PRS yehet & Emma07

Kyle flinade direkt, ett retsamt flin.
"Om du nu vill att jag ska tro på dig så", sade han genast retsamt, i vanliga fall skulle han aldrig ha pratat så här länge utan att göra något men det var något med den där tjejen.

"Varför skulle jag vilja det though?" frågar Hailey retsamt och skakar på huvudet. "Jag skulle kunna göra det, men det skulle mer vara ett helvete för dig än för mig."

Kyle höjde lite på ögonbrynen och såg på henne.
"Varför skulle du inte vilja det? Vi står trots allt på två olika sidor", sade han, trots allt så var de närapå fiender. Han flinade lite.
"Jaså? Det tror jag när jag ser det", svarade han direkt retsamt.

Hailey funderar tyst en liten stund.
"Varför slösa sin tid på det om jag bara kan sticka härifrån nu?" frågar hon tilllbaka. Hailey himlar lätt med ögonen och skakar på huvudet åt honom. Hon skulle precis öppna munnen för att fortsätta, innan Joshua slår till Kyle i huvudet. Innan han kunde ramla ner på takgolvet fångar han upp honom, och slänger honom över axeln. Men förvånade ögon rynkar hon på ögonbrynen.
"Du svarade inte i öronsnäckan när jag kallade på dig, fick du fram något från honom?" Hailey nickar lätt på huvudet.
"Var är Kevin?" frågar hon tyst, följer efter Joshua.

Kyle lyssnade tyst på henne och flinade till lite igen utav hennes ord, öppnade munnen för att svara då han fick ett hårt slag i huvudet. Han hann knappt ens tänka eller se efter varifrån slaget kom innan det svartnade för ögonen.

Mycket arbete hade blivit gjord under dagen, tagit in två stycken från Professor X skola.
"Jag vann! Gud du är så dålig Mike," utbrister Aurora och slänger sitt sista kort på bordet. Musiken spelas i bakgrunden i sällskapsrummet, höga skratt kan höras. Kevin och Joshua har lämnat ungdomarna själva denna härliga fredagskväll. Hailey antar att de bestämt ett möte med Magneto för att diskutera dagens händelser. De sitter utspridda lite överallt, Adam, Dino och Mimmi hade stuckit ut för att ta en liten promenad i månskenet. Hailey själv hade spelat brädspel med de som är kvar, innan Noah viskade att han ville gå och lägga sig. Försiktigt tar hon honom i handen med en handske över fingrarna, och följer med för att natta honom med en liten saga. När det är klart rättar hon till sitt vita nattlinne, drar på sig ett par ljusa tofflor och smyger tyst ut ur rummet, lämnar det lilla ljuset tänt.
"Hailey, ska du vara med? Vi börjar om från början på femhundra." uppmärksammar Klaus som sitter med ansiktet i kaffekoppen.
"Strax.. tänkte bara ge dem något att äta." förklarar hon, syftandes på de de tagit med. Tar upp lite av resterna och skuttar ner för trappen till den nedersta våningen. Det är inte så att de fängslar de andra, inte alls. De har ett stort, bekvämt rum att vara i, men mat behövde de ta ned lite då och då.

Kyle satt och småpratade lite med Rebecca, som också hade blivit fångad. De hade båda försökt ta sig därifrån, men utan att ha lyckats så de kunde ärligt talat inte mycket göra medans de var kvar här iallafall. Eller försökt och försökt - Kyle hade velat försöka, men Rebecca hade övertalat honom att låta bli. Han var säker på att han skulle kunna få upp dörren så länge den inte var förstärkt med någons kraft eller nåt sånt, men hon protesterade med att de skulle bli stoppade direkt då de andra var fler än dem, och det kunde han inte protestera mot då de inte skulle kunna slåss emot så många. Och visst, de kunde försöka, men det enda de skulle uppnå med det var väl att bli behandlade sämre efter det.

Hailey biter sig i läppen, puttar försiktigt upp dörren till nedervåningen. Dörren avkodar hand- och fingeravtryck, på så sätt är det endast dem som får öppna dörren. Klaus har alltid varit så sjukt duktig med mekanism, precis som Magneto själv. Sjuttonåringen balanserar brickorna med mat och dricka, plus lite snacks, på händerna så gott hon kan.
"Dags för kvällsmat." säger hon till de två, stänger dörren med foten och tar sig fram till dem.

Kyle avbröt sig och såg upp då han hörde dörren öppnas, fick snart se vem det var. Han fick erkänna att han faktiskt blev glad över att det var dags för mat då han hunnit bli hungrig, och konstigt nog faktiskt glad över att det var hon och inte någon av de andra som kom. Ärligt talat så kunde han inte riktigt sätta fingret på varför, men det var något speciellt med henne plus att han var nyfiken och ville veta mer om henne.
"Ska vi lita på att den giftiga inte ger oss förgiftad mat då?", retades han med henne lite med ett retsamt leende, retades dock bara då han var för hungrig för att på allvar bry sig om det.

Hailey ställer den första brickan framför Rebecca och den andra till Kyle. Någon av de andra kunde mycket väl ha tagit med maten ner till dem, men hon själv hade inget emot att träffa på honom igen. Varför kan hon inte sätta fingret på. Hailey sätter händerna på höfterna och flinar lätt.
"Du får väl testa för att få reda på det," retas hon tillbaka med ett roat leende på läpparna.