We who survived [Privat Zora & Jullan bullan]

Noah såg på Vanaj
-gör det men tror hon sover ett bra tag till
sahan lignt

” stannar du med henne tills jag kommer tillbaka?” Frågade Vanja.

Noah nickar
-jag stannar
s han mjukt

Vanja gick iväg för att hämta mat till dem alla tre.

Ronja satt och fixade med några sår.

Edward såg bort mot Jacob.

Noah lär henne gå och suckar tyst och satt sig

Joe var lite i utkanten han var lite uppretad

Jacob satt och försökte få rätt på en sak. Kände blicken på sig men sneglade endast lite

Vanja kom snart tillbaka.

Ronja gick till Joe.

Edward kollade bort direkt.

Joe såg på Ronja snabbt och för ett diskret leende direkt

Noa hsatt tyst och bläddrade genom en bok, davina hade vkanat och faktiskt krypiet till honom nyfiket för han stutnade i hene så


jacob åter gick till sitt igen, han hade hjälpt ett barn som hade varit ledsen genom ge glada tankar

" Du är uppretad" sa Ronja och kom fram till honom nu.

Vanja kom tillbaka med mat till dem.

Edward satt för sig själv och såg ut på alla.

Joe stoppar hnene frkigt
-anfallet bara
sa hn tyst

Davina såg på vanja och sen maten tyst och noah sneglar up och rukte till när davina rörde till hans arm och han såg p henne sn vanka
-hörde du det?
fårgade han direkt och mnar om hon hade pratat


Jacob suckar och reser sig och gick fram till endard
-något du ville för du såg lite frågadne ut
sa han

Ronja såg på honom.

" Ingen har sagt något" sa Vanja och såg konstigt på Noah.

Edward såg upp mot Jacob.
" Ville inget" sa han lugnt.