Supernatural PRS wolfy och Emma07

Zach visste med sig att han antagligen gått rakt i fällan då han kommit dit, men aldrig att han tänkte göra något annat när demonen hade Sxarlett. Det spelade ingen som helst roll att det var hans pappa, det kunde kvitta då hans pappa inte betydde något för honom. Det var bara en man han knappt ens träffat. Dock fick han erkänna att Ilirias hade ett övertag - Zach slogs genast emot med allt han kunde, samtidigt som han försökte ta sig närmare Scarlett för att kunna hjälpa henne. Men han slogs ständigt tillbaks, och kom egentligen inget närmare. Zach var rätt kraftfull, men demonen hade lika krafter som honom - Zach hade trots allt fått dem ifrån honom - och var dessutom betydligt äldre och kraftfullare. Efter att Zach hade blivit knuffad in i väggen och Ilirias fått ett struptag om honom var han desperat. Även om luften nu var knapp använde han det han fick tag på till att uttala en mening, men på hebreiska. Han hade ingen aning om ifall det skulle funka eller inte, men det var det enda han kom på. Änglarna kunde använda det, dem bad de äldre krafterna om hjälp emot demoner, men han visste inte om han kunde använda det som fallen. Då han pratat klart gav han pappan ett slag med handflatan i bröstet - egentligen inte så hårt, men ändå flög han bak med en hög väsning av smärtan innan han verkade gå upp i rök. Han tvivlade starkt på att han faktiskt var död, men åtminstone bortjagad för stunden. Också Zach svor till och slöt handen, såg snabbt ner på handflatan. Det hade funkat lite för bra tydligen, men han var ändå glad att det ens fungerat - det jagade bort demoner, och antagligen tack vare det demonblodet han hade i sig så hade han lyckats bränna handflatan som han slagit till honom med. Men det spelade ingen roll nu, utan istället var han snabbt framme hos Scarlett. Han hade förstått att det var något med repet, så fick snabbt av det åtminstone.
"Är du okej?", frågade han, genast rejält orolig för sin kära. Han hade känt av hur det nästan verkade bränna i magen och bröstet, men slagit bort det av oro för Scarlett. Nu däremot svor han högt till och vek sig lite då smärtan verkade som explodera, en brännande smärta och kände man på honom skulle man märka att han var brännhet.

Ellaria kunde inte annat än le utav hans min åt att hon hade handlat, hon visste att det åtminstone inte var någon idé att försöka få med sig honom ut på att shoppa någon dag. Hon var väl inte överförtjust i det, men det kunde vara trevligt att då och då gå runt och titta i butiker. Hon skrattade till lite och skakade lätt på huvudet åt honom.
"Du är hopplös", sade hon retsamt, gav honom en puss på kinden innan hon med lätta steg gav sig av till sovrummet, där hon lämnat påsen tidigare när hon kommit ifrån butiken. Det tog inte många minuter för henne att byta om, och snart kom hon tillbaks iklädd endast det klädesplagg hon tidigare köpt. Om man nu kunde kalla den det. Den var åtminstone lugnt sagt utmanande och definitivt åt det sexigare hållet. Det hörde inte till något som Ellaria normalt skulle köpa, men hon hade gjort ett undantag då hon verkligen velat se Chases min åt den här, och hon såg till att vicka på höfterna lite extra när hon kom tillbaks. Den var som någon slags kombinerad bh och linne, med en bh i spets som övergick i ett linne som slutade strax nedanför rumpan, i tunt tyg som lämnade tämligen lite åt fantasin. Hon log mot Chase då hon kom fram till honom igen.
"Vad tycks?", frågade hon.

Då demonen gick upp i rök andades hon långsamt ut, följde Zach med blicken då han kom fram till henne och lossade repet från hennes handleder. Repet hade suttit åt hårt och tydliga röda märken syntes i huden, men det var ingenting som hon inte skulle kunna trolla bort med lite magi. Hon kom dock snabbt på andra tankar då det var uppenbart att allt inte stod rätt till med hennes pojkvän. Hon sträckte ut handen för att nudda vid hans panna som var brännhet. Han höll på att brinna upp från insidan.
Scarlett koncentrerade sig och började mumla ord på latin, drog åt sig elden från honom. De ljust gröna ögonen hade mörknat till den svartaste av svart, och man kunde se eldlågor flacka och dansa runt i pupillerna. Blod började rinna från hennes näsborrar, och hon gav ifrån sig ett lågt stön då elden konsumerade hennes insida. Det kändes som om hon brann. Men hon hade snart elden under kontroll, släckte lågorna en efter en. Vanligtvis skulle det inte ha krävts så mycket energi från henne, men demonens närvaro hade påverkat henne. Det hade varit något fuffens med repet också: det var som om det hade sugit åt sig en del av hennes krafter.
Scarlett förde upp några fingrar till sin näsa för att torka bort blodet, tog sig därefter upp på benen. Fast besluten om att inte visa sig svag, trots att det bara var Zach där, gick hon ut till köket på stadiga ben trots att knäna och kroppen darrade. Hon fyllde ett glas med vatten som hon hällde i sig samtidigt som hon lutade sig mot köksbänken.


Chase bestämde sig för att vänta på henne i vardagsrummet, om inte annat så byggde det upp stämningen lite. Han visslade för sig själv men tystnade tvärt då hans flickvän dök upp igen. Och hon tog verkligen andan ur honom. Med lätt särade läppar stirrade han på henne, lät blicken långsamt glida över hennes kropp från topp till tå. Han hoppades att ingen Gud lyssnade till honom nu, för det var inga barnvänliga tankar som cirkulerade i hans huvud. Försökte hon ta kål på honom? Hon var svår att motstå i vanliga fall - men i dessa underkläder... Han visste inte ens vad han skulle säga. Det enda han var fast inställd på var att få av henne underkläderna. Och det så snabbt som möjligt. Tyst gick han fram till henne, andades långsamt ut samtidigt som han trasslade in sina fingrar i hennes hår. Chase pussade henne mjukt på pannan samtidigt som han förde sin lediga hand till hennes axel.
"Jag skulle tycka bättre om dem på golvet just nu," mumlade han, gav ifrån sig ett dovt morrande ljud. Han ville egentligen bara slita dem i stycken där och då, men han ville läsa av situationen först så han visste hur Ellaria stod ställd till det hela. Han ville inte göra någonting som hon inte var med på.

Zach förstod inte hur, men på något vis verkade hon ha tagit över elden. Det var en stor lättnad att smärtan försvann, men ändå önskade han att hon inte gjort det, för det smärtade honom mer att se henne ha så ont. Han önskade att han kunnat hjälpa henne, och en gång i tiden hade han kunnat hela, men den egenskapen hade han förlorat när han föll. Istället fick han nöja sig med att ta hennes hand och krama den då de kommit ut i köket, i ett försök att ge något slags stöd.
"Tack. Men du, vila resten av dagen nu", sade han, sällan att han tänkte lämna henne efter det här utan han tänkte vara här och se till att hon tog det lugnt.

Ellaria blev då inte besviken på hans reaktion. Hon kunde inte annat än le av hans puss, virade ena handen kring hans nacke. Hon var alltid dragen till honom, men när han pratade på det här viset? Det fick varje liten del av henne att vilja vara nära honom.
"Vad väntar du då på?", frågade hon retsamt med glittrande ögon, njöt av att få retas så med honom och var dessutom på strålande humör. Samtidigt som hon gav honom en lätt kyss lät hon andra handen slinka in under hans tröja för att dra med fingrarna över magmusklerna.

"Var inte fånig." Scarlett gav honom en lång blick, skakade lite avfärdade på huvudet som om ingenting hade hänt. Hon ville inte vila. Hon var alldeles för rastlös för att kunna ligga eller sitta stilla under långa perioder. Men kanske hon skulle kunna ta det lugnt en stund om Zach höll henne sällskap. Med ett litet leende la hon armarna om hans nacke, ställde sig därefter på tå för att mjukt kyssa honom på läpparna.
"Nästa gång du ska leka min räddare, så försök undvika att bränna ut dig," mumlade hon sedan, glad över att hon åtminstone kunnat rädda honom i tid.


Hans blick mörknade ytterligare, och utan ett ord lyfte han upp henne i famnen. Han gick ut till sovrummet där han slängde ner henne på sängen. Sekunden därefter stod han över henne på alla fyra, lät händerna glida över hennes kropp innan han slet sönder tyget till hennes underkläder. Att de var nya brydde han sig inte det minsta om, önskade hon kunde han dock köpa nya åt henne. Det skulle bara ge honom en orsak att slita itu dem igen. Hungern lös i hans ögon, och snart hade hans läppar hittat hennes.

Zach suckade igen, han borde väl ha räknat med att inte få med henne på det. Men det var värt ett försök.
"Snälla, du har tagit ut dig en del", bad han, han var rädd om henne och ville inte att hon skulle slita ut sig så. Han log lite och lade armarna om henne, besvarade mjukt hennes kyss.
"Jag trodde faktiskt inte ens det skulle funka först. Änglarna använder sig av sånt för att jaga bort demoner, men tydligen tålde inte jag heller riktigt det", sade han med ett snett leende, han hade ju en del demonblod i sig så.

Ellaria pep till när han lyfte upp henne, vilket dock övergick till ett skratt. Hans sätt verkade få varenda liten nerv i kroppen att brinna efter honom, han brukade ha den inverkan på henne men nu verkade det vara mycket kraftigare än annars. Men han hade definitivt alldeles för mycket kläder på sig enligt henne, det var något dem fick råda bot på. Hon besvarade genast djupt hans kyss, drog av hans tröja innan hon drog med fingrarna över hans bröstkorg. Bara den var ju en syn för sig, hon skulle aldrig kunna se sig mätt på honom.

"Jag mår bra." Scarlett gav honom en bestämd blick. Hon visste att han bara menade väl, men hon kände inte att hon hade tid att ligga stilla i sängen och rulla tummarna. Lite sömn skulle visserligen bara göra henne gott, men hon ville inte ge med sig så snabbt. Hon var heller inte riktigt överens med honom angående att hon använt en hel del kraft, det var åtminstone vad hon försökte intala sig själv om. Vore det inte för hans pappa, och det mystiska repet, så skulle hon inte ha behövt anstränga sig så mycket som hon nu faktiskt hade gjort.


Då han kände hennes fingrar mot sin bröstkorg greppade han tag om hennes handleder, förde upp dem över hennes huvud för att hålla dem i ett fast grepp där.
"Sakta i backarna," förmanade han henne med ett retsamt leende. Chase ville inte bli distraherad trots att han längtade efter att få känna hennes beröringar, men det skulle få vänta en stund. Han ville ta god tid på sig med att upptäcka varenda del av hennes kropp. Han ville ge varenda millimeter välförtjänt uppmärksamhet. Chase vilade sin blick på hennes ansikte en stund innan han sänkte huvudet för att placera mjuka, lätta kyssar över hennes hals innan han långsamt jobbade sig neråt.

Zacharias gillade det inte, men nickade ändå. Sade hon nu det så kunde han inte tvinga henne heller. Men han tänkte åtminstone inte lämna henne. Okej att hon inte påstod sig vara trött, men efter att det här hänt henne så ville han aldrig lämna henne igen. Det ville han visserligen aldrig, men det var värre än vanligt nu.
"Säger du nu det så. Men tro inte att jag tänker lämna dig än", sade han, orolig som han var. Han tänkte då inte lämna henne vad hon än sade.

Ellaria suckade lätt, protesterade dock inte då han höll hennes händer. Och när han började kyssa henne... Jösses. Hon kved till lätt, varje liten kyss tände som ännu fler eldar inom henne. Han drev honom milt sagt galen med hur han höll på, och bara känslan av hans läppar mot sin hud var fantastisk. Att han tog det så långsamt gjorde henne tokig, men samtidigt ville hon aldrig att den här stunden skulle ta slut. Eller jo, det gjorde hon, för hon längtade efter att få röra vid honom.

"Du behöver inte pjoska med mig," suckade hon, förde upp fingrarna till näsan då hon kände något rinna igen. Vätskan visade sig vara blod. Scarlett sträckte sig efter lite papper för att torka bort blodet, tyckte inte att det var något att stressa upp sig över trots att det tydde på att hon ansträngt sig en del. Men hon ville inte visa sig svag. Hon ville inte att Zach skulle tro att hon var svag heller, trots att han kanske såg på henne som svag och hade gjort det ända sedan början.


Han kunde inte låta bli att le roat mot hennes varma hud, de små ljuden hon gav ifrån sig var som musik för hans öron och motiverade honom dessutom att fortsätta. Medan hans läppar fortsatte suga på och kyssa hennes hud vid halsen och bröstkorgen, så letade sig hans hand långsamt neråt. Den särade vänligt men bestämt på hennes ben så att han kunde vila handflatan mot hennes innerlår, masserade lätt huden där med sina fingertoppar.

"Du kanske skulle slappna av och låta dig bli bortskämd en stund", svarade han, tyckte definitivt att hon åtminstone borde ta det lugnt. Näsblodet var bara ännu ett tecken på det, men han trodde inte det skulle löna sig att säga det utan snarare tvärtom. Han suckade då han såg blodet igen, tog försiktigt pappret ur hennes hand för att lika försiktigt torka bort blodet åt henne. Han lade andra handen mjukt mot hennes kind och såg på henne, i ögonen fanns inget annat än ren oro för henne.
"Har du ätit än?", frågade han.

Ellaria visste inte ens hur hon skulle kunna förklara vad han gjorde med henne. Hans kyssar först, och sen hans hand dessutom... Jäklar. Hon lät undslippa ett lätt stön, tänk att han fick henne att känna såhär bara med sina händer och läppar. Ännu en bra sak var nu att hon hade en hand fri, för hon längtade efter att få känna hans hud under sina fingrar. Så hon var inte alltför sen med att flytta handen till hans rygg, för att låta fingrarna smeka över den men snart också ner mot hans byxlinning. Det var allt på tiden enligt henne att också han blev av med lite mer kläder.

Scarlett mötte hans blick som lyste av ren och skär oro.
"Det är bara lite näsblod, jag är inte döende," påpekade hon mjukt, skakade lite på huvudet. Givetvis uppskattade hon att han brydde sig så mycket om henne, hade det här hänt för några månader sedan så skulle han inte ens ha brytt sig om att dyka upp. Men hon skulle inte ens ha bjudit in honom i sin lägenhet då, så falska Zach skulle ha fått tänka om.
"Inte hungrig," mumlade hon sedan.


Han stelnade till en aning då han kände hennes fingrar mot sin hud, bestämde sig för att låta henne fortsätta röra vid honom. Åtminstone för en stund. Hennes lätta beröringar gav honom gåshud, och han gav nästan ifrån sig ett lågt ljud men svalde det i tid. Chases läppar hade hittat ända ner till hennes navel nu, och han planerade heller inte att sluta där. Det skulle inte vara något roligt - han hade ju precis kommit igång kändes det som.