Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Mhhm?" Hon drog sig närmae honom och öppnade ögonen och gäspade stort.
" Morgon." Hon flinade och satte sig upp.
"Sovit bra?" Hon sträckte på sig och såg sig om.

Ethan drog sig långsamt upp i sängen för att sätta sig upp. Han höjde en hand för att skugga för ögonen. Solen lyste så starkt in. "Godmorgon. Ja. Har du?". Han såg hennes blick och log ett litet leende innan han klev upp ur sängen för att gå fram till en framställd karaff med vatten åt de och hälla upp i sitt glas. Han slukade vattnet i ett och hällde på ett nytt för att dricka ännu ett. Han harklade sig efteråt och torkade munnen i armvecket. Ethan såg ut. "En strålande dag.", sa Ethan och kände en glädje sprida sig. Han kikade på Kiliah innan han sedan drog på sig skjortan från dagen innan över sin bara överkropp. "En perfekt dag för skattjakt- inte sant? Jag kommer ihåg att du berättade om en sådan igår."

Hon så på honom och bet sig i läppen och nickade.
"Jaa sen måste jag hämta en sak från en affär." Hon reste sig upp och gick fram. Hon lade armen mot hans bröstkorg och såg upp i hans ansikte och blinkade mot honom.

När hon kramade om honom log han mot henne. Ethan förde ett finger under hennes haka för att föra hennes ansikte upp mot hans. Sedan lutade han sig över för att nudda med nästippen över hennes. "Vad är det du ska hämta?", viskade han och kysste henne över kinden innan han tog sig kös hennes grepp. "Vi måste gå till skeppet, vi kan inte låta kapten vänta. Han undrar säkert var vi är."

"Det får du inte veta." Hon reste sig och låste upp dörren och log.
"De kanske är där nere och äter frukost." Hon log

Ethan höjde på ögonbrynen när hon berättade att hon inte tänkte avslöja det. Han knäppte bältet och följde hastigt efter henne. "Vänta, du är för snabb!", ropade Ethan efter henne och rafsade det ljusa håret i en liten hästsvans innan han for efter henne.
Nere inne i värdshuset satt kapten John och de andra. Roy hade visst fått med sig några utomstående från besättningen att spela kort med honom. Ethan log roat åt synen och gick nerför trapporna för att gå fram till de. "Kapten. Godmorgon.". I detta sken tyckte Ethan för ett ögonblick att deras kapten verkade gammal. Han liksom rörde sig långsamt. Trött. Eller var det bara ljuset? John log mot Ethan och förde bort hår som fallit i sitt eget ansikte med en ringprydd hand. "Godmorgon.", sa han och harklade sig innan han plockade upp glaset för att dricka ur innehållet. Te? Ethan frågade inte.
Ethan nickade åt de andra att han hade sett de och sjönk ner på en stol bredvid kaptenen för att börja ta av den framdukade frukosten. Kaptenen hade visst bjudit upp till alla för att plocka. Vad hade han i gärningen? Eller var han bara en god kapten?

Hon skrattade åt honom och såg på honom.
"Jag är kvinna, vi är snabba." Hon sprang ner och såg de andra och gick fram och log.
"Godmorgon."
Hon böjde sig fram och gav John en lätt puss på kinden.
"Godmorgon pappa." Hon log mjukt och satte sig ner.

John återgick till att bre smör över en brödskiva. Han nynnade på något och såg upp då Kiliah precis gett honom en puss på kinden. Då syntes ett litet leende på hans läppar. Han var glad att se att hon verkade må fint. "Godmorgon, Kiliah.", sa John som svar och återgick att kolla på brödet för att sedan ta en tugga.
"JAG VANN JAG VANN! SÅG NI?!"
Roy var helt uppspelt att han for upp ur stolen och drämde till bordsskivan. Han kollade åt Ethans håll. Ethan hade såklart inte sett, men nickade och grattade honom. Tydligen var vinsten viktig för Roy. Roy klappade händerna åt sig själv och tackade de andra för deltagandet i spelet och ursäktade sig sedan för att sätta sig till bords med sina vänner.

Hon tog en bit bröd och började att äta och såg mot Roy.
"Du vinner för att varken jag, kaptenen eller Ethan kör med dig." Hon flinade och tog en tugga.
"Och det är sanningen. Du vet mycket väl om det."
Hon såg på Ethan och log ett litet leende.

Roy muttrade något ohörbart om Kiliah och ryckte åt sig bröd och något att dricka. Han var helt klart sur på Kiliah, men han visste ju att hon hade rätt. När han passerade Ethan klappade Ethan honom på ryggen och log omtänksamt åt honom.
"Det har lagt till nya skepp i hamnen, men ni landkrabbor haft ert roliga.", sa kapten John. Ethan såg mot honom. "Någon vi känner?", frågade han, tanken att kanske få se goda vänner igen gladde honom. "Nej, de är inte härifrån. Längre ifrån.", sa John och då kollade åt Ethans håll. Ethan nickade. Han leende försvann. "Kanske bäst att jag ser efter efter frukosten då.", mumlade Ethan.