Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon skrattade och såg på John.
"Snart kommer du få dras med satan själv. Jag blir inte rolig när jag är havande antar jag." Hon log och lade huvudet på sned.
"Jag har redan planerat namn."

Ethan hade beordrat de andra att lätta ankar och genast hade det blivit fart på besättningen. Inte för att de var rädda för Ethan, men mest att de var ivriga att komma ut på vattnet. De hade längtat så allihopa, det var ovanligt att de stannade så många dagar i hamn, på land.
Ethan hade greppat tag i en av de hängande repen från masten och vände på sig när han hörde Kiliahs röst. "Hm?". Han log mot henne och strök hennes kind med sin hand. "Är du..Är du gravid?", frågade han henne sedan och hans leende blev bredare.

Hon såg på honom och svalde.
"Jag vet inte än. Jag måste vänta i någon dag. Men jag mådde mer illa i dag än i går. Jag drack inte alls mycket." Hon log och svalde.
"Men säg inget till kapten. Om jag ligger i ute och sover så säg att jag är sjuk. Det här är våran hemlighet."

Ethan nickade och strök hennes kind igen innan han lutade sig över och rörde vid hennes kind med sina läppar. "Det blir en fighter. Det är jag säker på.", sa Ethan och blinkade med ena ögat åt hennes håll innan han vände sig om för att ge nya direktiv till besättningen. Han var ju trots allt kaptenens högra hand och besättningen lyssnade till hans order.
Skeppet hade kommit ut på det turkosfärgade vattnet nu. Luften var varm och solen skinande. Precis som kapten John gillade. Trots att John inte varit uppvuxen i detta klimat, var det hans favorit. John hade sökt upp sig till Ethan och blickade ut över havet. "Håll henne stadig nu, resan är lång, Ethan.". Ethan nickade åt John och såg mot var skeppet satt sin kurs.

Hon nickade.
"Vem säger att jag nöjer mig med ett barn med mannen jag älskar?" Hon gick till Jon och ställde sig vid hans sida.
"John kan jag få byta rum+ Det börjar faktiskt göra ont i ryggen att vara så intryckt. Jag vet vart vi ska men min rygg gör alldeles för ont."

Ethan var precis påväg att säga något mer, chockad över hon hintat om flera barn, men Kiliah hade redan gått. Hon lämnade honom att skratta. Ethan var för lycklig för att ens tänka klart.
John hade växlat några ord med en man från besättningen där han gjorde det klart för honom hur det gick till när en satte segel, eftersom de nu behövde lita sig på vinden, när vattnet verkat lugnat sig och vågorna var få. Kapten John snorde runt då han hörde Kiliahs röst. För ett ögonblick tänkte han att det var en märklig fråga, men insett att det var Kiliah och lugnat sig genast. Kiliah var som en dotter för honom och han ville göra allt för att hon skulle trivas.
"Självklart, Kiliah. Kom, jag tror vi kan göra ett rum på nedre däck åt dig.". Han började gå före henne till nedre plan.

Hon log mjukt och pekade mot sitt kryp in.
"Ethan slog upp dörren så hårt att han slog mig. Så jag tror jag behöver något större. " Hon log och såg upp på honom.
"Jag kommer att ta hand om maten framöver. Jag måste ju lära mig att vara en fru."

Kapten John stöttade sig mot räcket till trapporna ner och styrde ner till de rum där fängelsehålorna och besättningens sovrum, fylld av hängmattor åt de, var. "Jag tror här, om vi går till vinkällaren, eller jag menar där vi har romen, finns ett rum intill.".
John mumlade lite för sig själv, osäker ifall Kiliah hörde på. Han var själv osäker på var han ledde henne. Om det inte skulle fungera skulle han överlåta sitt rum till henne hade han besämt. John kunde offra sig för henne. "Här."
De hade kommit till den lägsta våningen i skeppet. Det fanns två dörrar varav en funkade som ett förråd till förvaring av romen de samlat på sig. Det andra rummet hade stått tomt då det varit ett förråd av olika vapen, men när allt det flyttats en våning upp, hade det inte en riktig funktion.
John tryckte upp dörren så att det öppnades inåt. Det knarrqade om det och damm pyste ut så att John hostade. "Låt mig se till att någon rengör det åt dig.". Han hostade i armvecket och gick in i rummet. Han tände en lyckta och höll upp den för att se omkring i rummet. Det fanns ett fönster så att dagsljuset ändå sipprade in. Därinne stod något som liknade en säng med förvaringslådor under. En hylla, fyllda med lite olika saker samt ett litet bord med en anteckningsbok som John inte hade någon aning om vad den innehöll. "Tja, rummet är ditt om du vill, Kiliah."

Hon gick efter och satte händerna i sidorna.
"Varför visste jag inte om detta John? Jag trodde det inte fanns andra rum som jag kunde få." Hon log mjukt och lade huvudet på sned.
"Kapten jag kan städa mitt eget rum. Jag är trots allt en kvinna, pirat och en jävla bra romdrickare." Hon log och tog honom på armen.
"Tack pappa."

"Struntprat, Kiliah. Det är din smekmånad, om du ändå ska spendera den med oss på skeppet kan vi väl få underlätta på bästa möjliga sätt? Jag skickar Roy att städa, han kan behöva distraktionen. Mellan dig om mig- han är inte den bästa pirat jag sett.". Kapten John skrattade. "..Men han är trogen och lojal, vilket är ovanligt bland oss andra.". Kapten John skrattade och borstade bort damm med sina fingrar från bordet. "Känn efter om soffan passar, annars kanske jag måste ta hit fler kuddar och täcken åt dig?"