Sjunde året på Hogwarts

Jag såg på henne och Draco drog sin stav när hon gjorde det.
"Sluta båda två, kan inte folk sluta bråka!" skrek jag och Draco såg på mig och tog min hand. jag tog ett djupt andetag.
"Jag älskar min far precis som vilken dotter som helst men jag hatar hans "politik" och jag vill inte se Harry död! då hade han inte levt nu. jag har haft tusen chanser att döda honom men han är min vän så jag skulle inte kunna döda honom precis som med pappa. jag skulle inte kunna döda honom heller även om det kommer bli jag som måste välja i slutendan. och nej jag har inget i mot mugglar födda. jag är ju kompis med Hermione! hon är min bästis vän!" sa jag och log och såg på Laura

Jag såg in i hennes ögon, det faktum att hon hade stoppat Draco och mej.
Betydde mer än det hon sa, det visade hennes sanna natur.
Jag sänkte min trollstav men la inte undan den.
- Ja jag tror på dej, jag förstår att du inte kan döda din far, vem skulle kunna det?
-Du får förlåta mej men jag går här under press varje dag, min familj är försvunnen troligen dödad.
-Och jag klarar det inte längre, jag är under dödshot, ministeriet och dödsätarna kan komma och ta mig när som helst, ta min trollstav och sätta mig i Askaban för att jag stödjer den andra sidan.

Jag såg på Cara och Draco, kände en stor klump i halsen och brast i gråt.

jag såg på Laura och nickade förstående och la armen runt henne när hennes tårar började rinna.
"Det är ingn fara. ingen kommer hamna i Azkaban! ja förutom möjligt vis jag då om Harry vinner" sa jag och log lite.
"Nej det kommer du inte för då river jag Azkaban och får ut dig där ifrån." sa Draco och log mot mig.
"Nej men seriöst så är det ingen fara. de enda dödsätare som kommer in här är carrows och de kan jag kontrolera tillräckligt och så Snape då men han är ingen fara." sa jag och log mot henne.
"Carrows vet bättre, jag tror din far har fått dem att förstå det nu. men Cara du måste ändå vara försiktig de flesta dödsätare hatar dig." sa Draco oroligt och jag såg på honom.
"De flesta dödsätare hatar alla." skrattade jag och såg på Laura som såg lite förvirrad ut och jag log.
"Jag lovar det är ingen fara. jag kan nog som sagt stoppa de flesta dödsätare och det enda pappa har tid med nu är Harry." sa jag och suckade och log sen åter mot Laura

Jag log mot Cara med tårar i ögonen.
Jag kände att fast hon var Slytherin och dotter till Voldemort så var hon helt okej.
Jag stoppade undan trollstaven i fickan och såg Draco göra likadant.
- Tack nu känns det bättre, sa jag och log
- Och Draco blir inte ensam och riva Askaban för att rädda dig, jag hjälper honom.
- Men de där Carros syskonen, kan lika gärna hamna där med alla dödsätare.
-Kolla här bara vad de gjort.
Jag drog upp ärmen och visade henne det tio centimeter stora och djupa såret jag hade fått.
- Så här går det om man inte gör som de säger, crusio gillar de också att använda, sa jag med en rysning.

jag log glatt mot Laura och lika så gjorde Draco.
"Jag vet de är galna." sa Draco och jag såg på såret som Laura hade fått.
"Ja jag vet men pappa har en tedens att "anställa" galna människor. nej jag vill inte ha dödsätarna i Azkaban de kan rymma där ifrån. jag ser hellre att de dör eller hamnar i typ sibirien." skrattade jag och de båda log.
"Men Cara kan inte du typ avskeda syskonen?" frågade Draco och log.
"Jag tror itne riktigt man avskedar dödsätare." skrattade jag. "och desutom har jag dem hellre här där jag vet vad de gör än att de springer runt och mördar folk." sa jag och Draco la armarna runt min midja
"Det är inte ditt fel." sa han och jag log.
"Jag vet det. men hela skolan kommer tro det nu! allt hade varit så mycket lättare om pappa kunde vara mot alla andra som han är mot mig." sa jag och såg på de två som stod bredvid mig

-Du är inte ensam, sa jag och kramade om henne.
- Jag kommer att stå bakom dig, mot hela skolan eller världen om så krävs. Du är den enda jag har här nu, alla är rädda att umgås med en smutskalle. Som dessutom står upp mot syskonen Carrow.
- Kan inte säga att jag gillar din bakrund, men man väljer inte sina föräldrar lika lite som jag kan rå för vilka mina var, sa jag och log.
- Jag förstår varför du inte har berättat din bakrund förr, det måste vara svårt att älska någon som är så ond.
- Så om du kan stå ut att vara med någon med smutsigt blod, så står jag till din förfogan, sa jag och gjorde en låtsas bugning framför Cara.

jag såg på Laura och log
"JAg har hellre någon med "smuttsigt blod" som är snäll och smart än något med rentblod som är både elak och korkad." skrattade jag och Draco bara skakade på huvudet.
"Ibland tror jag du gör allt du gör för att jävlas med din far" sa Draco och jag såg på honom
"Klart jag gör. ne men jag väljer inte vilka jag ska umgås med efter blod utan hur de är. fast av någon anledning har jag på känn att han inte skulle bara nöjd med vem jag en umgicks med." suckade jag
"Han är väll aldrig nöjd?" frågade Draco och jag skrattade.
"Nej det var nog ett tag sedan han var det. men han har sina ljusa stunder." skrattade jag igen
"Det har jag svårt att tro." sa Draco och jag såg på honom.
"Haha kan det bero på att jag är typ den enda som får se dem. tror du verkligen mörkrets herre skulle springa runt och le inför andra?" frågade jag och Draco såg på mig
"Jag tror aldrig han ler någonsin förutom kanske när han torterar folk." sa Draco och jag bara skakade på huvudet.
"Du lär dig att stå ut med Draco han är inte så jobbig som man kan tro. och du är inte ensam längre. jag har dig gärna vid min sida och som vän." sa jag och log mot Laura

Jag såg på Drao och log.
- Han verkar inte så korkad och blodtörstig, som jag alltid har trott.
- Ingen av er har dödat mig ännu fast ni har fått reda om mitt blod, vilken är en bra förutsättning för fortsatt vänskap, sa jag och skrattade.
- Din far behöver inte få reda om mitt smuttsiga blod, här går jag under namnet Weasley. Fast det är ju inte mycket bättre att vara en blodsförädare eller smuttskalle.
- Nå, Cara vad hade du tänkt att göra nu? Ska vi gå tillbaks till lektionen eller? Du vet att du måste möta de andra eleverna hur du än tänker göra.

(Snälla, förlåt men vart är jag? vad har hänt? Var är ni?)

(Läs tillbaka, så gjorde jag så jag visste vad som hade hänt)