PRS Velleity & Daphne (PJO/HOO]

"Detta är ju helt hopplöst...," mumlade Juliette tyst för sig själv medan hon sparkade iväg ett gäng småsten. Hur hade de tänkt att de skulle hitta en ingång till en labyrint i Brooklyn? Brooklyn var stort och dessutom visste de inte hur ingången såg ut. Hennes nästa stop var en bänk som en gång måste ha varit vit, men färgen hade börjat flagna. Hon gick runt bänken och studerade den, inget här heller. Juliette märkte att en liten tjej med en frisbee i handen tittade undrande på henne så hon skyndade sig att le lite ursäktande. Folket måste tro de var helt tappade. Tacka gudarna för att de flesta New York-bor var för självupptagna för att ens slänga en blick på dem. Hon gick över en gräsmatta och studerade den noga med blicken i marken när hon gick rakt in i någon som plockade skräp. Hon hoppade tillbaka och vände blicken uppåt.
"Ojsan! Förlåt så mycket!" ursäktade Juliette sig.

Theo tittade ner på den rödhåriga tjejen han sett förut. Hon var väldigt söt.
"Öhh... det gör inget," sade han dumt. "Letar du efter något eller?" frågade han sedan, och tänkte på att han hade sett henne gå runt den där fontänen förut.

"Typ så ja..", svarade Juliette. Hon kunde knappast säga: Ja, jag letar efter en hemlig ingång till en underjordisk labyrint! Då hade killen verkligen trott att hon var galen. Dock var det något med honom som inte var rätt, någon sorts känsla som hon brukade få av halvgudar, men tydligen gav killen henne den också. För övrigt var han rätt snygg, dock såg han verkligen inte ut att gilla sitt jobb.
"Du har möjligtvis inte..ehm.. sett någon oväntad ingång till typ en bunker eller så?" frågade hon.

Theo började skratta.
"Vadå, är det kurragömma ni kör eller?" sade han med en glimt i ögat. Han tänkte efter. Han hade faktiskt sett en märklig skylt på en litet skjul som det stod GROVSOPRUM på. Under ordet GROVSOPRUM satt en annan skylt med en märklig symbol och texten "Får inte användas som grovsoprum." Han visste inte varför han började tänka på den när tjejen frågade.

"Inte riktigt," sa Juliette med ett skratt.
"Men du har inte sett något då eller?" frågade hon. Juliette hoppades innerligt att han hade gjort det, hon kände verkligen inte för att fortsätta det eviga letandet.

"Asså.." Theo började bli förvirrad. Han hade trott att hon skämtade. Han bestämde sig för att försöka undvika frågan lite tills han var säker på att hon var seriös, annars skulle han bara göra bort sig. Tänk om det var något socialt experiment? Eller att tjejerna spelade sanning eller konsekvens och försökte förvirra random personer?
"Jag menar.. visst finns det rum och sånt..eh, vad är Camp Half Blood för den delen?" frågade han

Juliette noterade att killen undvek hennes fråga och bestämde sig för att svara på hans istället. Visst, hon kunde använda ordcharm men det kändes fel, vilket det tyvärr ofta gjorde för henne.
”Ett sommarläger,” svarade hon. Killen hade förmodligen noterat deras lysande orangea lägertröjor.

"Jaha..." sade han. Tröjorna kändes bekanta. Var hade han sett dem förut? Sedan slog det honom att han hade sett dem där tröjorna i drömmar.
"Asså, om du påriktigt vill att jag ska visa er bunkrar och så så kan jag det, men det är lite konstigt," sade han med ett nervöst skratt. Bakom den rödhåriga tjejen kom en mörkhårig, blek och ganska lång tjej gående i en likadam orange tröja.

”Gärna” svarade Juliette ”Och konstiga saker är ingen nyhet för oss.”
Resten av halvgudarna kom fram till dem, och hon förstod av deras miner att de inte heller hittat något.

"Okej.." sade Theo "Följ mig," han började gå.
"Varför letar ni efter.. uh, ingångar?" frågade han medan han gick in på en grusväg som ledde mot grovsoprummet som inte fick användas som grovsoprum.
"Vi ritar kartor," sade den bleka, mörkhåriga tjejen. Hon lät ganska övertygande, men Theo tyckte det lät konstigt.
"Kul sommarlovsaktivitet?" sade han sarkastiskt medan han saktade ner. Framför dem var det gråa skjulet som det stof Grovsoprum på.
"Det här är den närmaste," sade han.