PRS Velleity & Daphne (PJO/HOO]

"När vi såg på Harry Potter igår så visade sig plötsligt en video av labyrinten filmad med en mobilkamera," berättade Fanny.

Theo kände hur en kall kår gick genom ryggen. Han mindes mycket väl drömmen... han hade gått igenom en mörk, grottliknande korridor och filmat framför sig med en gammal mobiltelefon.
"Var bilden filmad med typ en gammal mobilkamera? Som en Nokia?" frågade han. sedan skakade han på huvudet. Kunde det här stämma? "Asså.." fortsatte han "jag hade en dröm..." han förklarade snabbt drömmen och sedan föll det en kompakt tystnad över gruppen.

Fanny var förvånad, men samtidigt var hon inte förvånad. Men nu var det så gott som bekräftat iallafall, Theo var den sjätte personen på uppdraget.

"Theodore... der här kanske låter lite sjukt men du var med i profetian. Det är inget sammanträffande att vi stötte på dig, du ska följa med på uppdraget," sade Ana efter en stunds tystnad.
Theo spärrade upp ögonen
"Vad coolt! Det är säkert mycket roligare än att plocka skräp i New York!" sade han glatt

Juliette kunde inte hålla det inne. Hon började skratta av Theodores reaktion. En normal människa skulle inte låta så extremt glad över att åka med på ett livsfarligt uppdrag som kan sluta på alla möjliga vis.
"Sorry.. det var bara en mycket märklig reaktion" sa hon när hon samlats sig.

Theo rodnade lite.
"Okej, men det är förjävligt tråkigt att göra samhällstjänst. Jag får inte ens betalt!" sade han olyckligt. "När ger vi oss av?" sade han. Kanske var han dum i huvudet som följde med fem okända personer ner i en tunnel, men det dem hade berättat om halvgudar kändes så... rätt. Som att Theo hade vetat om det undermedvetet hela sitt liv och det nu klickade i hans huvud varför han alltid känt sig annorlunda. Och så hade han ju sett den där tjejen, My, skapa eld med sin hand. Det gick ju knappast att fejka.

"Så snart som möjligt," sa My.
"Har du något du behöver ta med dig?" frågade hon.

"Jag.. han tittade ner på sina kläder. Han hade på sig gröna arbetsbyxor och en svart t shirt under den orangea västen som det stod samhällstjänstgöring på. Han slet av sig västen.
"Jag vet inte.. vad har ni med er?"

"Kläder, ficklampor och lite allt möjligt" sa Fanny. Klockan hade nu passerat 12 och de flesta besökarna på parken hade börjat köpa lunch.

"Jag har ingenting av det. Men jag bor i närheten, vi skulle kunna gå hem till mig och äta och sedan komma tillbaka hit?" sade Theo