Unicornhorn & rollspelare prs

Hon fnittrade till och bet sig löst på läppen innan hon stängde sin egna bok. Hon skakade lite på huvudet och granskade honom igen.
"Nä, är du? Vi kan gå och äta då." log hon sött.

”Tja, börjar bli, men jag kan vänta” sa han och ryckte på axlarna. Han hade druckit nog på morgonen för att kunna hålla sig ett tag. Inte för att han behövde dricka regelbundet, men det var väl för att minska riskerna för att gå bärsärk och döda ett helt klassrum. Han kände doften av hennes blod. Hur kom det sig att han alltid kände hennes blod starkast? Han bet sig i läppen och funderade en stund. Vad skulle hända om han rörde vid henne? Han fick en idé.
”Du har något på din arm” sa han och rörde med fingrarna vid hennes handled, som om han tog bort något som hade suttit där.

Chloe blev otroligt nervös när han rörde vid henne, tänkte på när hon råkat ta av hans magi. Hon svor till under andan när hon kände hur hennes kropp fick i sig mer energi. Hon hade råkat göra det igen. Hon ryckte åt sig sin hand och rynkade på pannan.
"Jag fick en stöt." gnydde hon och smekte sin handled där han rört.

Den brännande känslan gick genom honom som en stöt igen. Han låtsades som ingenting.
”Förlåt, det var ju inte meningen” sa han och skrattade lätt. Vad tusan var det med den här tjejen? Han hade ju uteslutit vervain, var hon någon form av häxa? Ben kunde för lite om magi för att veta hur man tog reda på sånt, om det ens var möjligt. Han visste ju att häxor hade bränts på bål förr i tiden, även riktiga sådana, men människornas test var ju inga riktiga. Han kliade sig i nacken och log lite ursäktande mot Chloe.

Chloe log svagt och drog en hårslinga bakom örat. Hon kunde inte hålla sig, även ifall hon hade försökt.
"Vad är du för något?" slank det ur henne. Hon lutade sig bakåt, bort ifrån honom ifall han skulle få för sig att göra något. Det enda hon kände till var häxor och trollkarlar men hon tvivlade på att de var de enda som fanns i den världen.

Ben rynkade pannan. Visste hon? Han harklade sig.
”Vad jag är? En elev som gillar historia?” sa han osäkert och tittade på henne, och försökte se förvånad ut.
”Jag förstår inte riktigt vad du menar?”. Han undrade om hon kunde känna att han egentligen var död. Kanske var det det som den brännande känslan hade visat henne?

"Du vet vad jag menar, Benjamin." sade hon irriterat och reste sig upp. Hon svalde hårt och försökte dölja hur rädd hon verkligen var. Hennes hjärta slog i 180 och allt i hennes huvud var kaos.

Ben harklade sig. Tur att det var tomt i biblioteket. Han andades djupt och lät det skölja över honom. Han kände hur pupillerna drog ihop sig och hur ådrorna runt ögonen svartnade, och hur huggtänderna sköts ut.
”Då får jag lov att ställa samma fråga till dig” sa han och satt lugnt kvar i soffan, som om han hade bett henne att gå inom affären på vägen hem och köpa mjölk.

Chloe spärrade upp ögonen och drog sig undan så hastigt att stolen hon satt på välte bakåt. Hon var snabbt uppe på benen och började gå mot dörren. Hon visste inte ens vad han hade förväntat sig att hon skulle göra. Sitta kvar och ha en konversation? Knappast. Hon började småspringa därifrån för att öka avståndet mellan dem så mycket som möjligt.

Ben suckade och sträckte på sig. Han tog sats och supersprang (hahahah vet inte vad jag ska kalla det xD) så han stod framför henne igen.
”Jag kommer inte skada dig. Jag vill bara veta varför du bränner mig så fort du rör mig” sa han och tittade henne rakt i ögonen.
”Berätta vem du är” kommenderade han henne och såg ner i djupet av hennes ögon.