Privat roll mellan Masato och elin-15

Jane gick in i det underliga huset utan att svara på hans fråga.
Varför skulle man ha de där skorna som han pratade om egentligen?

Jag gick efter henne in.
-Jag är ensam hemma just nu,min pappa jobbar,sa han och tog av sig sina skor. Sen började han gå upp för en trappa.
-Här uppe ligger mitt rum,sa han

Jane gick efter honom, och hade lite problem att gå i trappen.
Hon hade aldrig sett sådan konstig mark förut.
Allt var konstigt i människornas värld och detta hus var mer konstigt än deras hu nere i vattnet.

Marcus såg på Jane. Hon såg ut att gå lite konstigt. Hon behövde nog absolut stöd för foten.
Han öppnade dörren till ett litet rum. Där fanns en säng,en garderob,en bokhylla och ett fönster.
-Du kan sätta dig på sängen så kommer jag snart,sa han

Jane behövde inte ens fråga vad han menade med säng, så hon gick och satte sig på den.
Hon gillade inte detta, även om hon var nyfiken så gillade hon inte detta.

Marcus gick iväg till badrummet och kom snart tillbaka med ett bandage. Han gick fram till henne och satte sig på knä vid sängen.
-Så..jag ska bara försiktigt..,sa han och tog försiktigt tag i hennes ben. Det var lent.
-Är det den här foten som gör ont?,sa han och rörde försiktigt vid hennes vänstra fot.

Hon kollade inte på honom men sa.
- Ja, det är det.

Hans hud var strävare än hennes och även det tyckte hon var konstigt.
Men allt var annorlunda här och det visste hon

Marcus nickade. Han höll i hennes lilla fot och började försiktigt Linda om den med bandaget.
-Sådär,sa han när det var klart.

Jane såg på honom såg sedan på sin fot.
Hon borde verkligen gå hem nu egentligen.
Men hans hus låg alldeles för nära havet.
Hon kunde inte veta om han skulle titta då hon skulle gå mot havet och ner i vattnet.

Marcus såg på henne och log.
-Känns det bättre?,sa han. Han drog en hand genom sitt korta hår.
-Vad heter du?,sa han nyfiket