Dark love [Masato]

Scarlett såg bort.
- Tänker inte säga det.
Hon gick ut från affären och hon la armarna ikors.

Eemeron gick ut med henne och drog ut henne och sa.
- Får jag inte min förklaring så blir det inga glass, eller ingen mat ikväll och defenetivt inte några kläder.
Sluta vara så feg och berätta nu.

Scarlett såg på honom.
- Jag.... Var borta från dig. Att vara borta från dig med andra vampyrer gjorde mig obehaglig till mods. Bara det.
Hon såg avslappnad ut och lade huvudet på sned.
- Dessutom jag är inte van vid att vampyrer finns.

Emeron såg på henne och sa.
- Jag förstår, men det är ingen anledning att hålla om sig som om man frös.
Han stirrar aldrig på folk, enda anledningen att han tittar är att kunna veta exakt hur han ska göra för det ska se verkligt ut.

- HUr skulle jag veta det?!
Hon slog ut med händerna-
- Och sen tar du aldrig bort mat från en människa. Vi behöver näring varje dag.

Han såg på henne och sa.
- Jag sa det bara för att få ur dig varför du är så rädd jämnt.
Och dessutom, en människa dör inte om denne inte får mat på 1 dag och inte den tonen eller de gesterna till mig har jag sagt.
Och jag trodde att en människa skulle vara smart nog att förstå det.

- Jag vet om det.
Hon blev röd om kinderna och började att gå.
- Det var inte det jag menade.

Han gick i fatt henne oh s.
- Du går alltid vid min sida då vi är ute, varken efter eller före, är det förstått?

- Jag förstår.
Hon lutade sig mot hans sida och slöt ögonen.

Eremon fortsatte gå och sa.
- Är det något särskilt?