Teen Wolf [PRS]

Nathan skrattar, ler ännu lite större när han ser att Allora också gör det. Varför vet han inte, och han vet inte heller varför han vill böja sig framåt och stryka bort håret som faller ner i hennes ansikte.
"Ska vi gå mot omklädningsrummen, då?" föreslår han, fortfarande leendes.

Allora log genast tillbaka, hans leende smittade av sig, varför visste hon inte riktigt.
"Det låter som en ide", svarade hon honom medans hon fortfarande log.

Nathan biter sig i underläppen i ett försök att minska sitt leende och drar i axelbanden på ryggsäcken.
"Sisten dit då, Lora?" utmanar han.

Allora log till lite, rättade till axelbandsväskan hon hade.
"Om du tror dig kunna slå mig, så visst", retades hon med honom.

Nathan skrattar till och han har ingen aning om hur han blev såhär glad. För typ tio minuter sen ville han slita sönder mr Harris i remsor med sina bara händer.
"Det är klart!" säger han defensivt. "På tre?"

Allora flinade genast till. Hon var ju snabbare än vanliga människor, men hon hade vant sig vid ungefär vanligt takt och brukade försöka hålla sig till den om det var jogging eller nåt på idrotten.
"Lycka till", retades hon med honom, tänkte inte "fuska" men ändå. Hon nickade som till svar på hans fråga.

Nathan speglar Alloras flin och han ställer sig i en startposition.
"Tack, det kan jag behöva", svarar han. "tre, två, ett..."

Allora flinade tillbaka mot honom, gjorde sig redo för att börja springa.
"Precis", retades hon med honom med ett brett flin samtidigt som hon satte fart då han räknat till ett.

"Hörru, vänta!"
Nathan låter ett skratt slinka från hans läppar när han rusar efter Allora, och han känner hur hela kroppen accelererar. Snabbare, snabbare, snabbare..
Det känns så befriande att bara springa sådär, att han inte ens tänker på att han aldrig kunnst springa så förut.

Allora flinade genast till, blev förvånad då han var snabb. Hon ökade takten lite till, använde väl lite mer "wolf powers" nu än vad hon brukade göra. Hon tyckte han verkade vara lite väl snabb för en vanlig människa, men hon var också lite osäker då hon var dålig på hur snabbt som var normalt, då hon till större delen vuxit upp som varulv. Men hon kunde inte låta bli att börja bli fundersam, särskilt med den den där lukten också.