Legend off Oscar (Privat rollspel)

Esme
Esme hade aldrig förr varit på ett sådant skepp och hon trivdes mer än vad hon hade trott. Den första timmen eller så spenderade hon med att undersöka allt hon såg men efter att den största av hennes förtjusning började avta fann hon sig mer och mer uttråkad och väntade mer på att få komma iland och börja uppdraget än att sitta fast på ett skepp mitt i havet.

Rylan
Det tog flera timmar. Nästan en hel dag att åka och nästan hela den tiden stod Rylan som frusen på en och samma plats. Han var illamående, irriterad och trött och det var en enorm lättnad för honom när han till slut kunde skymta land och han pustade ut av fullständig lättnad. Aldrig mer ville han åka båt om han själv fick bestämma.

Ben flög ibland och kollade ifall att man kunde se jordrikets kust det kunde man inte ännu. De landade inte vid en hamn i jordriket förens vid 5 på eftermiddagen. Ulf hade inte gjort mer än tränad på däck. Ulf och Ben steg i land och såg snart droskan som skulle ta dom vidare.
" Var en uppfriskande båtresa " sa Ulf som gillade att resa via båt.
" om du säger det så men tror inte vi alla tycker om båtresor " sa Ben och såg mot Rylan.

Rylan
Med ett ilsket uttryck i ansiktet stirrade Rylan irriterat bort mot Ulf och skakade på huvudet.
"Prata för dig själv ja" mumlade han innan han med snabba steg var först med att stiga av båten. Han var otroligt lättad över att vara på fast mark igen och ville helst av allt slänga sig ner på marken och bara stanna där i några minuter. Deras uppdrag hade däremot andra planer och han fick en konstig blick av sin syster som nickade mot droskan som stod och väntade på dem.
"Kom igen, droskan väntar" sade hon och nästintill skuttade dit bort.

Ulf och ben kom till droskan och satte sig. Ulf såg ut genom fönstret Ulf rättade till ett armband han hade på armen det var enda minnet han hade ifrån sin mor. Ben hoppades på att han snart skulle få tillfälle att flyga med glidaren som han la lutad mot droskans ena vägg utan dörr.

Esme
Droskan var betydligt mindre än skeppet och Esme fick plötsligt behöva dela rum med tre andra personer. Hon satt hopklämd mellan sin bror och mitt emot henne satt en av killarna. Hon visste inte vart hon skulle titta, visste inte hur hon skulle känna sig bekväm och det enda hon kunde göra var att bistert stirra ner i knät där hennes händer låg hårt hopknutna.

Droskan började köra Ulf såg ut genom fönstret ju snabbare de kom till ba sing se desto bättre då fick alla större utrymme att röra sig på.
" Okej någon som har någon plan om hur vi ska ta oss in i palatset och leta efter ledtrådens källa? " frågade Ben.

Rylan
Rylan som hade varit tyst en lång stund och bara suttit och tittat ut genom det lilla fönstret ryckte till och en kort stund tittade han förvirrat mot Ben och bara blinkade mot honom innan hans hjärna började hinna ikapp.
"Ba Sing Se är en stor stad, eller hur?" frågade han men han väntande inte på något svar. Istället nickade han lite kort innan han fortsatte själv.
"Ni verkade ha stor koll på hur man kom in i eldnationens palats. Varför inte göra samma sak nu? Förklä oss helt enkelt? Det finns säkert flera vakter runt om palatset som de inte skulle sakna?"

Ulf nickade egentligen gillade han inte att klä ut sig i andra kläder än hans egna men fick väll gå den här gången.
" Då gör vi så att vi snor lite kläder från vakter och går in i rollerna som vakter " sa Ulf.
" Nog enda sättet " sa Ben han hade hört att Ba sing se var en riktigt stor stad.

Rylan
Rylan tittade på de andra och nickade självsäkert.
"Då är det bestämt" sade han och sjönk åter ner i sätet och lutade sig bakåt och slöt ögonen. Han hade knappt kunnat slappnat av alls på skeppet och nu var den enda chansen han hade att vila innan uppdraget skulle börja på riktigt och han inte skulle få ens en sekund av vila.

Ben och Ulf vilade lite ochså Ben såg ut genom fönstret klä ut sig till vakt var han lite tveksam över. Han hoppdes på att det inte skulle ta så lång tid i ba sing se.