[PRS] Cawith & Aphrodite

”Då kan man ju undra vem det är som styr över den. Jag menar, de flesta demoner låter sig inte styras utan att få något i gengäld”, sa Allison och kollade mot liket. Det låg som en guldskimrande aura över det, och hon undrade om det var en följd av besvärjelsen eller om trollkarlen hade lagt dit det själv.
”Nej tack, jag klarar mig”, muttrade hon sedan och rätade på sig. Hennes ögon började svartna och hon kände sig ostadig, så hon tog ett djupt antedagför att sedan möta trollkarlens blick.
”Å andra sidan, regler är till för att brytas. Vart är närmaste bar?”, sade hon sedan och flinade snett. Hon hade ändå inga tankar på att ägna någon mer tid åt att jaga demoner något mer den dagen, så hon kanske förtjänade en drink trots allt.

Azula nickade.
"Nu har du något att fundera på i alla fall" sa hon och tittade mot liket. Hon ville egentligen inte lämna det, hon ville att Marcus skulle få den begravning han förtjänade. Hon mumlade någonting och en halvt transparent, guldskimrande drake dök upp framför henne. Azula sa några fraser till den. Efter några sekunder försvann den. Hon vände sig till Skuggjägaren, som verkade ändra sig. Azula flinade.
"Närmsta bar är nog Den stegrande hästen, den ligger bara en liten bit härifrån. En Mundane-bar, dock" sa hon och började gå mot huvudgatan igen. Hon vände sig om efter ett par steg.
"Behöver du hjälp?" frågade hon och tittade på Skuggjägaren.

Allison tog ett djuot andetag innanhon började att gå mot trollkarlen. Yrseln hade försvunnit något, men hon kände sig fortfarande ostadig och smärtan skavde fortfarande inom henne. Hon hade prövat en iratze, men den helande runan verkade tydligen inte funka på biverkningar av magi.
"Jag klarar mig", muttrade Allison till svar åt trollkarlens fråga, hon ville inte visa sig svag inför trollkarlen, för faktum var att hon gärna hade haft någon att luta sig mot när benen kändes tyngre och tyngre för varje steg hon tog. De nådde slutet av gränden och gick ut på en huvudgata. Sorlet av människor ledde till en skarp smärta i tinningen och hon satte genast sina händer mot den för att försöka hindra smärtan. Hon suckade för sig själv innan hon vände sig mot trollkarlen.
"Vart ska vi nu?", frågade hon, och försökte att irritera smärtan i hennes huvud som ökade för varje sekund. Hon skulle verkligen behöva den där drinken nu, helst igår.

"Hitåt" sa hon och nickade åt höger. Hennes klackar slog mot marken vid varje steg, och bara efter några meter så stannade hon upp vid en pub. Hon öppnade dörren och klev in. Azula hade inte varit här tidigare, hon hade bara sett puben i förbifarten. Hon vände sig mot Skuggjägaren, som verkade ha mer och mer ont för varje steg hon tog. Att bli påverkad av biverkningarna var inte så konstigt, men att bli påverkad så mycket hade Azula aldrig varit med om tidigare. Hon gick fram till baren.
"Två Famous Grousem tack" sa hon till bartendern, som hällde upp whiskyn i två glas. Azula tog de två glasen och höll upp dem mot Skuggjägaren.
"Ska du dricka ska du göra det ordentligt" sa hon med ett flin. Tanken var faktiskt att det räckte med en enhet, men ju starkare desto bättre. Hon satte sig ner vid ett bord och satte ner ett glas framför sig och det andra framför den tomma stolen mittemot. Azula funderade verkligen på om det ens skulle hjälpa litegrann som det brukade, Skuggjägaren verkade mer påverkad än någonsin.

”Säger du det så”, skrattade Allison innan hon följde efter trollkarlen vidare in i baren. Hon satte sig mitt emot trollkarlen och kollade runt i baren. Överallt satt vuxna mundanes och pratade, skrattade och drack. Huvudvärken hade börjat att avta nu, och hon var rätt säker på att den inte hade med magin och göra då det inte var första gången den dök upp. Den hade dykt upp mitt i strid en gång, och Allison höll nästan på att förlora handen när hon tappade sitt fokus pågrund av smärtan. Ingen av Skugjägarna visste vad det berodde på, sådana saker som huvudvärk påverkade inte ofta Shadowhunters. Allison tog en klunk av whiskeyn och grimaserade av smaken. Hon hade inte druckit på länge, då hon hade lovat sig själv att inte göra det så länge hon var i tjänst.

Azula tog en klunk av sin whiskey och flinade lite åt Skuggjägarens reaktion.
"Du skojade inte när du sa att du inte brukade dricka" sa hon och lutade sig bakåt. De guldiga ögonen betraktade kvinnan framför sig.
"Så, lite information har vi fått ut i alla fall, alltid något" sa hon och snurrade glaset två gånger på bordet.
"Dags att springa hem till de andra Skuggjägarna och uppdatera dem?" la hon till med ett leende på läpparna. Hon såg sig omkring i puben, som bara var ockuperad av mundanes, inga Skuggjägare eller Downworlders. De hade såklart sina egna pubar och ville inte blanda sig med mundanes. Hon drog fram sin fläta över axeln och tog ytterligare en klunk från sitt glas. Hon kastade en blick på Skuggjägaren igen.
"Är det bättre?" frågade hon och gestikulerade med sitt glas mot henne.

”Absolut”, svarade Allison. ”Ska berätta allt om dina barnplaner och att jag satt och drack whiskey med en Warlock”, flinade hon och drack några klunkar av Whiskeyn. Illamåendet samt smärtan i bröstet hade försvunnit nu, men en del av huvudvärken bestod fortfarande.
”Ja. Den värsta smärtan kommer inte från biverkningarna, de är i princip borta utan det är min huvudvärk som ställer till det. Den är kronisk eller något jag vet inte”, svarade Allison och tog ännu en klunk av sitt glas.

Azula lutade sig tillbaka. Hon valde att inte kommentera Skuggjägarens kommentar om hennes barnplaner, det var ingenting hon skulle ha hört, egentligen. Det störde Azula något otroligt att hon hade gjort det. Istället valde hon att fokusera på faktumet att Skuggjägaren inte mådde bra, Azula hade fått för sig att det var ovanligt bland dem,
"Kronisk huvudvärk? Är inte det ovanligt bland er? Jag vet faktiskt inte helt hur ni är funtade, men vi Warlocks kan ju inte bli sjuka i alla fall" sa hon och satte glaset mot läpparna och svepte det lilla som var kvar. Hon satte ner glaset på bordet och de guldiga ögonen mötte de bruna mittemot.

”Jo, det är ingen på institutet som vet om någon som har haft något liknande”, svarade Allison trött. Hon var trött på att hennes huvud skulle påverka henne som Shadowhunter. ”Den dök upp för något år sedan. Först dök den bara upo ibland, men den har blivit mer och mer frekvent under den senaste tiden”, förklarade hon. Hon hade försökt att läsa på i biblioteket had det kunde vara, men hon hade inte hittat några svar. Hon svepte det sista av glaset och ställde ned det på bordet. Smaken av alkohol spred sig i munnen, men nu hade hon vant sig vid det starka till skillnad från innan.

"Du är Den Utvalde, hur känns det?" sa Azula skämtsamt och flinade. Det var egentligen ingenting att skämta om, det lät rätt allvarligt, och med tanke på att det fanns en risk att det påverkade Skuggjägarens jobb så var det ännu allvarligare. Sjukdomar var ingenting som Azula tyckte om att prata om; hennes mor, som hade varit en mundane, hade dött i en allvarlig sjukdom när Azula var ung. Hon valde att inte säga någonting mer om det, eftersom hon ändå inte kunde göra det bättre. Hon rörde vid whiskeyglaset en sista gång innan hon reste sig upp från bordet.
"Eftersom jag inte är inbjuden till Skuggjägarnas gäng så är det väl här vi skiljs åt tills nästa gång" sa hon och drog på sig sin kappa, och knäppte omsorgsfullt de silvriga knapparna.