Pirates! PRS Medi & Vidomina

Hon gick in och såg på honom.
"Jag förstår." Hon log mot honom och såg sig om. Vad skulle passa henne?
"Vilken färg skulle du välja? Orange?" Hon såg på kaptenen och såg ägaren trycka sig mot väggen.
"Kapten vi skrämmer folk." Hon pratade på deras språk och pekade på mannen och såg skyldigt ner.
"Vi har pengar." Hon visade upp sin penningpung och log vänligt

"Du har rätt. Bäst att jag sätter tillbaka svärdet.", sa John och satte tillbaka svärdet vid bältet. "Orange är en mystisk färg, min vän, den skulle klä dig ypperligt.", sa Kapten John och iakttog den klänning Kiliah ögonade. "Vi har råd med den. Är det den du vill ha?"

"Jag har råd med den." Hon såg på honom och tog den och såg på honom. Gick till kasan och sträckte över den.
"Behös den sys in?" Mannen såg på Kiliah och hon såg oroad ut.
"Kanske." Han visade med handen.
"Följ med mig då så ska vi se." Hon gick efter mannen och de var borta i tio minuter och hon kom tillbaka ut.
"Kan hämta den i morgon. Den var lite i större lagret."

"Ah, den måste justeras för din fina figur, jag förstår.", sa kapten John och nickade åt försäljaren för att sedan se på Kiliah. "Kan jag fresta dig med något annat? Du pratade om en parfym? Eller gör du hellre sällskap med besättningen?", sa han och rätade på sig. Han tog sig för bältet och drog in ny luft. Blicken var fixerad på Kiliah.

"Jag.." Hon log mjukt.
"Parfymen här är helt underbar. Det är som en salva fast luktar gott." Hon såg sedan bort.
"Vi tog ju med oss smyckerna från mitt hemland. Vi säljer dem inte eftersom de är mina. De är min familjs." Hon såg sedan på John och log.
"Gillade du min far? Som ledare alltså."

"Din far..", började John. "..Han var en respektabel man.". Han harklade sig. Tydligen obekväm med situationen. Han hade stött på Kiliah far tidigare, de hade delat en del politiska åsikter tillsammans, men aldrig riktigt blivit helt vänner, så som John såg sin besättning. "Han har mina tankar med sig.", sa John. "Parfymen du önskar, det kan jag betala, Kiliah, min present till dig. Mitt nöje. Vad är det du vill ha?"

Hon log och de började att gå. Hon stannade och pekade på en burk och log.
"Vad sägs som rosor eller kanske en tropisk blomma?" Hon pekade på en annan och lade huvudet på sned.
"Du får välja denna gång."

"Du sätter mig i en svår position.", sa John och närmade sig den parfym Kiliah syftade på. Han plockade upp den flaska hon syftade på. "Den blir bra.", sa han sedan och log med ett påtvingat leende åt hennes håll. "Den doftar ljuvligt."

"Men det där är en flaska. Jag har alltid haft dem där." Hon pekade på en burk och såg på honom. De var blilligare och såg på flaskan.
"Tycker du verkligen den luktar gott?" Hon såg på den och tog den i sina händer.
"Okej vi tar den."

"Vi ska ta den parfym som du gillar.", sa John och sträckte sig efter den 'burk' hon syftat på. "Är det den här som du gillar?", frågade John och plockade upp den flaska Kiliah syftat på. "Den har vi råd med.", sa John och flinade. "Den doftar ljuvligt. Den kommer passa med klänningen som du skulle sy in. Ethan kommer bli imponerad.", sa John och skrattade litet. "Sådär.", sa han sedan då han betalat för produkten.