PRS Lupple och Ginerva2003

” okej” sa han och satte sig bredvid henne i sängen han var en lite bit från henn för att inte vara allt för nära.

Hon vände sig så hon kunde titta på honom och räckte försiktigt ut sin hand mot hans.
"Jag tycker inte du ska lämna." Viskade hon, greppade försiktigt tag om hans hand, gäspade och somnade sedan rätt fort.

” jag ska tänka på att stana” visskade han.

Denna natt sov hon djupt, länge och utan hemska drömmar enbart lyckliga drömmar.
Med honom. '
När hon vaknade på morgonen, av solens ljusstrålar så satte hon sig lite förvirrat upp och såg sig omkring.
Vad hade hänt?

” godmorgon” sa han.

Minnet kom sakta tillbaka till henne efter en stund men så hörde hon honom och hon vände blicken dit och sken upp, tog sig försiktigt fram till honom och kröp upp i hans knä.
"Snälla lämna inte." Viskade hon och la armarna om honom.

” jag kan je det en slanks men om det händer dig något på grund av mig kommer jag alldug förlåta mig” sa han

Hon nickade sakta.
"Inget kommer hända mig." Viskade hon och såg på honom.
"Jag lovar att inte hoppa ut genom fönster nån mer gång." Sa hon med ett litet roat leende på läpparna för att sedan pressa sina läppar mot hans.

Han besvarade kyssen.
” du är det dyrbaraste jag har” sa han.

Summer rodnade till och kysste honom hårdare, höll sina armar hårdare om honom.
" Så hur gammal är du?" Viskade hon nyfiket och såg på honom.