Cherii
Forum > Kreativitet > Cherii
Användare | Inlägg |
---|---|
Balder
Elev ![]() |
Kapitel 6
En skara svartklädda figurer störtade in genom salens port och stannade när de fick syn på Ethia; flåsande stod de där; med blodfläckade klingor, vaksamma ögon fyllda av törst och innan Ártay ens hunnit blinka hade en utav dem genomborrat den ena vaktens rygg med sin klinga. Det Ártay hade tagit som ögon blottades när figurens huva föll av: bottenlösa hålor som drogs ihop när ljuset vidrörde ansiktet. Ett blodisande vrål högre än den mördade vaktens fyllde salen och Ártays nackhår reste sig kraftigt. Figuren föll till marken samtidigt som den började vrida sig i smärtsamma plågor under regelbundna jämmer. Efter denna högst ovanliga händelse badade salen av ljus från de många förbannelser som vräktes emot oss. Ethia parerade de flesta men Ártay strängade ändå snabbt sin båge som var gjord av ask och Eintoo lät sin hand vila på svärdsfästet. Flera kungliga vakter rusade ut ur sidodörrarna och anslöt sig till Ethia när han skred fram mot de oinbjudna gästerna. En främmande sinne kontaktade Ártays och förmodligen även Eintoos: ´Jag är hemskt ledsen över detta hastiga och oväntade avsked men jag är tvungen att skiljas från er nu, Ártay och Eintoo. Om ni tar er ut genom den vänstra sidodörren, uppför trappan och mot träningsfältet så finner ni min dotter Xerah, hon kommer vara er till stor hjälp. Det har varit en ära att få träffa er och jag önskar er lycka till.´ Kontakten från Ethia bröts och Ártay lät sin båge bli slak. Ártay försökte fånga Ethias blick och han besvarade den med en stressade nickning. Striden pågick för fullt så det var ingen större utmaning att gå efter det Ethia sagt. De två vännerna kom snabbt ut och fortsatte löpande fram genom det fortfarande daggvåta gräset och nerför en kulle på väg mot träningsfältet. En hand höjdes när de närmade sig träningsfältet och de saktade ner när de fick syn på Xerah. ”God morgon. Jag har redan blivit informerad om vad som har hänt och jag ska försöka hjälpa er så gott jag kan. Vi ska färdas om cirka en kvart och det är bäst att ni följer med mig om ni vill komma härifrån innan Skepnaderna tränger sig förbi vakterna.” ”Skepnaderna? Hur kommer vi färdas?” frågade Ártay förvånat. ”Xaiis spioner kallar sig det. Vi kommer färdas i luften, med hjälp av drakar.” Ártay mötte Eintoos blick men han såg inte det minsta förvånad ut. ”Gå igenom här och glöm inte att sluta ögonen”, sa Xerah plötsligt efter att ha gått en bit och gjorde en gest mot något som liknade en slöja av dimma. Ártay gick långsamt genom dimman och upplevde en känsla av iskallt vatten som vidrörde huden och Ártay försvann utan att känna marken längre och inte en krusning avtecknades i vattnets jämna droppande fall. 14 jul, 2013 20:33 |
Dramione99
Elev ![]() |
OMG DU DÖDAR MIG FÖR TYP SJÄTTE GÅNGEN ♥
14 jul, 2013 20:49 |
Balder
Elev ![]() |
Skrivet av Dramione99: OMG DU DÖDAR MIG FÖR TYP SJÄTTE GÅNGEN ♥ Jaså? ♥ Nästa kapitel kommer imorgon och ja - jag vet att jag skrev att två nya kapitel skulle läggas upp idag. Förlåt. Ni är säkert besvikna. 14 jul, 2013 21:28 |
Ron Hippe
Elev ![]() |
SUPER
14 jul, 2013 21:58 |
Dramione99
Elev ![]() |
Skrivet av Balder: Nej då, inte väldigt beskviken, klart det är kul att du lägger upp mycket, men liksom - det är lov! Skrivet av Dramione99: OMG DU DÖDAR MIG FÖR TYP SJÄTTE GÅNGEN ♥ Jaså? ♥ Nästa kapitel kommer imorgon och ja - jag vet att jag skrev att två nya kapitel skulle läggas upp idag. Förlåt. Ni är säkert besvikna. ![]() 14 jul, 2013 22:20 |
Borttagen
![]() |
JAG ÄR INTE BESVIKEN, JAG ÄR BARA NÖJD OCH DET GJORDE MIN DAG. ♥
15 jul, 2013 11:29 |
Balder
Elev ![]() |
Kapitel 7
Ártay vande sig sakta men säkert vid det nya ljuset och omgivningen. De befann sig på en äng i en stor dal med porlande bäckar, höga tallar och en lång bergskedja höjde sig över ängen i norr. Ett vrål fick Ártay att vakna ännu mer till liv och när han vred sig om tog hans hjärta ett ordentligt skutt i bröstkorgen. Ovanför deras huvuden flög en mängd drakar i ett skimmer av alla möjliga färger och nyanser. De bredde ut vingarna för att kasta sig ut i luften från klipporna som sköt ut från bergskanten och in i de kraftiga vindarna för att sedan försvinna bakom ett moln så att bara deras siluetter avtecknades svagt för ögat och sedan komma tillbaka. Ártay såg sig fascinerat om ytterligare och upptäckte flera större grottor uthuggna i den massiva bergväggen och längst bort i dalen fanns en bred rinnande flod. Ártay vände blicken mot Eintoo och han såg minst lika intresserad ut. ”Vi befinner oss i en dal gjord av magi och vi måste röra på oss, fem minuter har redan gått”, sa Xerah. ”Javisst”, svarade Eintoo direkt. ”Har ni förstått vad vi ska göra?” ”Ja.” ”Nej”, sa Ártay lite nedstämt. Xerah log och bad Ártay att följa med henne mot en särskilt stor tall. Efter att ha vidrört tallen med handflatan dök ett horn upp vid hennes fötter och hon tog snabbt upp det. Xerah förde det till munnen och blåste kraftigt. En hög, ekande, lång ton fyllde dalen och Ártay fick en känsla av att det mesta stannade upp. Det höga gräset på ängen började vaja och starkare vindar tilltog när drakarna landade en efter en. Xerah började springa mot ängen och Ártay och Eintoo följde efter nyfikna hack i häl. När de var framme sa Xerah: ”Förstår du nu, Ártay? Vi ska färdas om cirka fem minuter och minst en av alla fyrtio drakar kommer stå till ert förfogande. Ni kommer snabbt att gå runt och stanna vid varje drake i högst ett par sekunder för att sedan gå vidare. Glöm ej att det är draken som väljer ryttaren, inte ryttaren som väljer draken. Undvik även extrem ögonkontakt, drakar är stolta varelser. Skynda er!” Ártay kände sig mycket glad när han gick mot den marinblå draken närmast honom. Ártay följde Xerahs instruktioner men till sin besvikelse vände denna drake bort sitt spetsiga huvud så han fortsatte tålmodigt ända tills han kom fram till en olivgrön drake en bra bit längre bort. Draken som var medelstor hade vackra fjäll som blänkte i ljuset. De stora vingarna var infällda intill den muskulösa kroppen och drakens svans låg tätt bredvid honom. Draken böjde på huvudet och ett par ljusblå ögon med stänk av grått mötte ett par isblå ögon. Ártay betraktade denna ovanliga syn med allt större nyfikenhet samtidigt som han sträckte fram handen mot drakens fjälliga hud men snabbt drog tillbaka den. Draken tycktes le. Ártay försökte kontakta den främmande draken via sinnet och lyckades bra. ´Det är en stor ära att få träffa dig, drake. Mitt namn är Ártay.´ ´Var hälsad, Ártay. Själv heter jag Gatosh.´ Ártay kastade en blick mot Eintoo som hade funnit en orangeröd drake till sitt förfogande. Xerah stod en bit bort tillsammans med en snövit drake som tycktes varit hennes sedan länge. Med en sista blick mot Gatosh började Ártay gå mot Xerah. ”Här” sa Xerah och sträckte fram en bred sadel som var ovanligt lätt. ”Du måste sadla Gatosh snabbt för tiden börjar bli knapp. Okej?” ”Visst”, svarade Ártay snabbt. Ártay tog emot sadeln och gick bort mot Gatosh igen. Draken böjde på sig ytterligare och gjorde det enklare för Ártay att sadla honom. ´Kan jag hoppa upp?´ frågade Ártay draken via sinnet. ´Självklart, Ártay.´ När Ártay hade suttit sig gränsle över Gatosh breda rygg reste sig draken upp i sin fulla längd och Ártay blev förvånad över hur högt uppe han satt. Eintoo och Xerah var redan flygfärdiga men Ártay hade inte den blekaste aning om hur man flög ett så stort djur som en drake. De andra drakarna började flyga tillbaka upp i luften. ”Sätt fart! Om du är osäker känner din drake det, lite på den!” skrek Xerah från sig snövita drakes rygg samtidigt som hon lyfte och började flyga bort mot fallet. Eintoo flög tätt efter och han såg hyfsat van ut till skillnad från vad Ártay själv gjorde. Ártay lyckades i alla fall ta sig igenom fallet och bort från träningsfältet och upp i luften och Ártay kände sig riktigt lycklig när han visste vart han var på väg bland molnen med sina två goda vänner och Gatosh. ___________ ´Berättelsen är färdigskriven men jag kanske kommer att ändra och förlänga saker lite här och där.´ <- Det där stämmer inte längre. Visst jag ändrar den en hel del, men man kan väl inte kalla det färdigskriven när man skriver nya kapitel? Egentligen är fantasyberättelsen Cherii som jag fick ett B på endast 4 kapitel. Två korta kapitel har ni nu fått men ni får se fram emot ett långt kapitel 8! Hörs ♥ 15 jul, 2013 20:18
Detta inlägg ändrades senast 2013-07-29 kl. 11:54
|
Ron Hippe
Elev ![]() |
Awzum
![]() ![]() ![]() ![]() 15 jul, 2013 21:44 |
Balder
Elev ![]() |
Skrivet av Ron Hippe: Awzum ![]() ![]() ![]() ![]() Tack så mycket ![]() 15 jul, 2013 22:00 |
Borttagen
![]() |
Jag tycker du borde fått ett A på den, sådeså. ♥
16 jul, 2013 08:48 |
Du får inte svara på den här tråden.