Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon skrattade och dack av romen. Han var full och hon visade parfymen.
"Jag fick den av John." Hon log mjukt.
"Och så har jag köppt en sak. men den är inte klar än." Hon såg på John.
"Vad beställde du?"

"Ser tjusig ut. Betalde du för den? Eller stal du den?". Ethan skrattade. Han försökte göra sig roligt, något han inte riktigt än insett att han gjorde runt Kiliah. "Vad är det för sak? Är det hemligt? En present kanske?", sa Ethan och ögnade Kiliah.
När maten kom serverat åt Kiliah och John rätade John sig en aning för att lägga ifrån sig hatten som legat i hans knä och plockade upp besticken för att smaka av den varma maten. "Åh, jag beställde inget, Kiliah. Jag känner honom som jobbar där, så jag växlade bara några ord med honom. Och höll dig sällskap förstås." Han tog en nu tugga av maten.

Hon skrattade och åg på Etha.
"Jag har ingen aning." Hon log.
"Det är min ensak." Hon såg på John och nickade.
"Så vad ska vi göra härnest? Om två dagar kanske vi åker?"

"Jasså? Ingen aning säger du?". Ethan drog lite på läpparna. När hon berättade att det var hennes ensak höjde han glaset i en skål mot henne och svepte det sista. "Ethan! Nu spelar vi!", ropade Roy, för att överrösta vimlet av alla gästers röster inne i värdshuset. Dessutom spelades det musik och flera dansade. Roy räckte över några kort och delade ut. Några fler ur besättningen gjorde de sällskap. "Är du sugen på att åka till havs igen?", sa John och flinade. "Vi ser nog till att ha en skattjakt snart, vi brukar ju som du säkert har sett, inte dröja länge på land."

"Ja g är med!" Hon höjde handen och såg på John.
"Du vet att det finns en skatt på ön." Hon såg på Ethan och log mot Roy.
"Ge mig korten Roy." Hon smällde handfaltan i borde och såg på honom.

"Javisst, kort kommer här.", sa Roy och räckte över några till henne också. De plockade sedan upp korten för att ögna sina egna. Roy såg ivrig ut, men Ethan verkade bara lugn. Han verkade inte helt närvarande. Och så var spelet igång.
"Hm? En skatt säger du?", sa kapten John och satte ner glaset på bordet. Han böjde sig framåt lite för att höra henne mer. "Vad menar du? Vad vet du? Jag har inte hört talas om någon skatt på ön. Hur känner du till den?", frågade John sedan och kliade sig på den skäggiga hakan. Han kollade på Kiliah för att lyssna på hennes svar.

Hon tog korten och log och såg på sin mentor, sin havspappa och log.
"Va ivrig du är. Lugn. Svar kommer i sinom tid." Hon slängde två och såg på dem andra.

John ville svara henne att hon kunde svara honom, men han beslöt sig för att här var det inte diskussion för det. Detta var en tid i glädje, han ville inte vara den att förstöra stämningen. Jon tog upp glaset, svepte det sista och hällde upp på nytt för att smaka av det. Han harklade sig och såg på de spelande sjömännen vid bordet. Det verkade ha roligt, inte minst Roy som rent ut sagt verkade ivrig. Ethan var med, men han verkade lugn, självsäker, kanske kaxig? John drog lite på läpparna. Han gillade sina män, och Kiliah förstås. Han såg sig sedan runt om i rummet och fastnade med blicken på musikerna. De hade tagit ton till en svängig dänga som fick folk att klappa händer och röra sig i dans till takten. En ljuvlig syn. Joh log brett åt det och klappade händerna han med.

Hon lade ut sin hand och flinade brett.
"Jag vann. " Hon tog Ethans rom och drack och såg sedan på Roy.
"En gång till? Vill du vara med pappa?" Hon blev genast blossande och såg ner. Hade hon kallat honom pappa när hon precis tänkt på honom som en fadersfigur? Hon höjde blicken och såg försiktigt på John och svalde hårt.
"Förlåt det..."

"Du fuskade...!", försökte Roy. Men Ethan klippte av innan han hann säga något mer. "Vad trodde du? Hon är ju pirat trots allt.". Det sista orden sa han och sneglade på Kiliah med ett flin på läpparna. "Vi kör igen.", sa Ethan och drämde i bordet. Varken Roy eller någon av de andra hade hört att hon råkat kallat John för sin pappa.
John som verkade i förtrollelse av musiken hade inte hört Kiliahs ord först, eller riktigt reagerat. Men ordet pappa fick honom att vakna upp och all alkoholintag kändes inte längre, han var som nykter för en sekund. "Hm?". Han vred på huvudet för att se på Kiliah. När han upptäckte hennes skamsna min log han varmt och sträckte sig efter hennes hand. "Jag kan vara din pappa om du vill.", sa han och menade med en betryggande ton. "Ja, låt mig visa hur en gör, dela ut kort, Roy.". John släppte taget om Kiliahs hand och knackade i bordet med sin ringsprydda hand.