes rum, vilket hon var oerhört tacksam över. Försiktigt satte hon sig på sängen. Det droppade från hennes hår efter att de hade varit tvungna att gå genom slottsträdgården, och hon var mer än säker på att sängen redan var dyngsur.

Jeremiah gick tyst vidare till sitt rum som låg längre bort i korridoren, intill resten av hans familjs rum. Han kom tyst in, stängde dörren efter sig och såg runt. Någon hade startat en brasa, vilket egentligen nästan inte behövdes enligt honom - men han gissade att det kanske var kallt för att vara så pass långt söderut.

Gisela visste inte vad hon skulle göra. Hon var definitivt inte trött, men det skulle vara ohyfsat att ge sig ut igen efter att ha lämnar Lord Ferry sådär. Istället byte hon om till en av hennes nattklänningar och sate sig framför brasan för att värma sig.

Jeremiah såg runt lite, visste inte riktigt vad han skulle hitta på men tog av sig manteln så länge och hängde den vid brasan så att den skulle torka - den var ganska blöt efter regnet nu så.

Gisela förväntade sig inte att känna sig så trygg i Kungshamn som hon faktiskt gjorde. Alla här verkade så trevliga, eller de få hon hade träffat. Hon var en aning nervös över att träffa Clegane, de hade hon aldrig kommit överens med. Men Heron barn ju allierade, eller hade varit allierade men Lannisters, fast det var ju Cersei och inte Tyrion förstårs.

Lord Tyrion Lannister var en liten men mäktig man, som Gisela hade väldigt stor respekt förr. Han hade slagit mot sin syster tillsammans med Daenerys, det var inte många hon kände som hade gjort det förr. Visst blev han fortfarande skrattat åt över hans lilla figur, det skulle nog aldrig ändras.

Jeremiah såg sig om lite i rummet och såg upp då det knackade på dörren.
"Kom in", ropade han genast, varpå hans syster kom in.
"Du har hittat hit ja", sade hon lite retsamt, varpå han log till.
"Japp, tänka sig", sade han retsamt. Han tänkte lite innan han såg på henne.
"Vet du när vi får äta?", frågade han varpå han skakade på huvudet.
"Ingen aning. Men pappa pratade iallafall om att det skulle bli nån större middag ikväll", svarade hon, samtidigt som hon gick fram till bokhyllan i hans rum och kollade lite.

Gisela försvann i sina tanker tillslut. Allt flög omkring där inne, hennes huvud var ett enda stort virrvarr. Hon ville inte ha ett krig, verkligen verkligen inte. Det skulle betyda att både Edmure och Arlyn skulle behöva ge sig ut på slagfältet, och trots att Arlyn i hennes ögon var en bortskämt liten snorunge var han det bättre att han såg över Flodvatten istället för att lämna över det ansvaret sin mor. Visst fanns det en chans att någon son till de högre ställda riddarna fick ha extra ansvar över det lilla kungariket, men forfarande så kändes inte det tryggt. I värsta fall fick hon väl fara till Arryndalen där hon visste att Lord Arryn skulle ta emot henne.

Jeremiah kollade runt lite i rummet, nån hade ställt dit hans koffert med kläder och sånt. Alyssa stod och kollade igenom böckerna i rummet, såg sedan på honom.
"Du hade roligare böcker än mig ju", sade hon klagande och lite retsamt, varpå han inte kunde låta bli att le lite. Alyssa älskade att läsa, och gjorde det helst hela tiden. Han gillade med att läsa, men inte så mycket. Han såg på hene
"Ta nån härifrån då", sade han varpå hon genast log till.
"Tack", sade hon glatt.