De fyra elementen

Jag är van vid att tänka Hagrid som en kille. Det var ett misstag! Ändrar.

Kapitel 8

Nadja kunde inte förmå sig att bryta den härliga stämningen mellan Bella och Charlie. Men hon visste att hon måste berätta snart. Hon måste berätta för Bella att hon kanske hade ett hjärta av skugga. Men först måste hon fråga om vad Bella hade sett när hon varit i stora salen.
"Emm... Bella, vad var det egentligen du såg när... ja, du vet?"
Bellas leende försvann och ersattes av en ansträngd min.
"Jag såg... Jag minns inte riktigt vad det var. Jag minns bara att det såg ut som om det var en ganska ung flicka som gick in i mitt hus... Hon hade huva på sig tror jag. Sedan kom det ett skrik där det lät som om en man sa... avada kedavra. Sedan kom ett till skrik och...och hon bar ut en flicka från huset. sedan såg jag att samma flicka som kommit till mitt hus kom på en kvast med riktning mot Hogwarts. Sedan på natten i sjukhusflygeln kom det en man med huva in i salen, pekade på dörren med trollstaven och sa något komplicerat. Sedan gick mannen fram till mig och sa att jag måste hjälpa honom. Jag frågade varför, men han ignorerade mig. Sedan sa han att ett krig skulle bryta ut och att jag skulle bli belönad om jag gick över på andra sidan. Jag sa såklart att jag inte ville det. då tog han fram sin trollstav och hotade mig. Han sa att det skulle dö en i min familj om jag inte gick över på andra sidan. Jag tänkte på saken och om jag skulle ta det på allvar. Då sa han något komplicerat och pekade med trollstaven på mig. Sedan small dörren till sjukhusflygeln upp och allt blev ljust. Sedan svimmade jag." Bella drog efter andan och fortsatte sedan. "Jag vaknade flera dar efter det och hörde någon som sa att det var möjligt att vissa kunde ha något skuggat hjärta.Men jag hörde inte vem eller vilka. När jag öppnade ögonen stod professor Dumbledore och pratade med någon jag inte vet vem det var."
Bella tystnade. Professor McGonegall kom springande emot dem och höll ett papper i handen.
"Mrs Weasley" började hon. "Det kommer nog som en stor chock, men... Din syster har omkommit.

Bra! ^^

Åh, more NOWWW!

Kapitel 9:

Bella sjönk ihop. Hon gömde ansiktet i händerna och började snyfta. Nadja satte sig på hennes ena sida och Charlie på hennes andra. Nadja la armen runt Bellas axlar.
"Kom så går vi upp till uppehållsrummet" sa Nadja. Bella reste sig skakigt upp.
"Ni får lov att stanna med henne och hoppa över de kommande lektionerna." sa professor McGonegall. Nadja nickade. Charlie ställde sig upp. Tillsammans gick de upp till uppehållsrummet. De satte sig framför brasan och var tysta. Bella hade slutat snyfta, och tittade ut genom fönstret.
"Varför?" sa hon med skrovlig röst. "Varför skulle hon dö så ung?" hennes röst bröts.
"Vad hette hon?" sa Nadja.
"Linda"
"Linda" upprepade Nadja.
"Fint namn" sa Charlie.
"Mmm" instämde Nadja.
"Jag kan gå upp och hämta bägare så vi kan skåla för Linda." sa Nadja.
"Gör det" sa Charlie. Så Nadja gick upp och öppnade sin koffert. hon rotade runt ett tag och hittade till slut det hon sökte. Tre bägare. Hon gick in på toaletten för att hämta vatten att dricka. Men när Nadja öppnade dörren var badrummet fullt med blod. Det fanns över allt. På väggarna, i taket och på spegeln. Dessutom låg det ett blodspår på golvet. Det såg ut som att någon hade släpats in i duschrummet. Nadja följde efter spåret in i dörren. När hon öppnat dörren var det som om någon hade kastat en frysförtrollning på henne. I en av duscharna låg det en död flicka. det var samma flicka som fått ett anfall. Nadja tänkte på det Dumbledore sagt. Att om de som fått ett skuggat hjärta inte lydde fullständigt, skulle de automatiskt dö.

AAHH läskigt blod överallt!!!!

Bra!!! ^^ (MER?! )

Awesome!

Stackars flicka!

MEN MER NU ANNARS KOMMER JAG SERIÖST ATT SPRICKA

den verkar perfekt-! hoppas du blir författare!

Tack!

Kapitel 10:

Nadja hörde att Charlie och Bella ropade på henne. Men hon kunde inte röra sig ur fläcken.
Det ligger ett lik i flickornas sovsal, tänkte hon. DET LIGGER ETT LIK HÄR! Nadja ryckte sig från platsen där hon stod. Hon rusade ner i uppehållsrummet och förbi Bella och Charlie. Hon la nästan inte märke till deras förbryllade ansikten. Nadja fortsatte till lärarrummet, som låg tre våningar ner. När hon kom fram knackade hon på dörren. Dörren öppnades och där stod professor McGonagall.
"Ursäkta professorn, men det ligger ett...ett..." Nadja brast i gråt. Hon visste inte riktigt varför det kom nu när hon stod framför McGonagall, men McGonagall ställde sig vid Nadja och sa vänligt:
"Vad var det som ligger vart?"
"Det är i sovsalarna, professorn." sa Nadja "Kom med upp."
Nadja sprang först och McGonagall kom efter. Nadja tyckte att hon riktigt snabbt för sin ålder. Bella och Charlie tittade upp när de kom in i uppehållsrummet. Till Nadjas stora lättnad så brydde sig McGonagall sig inte om dem. Nadja ledde henne upp till sin sovsal och rusade in i rummet.
"Här är det" sa Nadja. Nadja höll upp dörren till professor McGonagall. McGonagall gick in i rummet och fortsatte in i nästa rum. Nadja följde försiktigt efter. När de öppnat dörren tog sig McGonagall om hjärtat. sedan vände hon sig om och tittade på mig.
"Vi tar henne upp till rektorn" sa hon "och jag tycker att du ska följa med."