prs rollspelare & wolfy

Han sneglade på henne då hon berömde hans sångröst och skrattade avfärdande.
"Äsch, slår vad om att du är hundra gånger bättre." Det var också någon sorts inbjudan om att hon skulle sjunga tillsammans med honom.

Evelyn skrattade till och skakade på huvudet, att sjunga kunde hon verkligen inte. Hon lutade sig över honom och kysste mjukt hans kind.
"Jag kan inte sjunga." viskade hon och smekte hans lår.

”Det kan du visst,” lovade Jax henne trots att han aldrig hört henne sjunga förut. Men redan att höra henne prata var som musik för hans öron så det fanns ingen anledning till att tro att hennes sångröst ine skulle vara något annat än änglalik.

"Nah." skrattade hon och lutade huvudet mot hans axel, orkade inte ens hetsa om det. Hon smekte hans bröstkorg och hummade lite med låten, tänkte inte ens försöka att sjunga.

Han suckade högt och gav henne en missnöjd blick då hon vägrade att sjunga med, skrev mentalt upp en påminnelse åt sig själv om att han en vacker dag skulle få henne att ge med sig. Efter en stund parkerade han bilen och gick runt för att öppna dörren åt henne.

Evelyn skrattade till och klev ut från bilen med ett leende på läpparna. Hon kysste hans kind och tog sedan hans hand, visste ju inte vart de skulle så hon väntade på att han skulle leda vägen.

Han tog hennes hand i sin innan han fortsatte mot ytterdörren, nickade som en hälsning åt dörrvakten men stannade inte för att fråga om han fått någon post. Det kunde han ta senare. Han joggade uppför trapporna och drog sedan med henne in till sin lägenhet.

Evelyn gick efter honom och log svagt mot vakten innan hon nästan fick småspringa för att hinna ikapp honom. Hon blev andfådd av trapporna och hans snabba tempo innan hon lutade sig mot honom.
"Varför sprang du?" stönade hon och drog handen över ansiktet.

”Sprang? Jag gick.” Jax la skrattande sina armar om henne för att utan svårigheter lyfta upp henne i sin famn. Han tog med henne till det stora vardagsrummet och la ner henne i soffan, la sedan en filt om hennes axlar.

"Ja men dina ben är typ lika långa som hela mig så ta det lugnt." skrattade hon och pep till när han lyfte henne från golvet. Hon la armarna om hans nacke och slöt ögonen i någon sekund. Hon kurade ihop sig under filten och log nöjt.