In the dark PRS Vidomina & Medi

Hon tog i Ivans hand och smekte den över med sin tumme.
”Jag vet itne om ...” Hon tystnade och såg sig om men nickade sedan sakta. Vad var det värsta som kunde hända?
Hon höll sig nära Ivan och såg oroad ut.
”Ropa inte på Gus. Han var mer obehaglig.” Hon ryste och såg sig om. Felinas hem hade blivit så kallt och Isabelle ville helst fly. Men inte utan Ivan och definitivt inte utan Halo.
Något inom henne brast när hon såg den stakars flickans ansikte.

Ruby såg mot Léon och såg sedan mot Adelaide.
”Är det inte Ivans söner? Jag menar..” Hon såg på henne.
”Det skulle säkert vara bra. Tror du de vet vart hon kan vara? Vi kanske ska ta till alla våra kontakter? Kanske... Maffian?” Viskade hon och såg sig om.
”Rion vart är han?”

Ivan nickade instämmande. Han hade ju sett vad Gus hade gjort. Var han hade gått. Det skulle nog inte vara så svårt att ta sig runt i huset utan att bli upptäckt eller påkommen.
"Okej, den här vägen då.", mumlade han och gick till hissen för att kliva in. Han tryckte på knappen som skulle ta de våningen upp. Förmodligen skulle de inte vara särskilt långt ifrån Felinas arbetsrum nu. "Jag är säker på att det finns mycket att veta om Felina.", mumlade han igen efter ett tag och sneglade åt Isabelles håll. "Jag har känslan av att hon döljer mycket för oss."

"Ja.. Jo. De är de väl?", sa hon lite fundersamt och svalde igen. "Jag tänkte bara, de verkade ändå känna varandra. Det skadar väl inte att fråga?" Hon drog lite osäkert på ena mungipan och såg på Ruby. Det gick några sekunder. "Maffian? Du menar.. de som kidnappade Halo? Är ni säker..", började hon. "..Eller ja, de släppte ju henne. De ska väl vara på vår sida?", fortsatte hon att tänka högt och nickade sedan gillande. "Ja, precis. Rion och Leo var ju där. De kan väl säkert tala med de. Fråga om deras hjälp."

Isabelle nickade sakta och började å längst korridoren. Lady Felina hade gått från någorlunda trevlg till hemsk varelse. Hennes skor var dämpande mot mattan. Skulle hon våga fråga? Men tog modet till sig.
”Älskade. Jag vill rädda Halo. Men jag vet att Felina inte kommer gilla det. Men kan vi kanske åtminstånde gå ner till henne? Tror du vi kan det?

Ruby såg på henne och nickade.
”Jag ska gå och se efter vart Rion är.” Hon stannade upp och lade en hand på Adelas axel.
”Jag lovar att hon kommer hem. Sen ska ag och Gix ta hand om henne. Ja kanske måste ta in några av de äldre magikerna men jag lovar. Hon kommer att inte minnas detta.” Hon försökte att hålla tillbaka tårarna.
”Kolla inte hennes instagram nu. Bättre att jag tar hennes mobil tillfälligt.” Ruby såg på henne.
”Och vi behöver båda vila. Vi är bara människor.”
Hon såg på Léon som satt och höll en beskyddande arm om Julian som fortfarande grät tyst. Mannen hade agerat som hennes fader framm tills bara någon månad sedan.

Ivan var upptagen med att tänka på att hitta några ledtrådar. Så de skulle förstå. Han var inte säker på att våga fråga Markal. Han verkade spela på båda sidor. Ivan ville inte ta risken att Markal skulle skvallra för Felina. Nej, det här fick de hålla för sig själva.
"Hm?" Han såg mot Isabelle när han hörde hennes stämma och rynkade en aning pannan. "Sedan, Isabelle. Vi ser oss omkring först efter ledtrådar. Vi ser efter Halo sedan." Han suckade lågt och drog ett nytt andetag för att samla sig. Sedan gick hur i korridoren mot det håll han trodde att Felinas arbetsrum var.

Ruby behövde inte gå långt bort. Rion, med Leo efter sig, visade sig i dörröppningen. De såg inte alls berörda utav situationen. Blicken var bestämd. Det gladde Adelaide på något sätt. Rion verkade också vilja hålla huvudet kallt. Det gällde att vara smart för att åter få se Halo igen.
"Rion!", utbrast hon lättat och vände sig åt hans håll. Adelaide räckte över Halos mobil till Ruby och gick sedan fram till Rion. "Vi måste skaffa all hjälp och kraft vi kan för att hitta henne, Rion.", förklarade Adelaide och såg lika bestämd ut som honom.
Rion stod tyst och iakttog henne. "Javisst.", sa han sedan efter några sekunder.
"Maffian.. de pratar om Di Vittorios. De kanske kan hjälpa? Ruby, visst var det så du sa?"

Isabelle nickade oc såg sig om och tryckte på knappen för att kalla till sig hissen. Hon lutade sig mot sin make och torkade sedan bort tårarna.
Att se hennes hjälplösa kropp.
”Jag trodde inte..”

Ruby stoppade undan mobilen och såg mot Rion.
”Det stämmer. Vi måste ha all hjälp vi kan tänkas få. Även om de kidnappade henne så skulle de säkert hjälpa oss om vi bad. Om de såg vad vi såg skulle de inte tveka tror jag.” Viskade hon och lade en and om Adelaide.


Helios vred lite på huvudet innan han böjde sig över hennes blindtarm och drog et snitt över den. Att den var så vacker visste han inte. Detta skulle bli en av många saker han skulle stjäla från henne. Med ett leende lade han tillbaka blindtarmen i burken för att sedan gå och tala medd Felina.
Han gick förbi den öppnade dörren till Halo och kikade in.
”Du verkar må lite bättre. Jag kan ju alltid orna med det om du vill......”
Halo ryckte till och sedan kved hon av smärta.
”nej nej nej.” Orden viskades fram och hon såg sig om efter något som skulle agera som vapen.
”Rör mig inte. Jag ber dig inget mer.” Hennes röst var hes och svag på samma gång.
Helios log och tog ett retsamt steg in i rummet och såg hur Halo fick panik i ögonen. Efter det lämnade han allt och fortsatte mot Felina.

"Ssch. Tänk inte mer på det nu." Ivan suckade och klev ut ur hissen när de kommit upp en våning. Han stannade upp och såg sig omkring. Till hans förvåning, och lättnad, syntes ingen från Felinas personal till där. Ändå valde han inte sänka garden helt. Om han hade rätt, så hade Felina säkert ögonen på de utan att de visste om det.
Han vinkade till Isabelle att följa efter och ledde de henne bort till ett dörr. "Här, jag tror det är här.", viskade han och kände på handtaget så att dörren öppnades inåt. "Här, bäst vi är försiktiga. Se dig omkring, Isabelle. Se om det är något som kan avslöja Felinas planer här."
Ivan bytte en blick med henne för att sedan själv börja röra sig runt i rummet och leta efter ledtrådar.

"Okej. Rion, Leo och jag Ruby hänger på.", sa Adelaide bestämt och såg upp mot Rion. Han drog på ena mungipan, såg en aning road ut, men nickade sedan långsamt och drog ett nytt andetag. "Då åker vi då.", sa han lugnt och vände sig om för att se på sin bror. Leo nickade han med och tillsammans gick de därifrån.

Isabelle gick tyst efter Ivan och höll i hans arm. Vad de letade efter visste hon inte. Hon vände sig om och pekade på något.
"Ivan känner du den mannen?" Hon pekade mot en tavla.



Ruby nickade och tog Adelaides hand.
"Vi måste vara med. Visst vi är lite av nervvrak men om de har set det med med skulle de ju vara nervrak med. Kanske inte alla men de flesta kanske."

Ivan lyfte på olika krimskrams som stod placerad på hennes skrivbord och i hyllor. Drog ut lådor och lyfte på papper, sökte efter något sorts svar.
Så hörde han Isabelle igen och vred på huvudet för att se på det hon pekade på. "Hm?" Han flämtade när han mötte en blick som han trodde att han aldrig skulle se igen.
På väggen bakom Felinas skrivbord hängde en tavla föreställande ett porträtt av en man iklädd i svart med gröna smaragder som dekor i krage och på hjässa. Han såg blek ut och otäck. Zoltan. Det var Zoltan. "Varför..", började Ivan och kände kalla kårar längst sin rygg. På bara sekunder upplevde han alla minnen därifrån Zoltans slott. Alice. Augustus. Fängelsehålorna. Zoltan, hans rådgivare.. hur de smaka av Alices blod.
Ivan drog efter andan för att samla sig. Men det var svårt. Det var otäckt att se honom igen. "Zoltan..!", flämtade han bara utan att slita blicken från porträttet.

"Tala för dig själv, Rubs. Vi gör det här för Halo. Glöm inte det. Vi har inte tid att vara rädda.", sa hon och lät övertygande. Fastän hon själv var orolig för Halo. Och visste inte om det gick att lita på de där Di Vitorios. Hon kände dem inte. Lyckligtvis verkade ju Rion och Leo gör det.
De kom ut ur byggnaden och satte sig i bilen. Rion startade och de for iväg i hög hastighet. Ingen tid att förlora.

Isabelle såg frågande ut och såg sedan i sin mans ansikte. Han var rädd. Försiktigt tog hon hans hand och drog honom till sig.
"Kom vi borde gå..."
Hon vände sig om och såg Helios stå i dörröppningen.
"Och vad gör ni här?" Han lade huvudet på sned, log och skakade sedan på huvudet.
"Jag skulle bara hämta en sak åt Lady Felina men nu..." Han såg på Ivan.
"Varför snokar ni?" sa han lugnt.

Ruby såg på henne och tog sig till bilen.
"Rion du får köra. " Hon slog sig ner och såg ner på sina händer som skakade. Hon skulle behöva göra magi hon var osäker på.
"FAN!" hon satte händerna för ansiktet.
"Jag kan inte släppa det!" skrek hon och tårar började komma.

Ivan hann inte med. Isabelle ville därifrån, men just som de skulle gå, blockerade Helios vägen för de. Ivan såg häpet på. Mannen som haft isär Halo så. Som opererat på henne, torterat henne.. Bara någon meter ifrån honom. En vrede tände till hos honom. Han kände hur huggtänderna växte i munnen, beredd att attackera personen framför de. "Lägg dig inte i det du inte förstår, Helios. Du var inte där.. Du var inte där, med Zoltan..", väste han och kände modet ta över. Helios skulle inte få stoppa de.

Rion skrattade, "Jag kör ju.", sa han och svängde in i området Di Vittorios hade sitt residens.
Adelaide såg oroat på sin vän. Det var jobbigt att se henne lida så. Hon visste att det inte fanns så mycket att göra. Så hon nöjde sig med att vila sin hand på Rubys och krama om den. "Såja.", viskade hon.
"Det verkar som att de är fler här.", sa plötsligt Leo då de parkerade utanför huset. Där stod flera bilar. Den ena tjusigare än den andra. Var det en fest? Det skulle inte vara något problem iallafall. De ville ju bara fråga om deras hjälp.