Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara såg på honom bara och ett roat leende dök upp och tänkte lite grann
-kan säga han rörde inte mig.
sa hon lugnt och tänkte inna hon böjde sig fram
-för jag väntadep å idg
retas hon mjukt i hans öra och satt sig rätt igen och fixk upp tussen ur sitt hår. hon hade håret uppsatt på nätterna för själv slippa tovor och slippa en tjurande kille över håret kom på honom.

Det letade sig fram ett diskret leende på Lucas läppar när han hörde Saras ord. Han gav ifrån sig ett kort "Mhm", men inombords kände han en lättnad. Hade det kommit fram att Jack rört henne kunde grabben lika gärna förbereda sina sista ord.
Lucas hade funderat på att göra någonting mot Jack och hade flera gånger varit nära på att skicka sina män efter honom. Men tanken av hur Sara skulle ha reagerat hade fått honom att slopa idéerna.
– Förresten. Ett av mina möten ikväll kommer att äga rum utanför byggnaden. Följer du med?
frågade han plötsligt utan att öppna ögonen.

Sara log til lav hans tysta ord och sat ttyst och tänkte på skaer medan han pratade så hon lyssnade samtidigt. hon såg på honom nu snabbt och log itll bara.
-Bara om jag får för dig. Tycker det är tråkigt sitta här inne hela dagarna ju.
sa hon mjukt och rörde till hans hår i nakcen på skoj bara och log till. Hon tänkte låta han ligga kvar så länge han ville. Hon själv stannade nog vid hans sida tills han faktikst klev upp.

– Jag vill att du följer..
svarade Lucas samtidigt som han kände Saras fingrar vidröra håret i hans nacke. Det var dags att hon fick se hur han ibland arbetade utanför huvudbyggnaden och vad innebar att vara på toppen av stadens kriminella undervärld.
– Skicka ett meddelande till Melinda och be henne köpa någonting som du kan ha på dig.. Hon vet vad hon ska leta efter..

Sara såg på honom bara underligt en gång inna hon tog tyst sin mobil och skciadke bara något lucas sa detta till henne och la bort mobilen tyst.
-Då e jag med dig, fixat.
sa hon lugnt och tänkte lite grann. hon var rätt nyfiken men hon hade en anningen med att hon knakse kommer ogilla synen av den del han faktikst hade skonat henne från väldigt bra. Hno vsiste för eller senare måste hon se det sanna och riktiga livet för Lucas DeMora

Lucas visste att polisens dotter inte skulle tycka om allt han gjorde. Men samtidigt behövde Sara veta vad hon gett sig in på och vad det innebar att vara en del av han värld. Lucas låg kvar i sängen ytterligare en halvtimme innan han till slut öppnade ögonen på nytt och sakta satte sig upp.

Sara hade lämnat hans sida senare innan han hade klivit upp. Redan fått i sig något och satt nu faktikst och okollade igenom sitt block hon hade fått med sig innan allt. Hon hade funnit en tom ruta och satt där och ritade i hans rum tyst och hade låtit han vila den stund han ville ha. hon visste vad som kommer hända men ville itne tänka på det. Hno tänkte se det oc hveta vad hon gett sig in på och att hon måste se Lucas sanna natur ju

Lucas klev till slut ur sängen och drog på sig ett par byxor och en vit skjorta. Han lät de översta knapparna förbli uppknäppta för att se mer ledigt klädd ut. Därefter klev han bort till en spegel i rummet och drog händerna genom håret för att få det att ligga på plats.
När Lucas slutligen kände sig nöjd rundade han fåtöljen som Sara satt i så att han hamnade bakom henne och lutade sig sedan framåt för att kunna se vad hon tecknade.
– Imponerande..
sa han och och placerade samtidigt händerna mot ryggstödet som stöd.

Sara hade inte hört honom och ryrkt till. hon suckar krot till bara och ritade tyst till små detaljerna bara. Hon såg på honom nu bara nu inann hon åter igicl på bilden. Melidna förste hennes förra bild då fic khon rita om hans ansikte ju. Hon hade rätt mycket som hon tog från huvudet men hans näsa hade hon granskat när hon hadek ollat upp och rättar till små sakerna. Hon tänkte och log itll av hans ord
-Bara för det e du för du e lite självisk eller för du tycker om konst?
fårgade hon mjukt till honom och tog tyst och blev klar och la ner pennan tyst oc hgrnaskar bilden.

Lucas log och kysste henne mot tinningen.
– Varför kan det inte vara båda?
svarade han retsamt och reste sig rakt igen.
...
Några timmar senare dök Melinda upp inne i byggnaden igen. Det var inte Theo som hade hämtat henne, utan hon hade tagit sig tillbaka på annat sätt. Som en skinande sol trippade hon fram genom korridoren samtidigt som hon nynnade någonting för sig själv. Hon var på jakt efter Sara. Dels för att lämna över alla kassar, men också för att berätta någonting hon hade hållit gömt under en längre tid nu.