Öppet fantasy rollspel

Jag klättrade upp i träd kojan kopplad till min hydda (man kan göra mycket på 300 år, mer eller mindre). Teleskopet var klart och jag skulle snart ta det på en test runda när jag kände en grej. Marken drev kraft av andra mytologiska varelser på nära håll. Vibrationer hördes och kändes i trädet och jag bästämde mig för att ta en titt. Jag klättrade upp till taket och tog upp teleskopet ( som nu är putsat och fint). Jag satte linsen framför ögat.
"Wow..." viskade jag för mig själv. Det var den skarpaste linsen jag någonsin sett. Jag kollade åt alla möjliga håll och såg till sist en grupp.
"Interesant.." mumlade jag.

” låt mig gissa du är lilla fröken duktig” sa thalia med ogillande röst. Hon granskade alla som var där och skakade lite uppgivet på huvudet.
” om ingen har något vettigt och säga så får ni ursäkta mig jag har lite flörtande att göra” sa hon med litet skratt.

Zack såg först på embusan och sen bort emot Audrey, som han kom ihåg att hon hette. Pokerspelet hade ägt rum medans han fortfarande var Jaspers skyddsängel, och han hade varit där och träffat henne då. Jasper visste dock inte om det. Han såg mörkt på henne då hon talade, han var ganska stängd med vem han var och så så gillade inte att hon pratade så om det.
"Du har inte med det att göra", svarade han henne kallt sedan bara, det första stämde inte in helt i vad som hänt, men stämde kanske något mer in numera. Men man kunde gott och väl säga att han fortfarande var lite av hans beskyddare.
Han såg på Jasper och suckade
"Hur lyckas du med allt... Och nej, jag vill fortfarande veta vad dragningen är", enivsades han

japser vred sig obekvämt i jackan och la väskan över ryggne och såg dirket runt oroligt.
-ett spel inte mitt fel
sa han diret och ville där ifrån nU. Han sågpå nyfmen igen och sedan kvinan bkaom dem och sen på Zac
-röstar på vi går
sa han direkt envist


Brey såg på kvinna
-spring iväg men döda inte någon osm kan skvrallra
sa hon irosnikt

Thalia vred runt mot jasper och spände blicken i honom.
” rör mig en gång till och det kommer inte finnas en droppe blod kvar i din kropp” morrade hon fram. Hon hatade när folk rörde henne som hon inte flörtade med. Hon granskade aubrey.
” om du skulle ha levt ditt liv som en empusa vet du att vi har svårt för rätt och fel” sa hon lugnt

Audrey skrattade till och tittade på Jasper.
”Ett spel är ett spel, och förlorar man så förlorar man. Jag ser det lite som en överenskommelse. Jag gillar inte när man bryter mot sådana” sa hon och vände sig sedan mot Zack. Hon ryckte på axlarna.
”Det är ett faktum, sen om jag har med det att göra eller inte är struntsamma” sa hon. Hon vände sig sedan till de andra två kvinnorna.
”Om ni ska döda människor, så föreslår jag att ni, precis som du sa” sa hon och nickade mot Nymfren, ”att ni dödar människor som förtjänar det. Det lättar på samvetet en del” sa hon och såg på dem.

Zack såg på Jasper och suckade.
"Du ett spel kan ställa till det ganska rejält. Och nej inte än", envisades han bara med honom, han var än ganska obekväm åtminstone med empusan men henne trodde han att han skulle klara om det blev något problem. Han ville inte ge sig än då han fortfarande ville veta vad dragningen var. Han såg bara kort på Audrey utan att svara henne, visst att det var ett faktum men det var långt ifrån något han stoltserade med för det.

Den här blir kort


Jag hoppade mellan träden och höll ögonen fästa på destinationen. När jag närmade mig hoppade till ett högt träd och gömde mig. Allt var bra. Jag skulle precis börja lyssna på deras konversation när jag gled med foten och ramlade ner med en duns.

Jesper såg besvärat på kvinnan
- människor regler
Så han direkt envis och skaka r på huvudet och såg på brey som lyssnar på audry
-sant det lättar på sitt samvete
Så gon

Audrey såg på Jasper innan hon reagerade på att någon föll från ett träd. Hon vände sig blixtsnabbt mot personen och spände varenda muskel i hennes kropp. Hon tittade på kvinnan som nu låg på marken. Hon kände direkt att detta också var en magisk varelse, en alv närmare bestämt. Hon suckade, ännu mer godhet. Hon såg på alven och flinade.
”Jag trodde ni alver var smidiga” sa hon och höjde på ögonbrynen. Hon hade aldrig stött på en alv innan, men någon gång skulle väl vara den första. Hon hade ju ett helt odödligt liv på sig att stöta på alla magiska varelser i världen.