Privat roll mellan Masato och elin-15

Efter en stunds letade lyckades hon äntligen hitta en del av vattnet där hon kunde dyka i utan att bli sedd.
När hon var i vattnet så dök hon under ytan och började simma mot det stora djupet.

En sjöjungfru som hette alexia satt på en sten nere på botten och kammade sitt hår. Hon fick syn på Jane.
-Jane! Hej!,ropade hon och log.

Marcus kunde inte sluta tänka på Jane. Han log.

Jane såg Alexia på en sten på bottnen och simmade dit och sa.
- Hej Alexia, vad har du haft för dig idag?

Hon undrade redan nu hur det var med Marcus.

Alexia slutade kamma sitt gyllene hår. Hon drog en hand över sin gröna fena och såg på Jane.
-Jag var nere vid stora revet och skaffade nya snäckskal,vad tycks?,sa hon och visade upp sina blåa snäckskal som satt som en behå på henne.

Jane log och sa.
- De är väldigt fina, men är inte du rädd för rovdjur som kan finnas där?

Hon såg sig omkring och såg fiskar simma omkring.

Alexia såg på Jane.
-Nejdå Jake följde med Mig,han är så snygg! Ellerhur? Han är nog den snyggaste Vattumannen i sjön,sa hon

Jane nickade, i sjön kanske, men på land visste hon inte så noga.
- Jo han är väldigt snygg, men han är din, han är nog inte riktigt min typ.

Alexia såg nyfiket på Jane.
-Vad är din typ då?,sa hon och la armarna i kors. Hon log.

Marcus satt i sin säng och läste i en bok. Han klappade lite på skippy som låg bredvid. Han tänkte på Jane.

Jane såg på henne och sa.
- Jag har inte riktigt hittat min typ än.
Men jag hoppas jag hittar honom en dag.

Hon tänkte på Marcus, tänk om han var hennes drömprins?
Men hon var inte mänsklig tjej, hon var en sjöjungfru och hur skulle en sjöjungfru och människa kunna vara med varandra?

Alexia nickade.
-Ska vi simma hem? Jag är hungrig. Det skulle sitta fint med sjögräsgratäng,sa hon och började simma.