Mån barnet

Tack så hemskt mycket det värmer mitt hjärta♥♥

Älskar kapitlet jippey äntligen kom det

Har inte haft ström på ca 24 timmar även inget internätt fören just nu och har därför inte haft någon ork att skriva men nu ska jag försöka skriva ett nytt. Så det kommer kanske ut ett i kväll eller i morgon

Okej, väntar

Här kommer ett nytt kapitel

Kapitel 6

En annan lektion som vi hade den dagen var kampsport med Po Lenatson. Han hade bara varit lärare på skolan sedan vårterminen föra året. Han har kort klippt svart hår och bruna ögon precis som Rosalinda har.
Under lektionen så var det lite genomgång av som kommer hända under första terminen.

Dagens lunch var makaroner och falukorv. Skay lassade upp en massa makaroner på sin talrik så det var ett under att han kunde få plats med minst tio bitar falukorv och få tallriken till bordet.
”Jag ser att du gillar makaroner” sa jag när vi hade satt oss ner vid samma bord som Afrodite och några andra tjejer.
”Han gillar inte makaroner han älskar det” sa Sandro och kollade på mig med sina mörkbruna ögon som jag kunde drunkna i om jag bara ville. ”och det är den ända maträtten som han kan lagga” fortsate Sandro.
”Vad det är gått!” sa Skay efter att ha svalt en stor tugga med mat.
Han hade fått lite av såsen av de stuvade makaronerna på hakan, så jag tog fingret och visade att han behövde torka sig. Skay fattade vinken och tig servetten som jag höll fram till honom och torkade sig sedan så fortsate han att äta.
Dagen fortsate med två andra lektioner och sedan vid vårran skoldag slut vid halv fyra.
På kvällen satt jag och läste vårran historia läxa. Självklart så var jag den enda som gjorde läxan denna kväll, men det ända skälet var för det handlade om mån barnet. Läxan var att läsa historien om hur det första mån barnet kom till.

KAPITEL 1 Mån barnet
Mån barnet har funnits sedan år 1264. det sejs att en dag så födde en ung kvinna en dotter som hon gav namnet Katarina. Men dottern blev sjuk kort efter förstörelsen. Moden bad till Gud att han skulle göra Katarina frisk. Den natten så vaknade moden av att barnet skrattade. Bredvid dotterns säng så stod det en kvinna i silvervit hår och en lång vit klänning. Kvinnan höll barnet i sin famn och kollade kärleksfullt ner på det.
”Din dotter är frisk och jag ska beskydda henne och hennes avkommor. Hon ska även få en gåva som ska följa henne och hennes barn för evigt” kvinnan la ner Katarina i hennes säng och vände sig mot moden. ”hon har fått speciella krafter som ska hjälpa henne och hennes barn ska få samma krafter. Men bara det första barnet som föds vid fullmånen, så ta nu väll hand om mitt lilla mån barn” sa kvinnan och sedan så bleknade hon bort.
Moden stod bara och kollade på den plats där den okända kvinnan hade ståt. På morgonen efter så hade Katarinas hår ändrats till samma färg som den okända kvinnans hår. När hon berättade detta för prästen i den lilla byn som hon bodde i så sa prästen ”Din dotter har blivit helad av mångudinnan och fått en stor gåva”
Mångudinnan hade rätt i att Katarina fick krafter och samma sak hände det första barn som hon födde vid fullmåne och så har det fortsatt att göra än idag. Hon hade även rätt i gåvan, för bara någon dag efter att gudinnan hade varit på besök så stod det en vacker och ståtlig vit häst utanför dörren och betade. När Katarina lärde sig prata så kallade hon hästen månhästen och då fick hästen namnet Moono.

Jag visste att det hade hänt något för många hundra år sedan, men det jag läste nu hade jag aldrig hört tidigare. Men ja ja något lär man sig varje dag även jag. Dörren till rummet flög upp och in kom Afrodita.
”Varför sitter du här det är ju fäst där nere” sa hon och gick fram till mig.
”Nja, jag är inte så mycket för fäster2 sa jag och slog ihop boken.
”Strunt prat, kom nu” sa hon och drog upp mig ur min säng .
Hon hade inte tänkt ge sig fören jag var där nere, så jag följde med.
”Okej okej jag går ” sa jag och började skratta.
Nästan alla var här och några från de andra klassena.
Det var tydligen alltid en fäst fösta natten, man hade olika lekar och mycket mer, det var både första års elever andra och sista som var med på fästen. Jag tog emot drickan som Afrodite gav mig och så gick vi bort till några andra tjejer som stod och pratade. När jag kolade upp mot biljard borden så såg jag att Sandro, Skay och några andra killa stå där och spela. De såg mig och lyfte handen som en vinkning och jag lyfte mitt glas som hälsning tillbaka. Jag stod och bekantade mig med de andra, men lite då och då så slängde jag ett öga mot biljard borden. Lite d och då tyckte jag även att Sandro sneglade mot mig. Nej nu är jag bara banslig om jag gillar han varför går jag bara inte ditt och pratar med honom, det borde inte alls vara svårt jag är inte direkt fem år. Plötsligt blev jag avbruten i mina tankar.
”Jag ser att du spanar in Sandro Ghiffon” sa tjejen som stod bredvid mig, hon hade axellångt blont hår och grönblå ögon.
”v..va, nej det gör jag inte”
”Jag ser vilka blickar du ger honom” sa hon och kollade rakt på mig. ”och jag ser att han kollar in dig också. Samma sak gjorde han med mig för ca två år sedan” sa hon och slängde en blick mot Sandro.
”Så ni var tillsammans?”
”Ja, men han gjorde slut för nästan ett år sedan. Så om du gillar honom säg det bra, det är bättre att säga det än att hålla det inne. Så gå till honom” sa hon och gav mig ett leende
”Tack för tipset.. eh vad var ditt namn jag har glömt det”
”Caroline heter jag, så gå nu innan du ångrar dig” sa hon och putade mig mot biljard borden.
Jag tog och trängde mig fram till biljard borden och tillslut så var jag framme.
”Hej hur går det?” frågade jag när jag kom fram.
”Det är lika för tillfället” svarade Sandro mig ”fast om jag förlorar denna så är jag skyldig Skay här en tjänst”
”Ta den blå där i hörnet” sa jag och pekade på den blå bollen.
Sandro sköt mot den och den åkte ner.
”Tack Bella” sa han och gav mig ett stort leende.
Resten att kvällen så hängde jag med dem och deras kompis Peeta Knight som de hade känt sedans barns ben. De bodde grannar och Peeta gick också i vårran klass men hade blivit sjuk i lördags och kom in te hit fören vid två tiden idag.
Klockan tolv så kom någon lärare och sa till oss att fästen var slut och att vi skulle gå och lägga oss. Alla elever skulle nog vara halvt döda nästa morgon men det blir bara att bita ihop under lektionerna nästa dag.

Hoppas ni gillade det

Po Lenatson

Peeta Knight

Moono/månhästen

Ett fruktansvärt bra kapitel.
Älskar hur du skriver.
Mer. ♥

sikitbra kapitel!!

Okej bara för jag inte har något annat att göra i kväll så ska jag ge er ett nytt kapitel

Kapitel 7

Under trolldrycks lektionen nästa dag så skulle vi få göra ett enkelt sannings cerium. Vår lärare Idor gav alla var sin beskrivning och han var även så snäll och gav oss alla ingredienser som behövdes. Jag började med att läsa det.

Enkelt sannings cerium
½ liter vatten i en kittel
2 st Hippos: ska kokas ner i kitteln och ska vara krossade innan de hälls ner
3 droppar blod: helst av den som gör ceriumet
1 nypa av krossad vatten sten
Rör om lått det koka och sedan vänta i en kvart, sedan är det klart.

Vi fick en nål för att sticka oss i fingret om vi ville, men man kunde även ta av ett annat blod som Idor hade där framme.
Jag tog och hällde upp en ½ liter vatten och lätt det stå så det började koka. Under tiden så tog jag de tre Hippos som man skulle ha. Hippos var ett mellan stort bär som man kunde äta, färgen var blod röd och saften som fanns i bäret hade samma färg. Jag krossade dem och hällde ner dem i vattnet. Sedan tog jag nålen och tryckte det försiktigt mot min fingertopp, sedan så tryckte jag så att det kom tre droppar ner i vattnet som hade fått en röd färg.
Efter det så var det dags för vatten stenen, jag tog av korken till den lilla burk som den krossade stenen fanns i. När jag sedan röde om så fick inne hållet i kitteln en silver aktie färg med små bubblor som såg ut som diamanter. Under kvarten som man skulle vänta så tog jag och städade undan alla saker som jag hade använt.
När alla var klara så fortsate Idor att prata.
”Det som ni har gjort nu är ett ganska så svagt sannings cerium och om ni skulle använda det så skulle det bara värka i någon minut. Inte lika länge som en mycket starkare dos skulle göra” sa han och skrev upp lite av det han sa på tavlan och vi skrev av. ”Om ni ska ha ett starkare cerium så måste man har mer av ingredienserna och inte så lite som vi hade”
Efter att han hade berättat en lång stund om sannings cerium så fick vi sluta och gå till näta lektion som var drak-lektionen.

”Innan ni går så vill jag informera er om en liten camping tur som vi kommer att gå på torsdag och den kommer att vara till fredag eftermiddag” sa Rosalinda medan alla i klassen rusade till matsalen för att äta ” ni måste ta med egna sovsäckar, kläder och lite godis eller annat sådant om ni vill. Allt annat har jag och Po med oss” fortsate hon och kollade på oss för att se om alla hade fattat ”så nu får ni gå och äta” sa hon och gav oss ett leende, sedan så gick alla med rask fart mot matsalen.

”Syran har sagt att man oftast har lite lektioner när man är där, fast det är om man hittar något som man pratar om på lektionerna” sa Skay när vi hade satt oss.
”Man sitter även nästan hela natten framför en brasa och lerskena de andra i klassen” fyllde Peeta i.
”Och så har man ledig nästa dag när man kommer hem” fortsate Sandro
Vi åt upp vår lunch och sedan så var det bara att byta om till andra kläder för kampsports lektionen med Po.
Idag så skulle vi få prova på att skuta lite båge, först så visade Po hur man skulle stå och hur man skulle håla. Efter det så var det vårran tur att testa. Några misslyckande sedan så fick jag till en bra träf.
”Bra jobbat mss West” sa Po och klappade mig på axeln.
”Okej innan vi slutar så vill jag bara veta om ni har fått info om campingen av Rosalinda?”
”Ja, det har vi” sa vi alla i kör
Bra nu får ni gå och duscha” sa Po och alla gick mot dörren.

Det varma vattnet värmde mina ömmande axlar och muskler, om jag hade fått bestämma så hade jag ståt kvar där i duschen, men vi hade tyvärr en lektion kvar innan dagen var slut och det var historian.

”Okej vad fick vi veta om mån barnet av det som ni fick läxa?” frågade Rosalinda och många händer flög upp i luften ”ja mss West”
”Vi fick veta hur det första mån barnet kom till, att hon blev helad av mångudinnan och fick månhästen som en gåva” sa jag.
”Mycket bra mss West, något mer.....Ja mss Alein”
”Morden bad till Gud men hur blev det att mångudinnan hjälpte barnet att bli friskt?” frågade Afrodite och det var faktiskt en mycket bra fråga för det tror jag inte många fattade i heller jag när jag läste det och jag ska vara mån barnet.
”Det är en mycket bra fråga och jag tror inte någon vet det heller men jag tror så här: att Gud kikade en gudinna som han litade på kunde hjälpa moden” sa Rosalinda. ”okej något mer som vi fick veta, fick vi veta något om månhästen Ja, mr Ghiffon”
”Vem av oss fröken?” frågade Skay och alla i klassen började skratta.
”Din bror menade jag” sa Rosalinda och började även hon skratta ”så, ja Sandro” sa hon när alla hade slutat skratta.
”Att månhästen var en gåva till Katarina och att hästen skulle följa alla de andra mån barnen för evigt”
”Mycket bra mr Ghiffin”
Efter lektionen så gick alla för att packa inför morgon dagen.

Klockan sju ringde klockan i vårran sovsal och alla ville bara ligga kvar i sina sängar och sova. Men vi visste att vi var tvungna att gå upp byta om och sedan gå ner och äta frukost. Vid halv nio samlades hela klassen vid skolporten för att gå. Po ropade upp oss och så började vi att gå mot skogen, vi följde en fin skogsväg. Efter en timme så tog vi en liten drick paus.
”Hur långt är det kvar?” frågade en kille som jag inte mins namnet på jag tror det var något på S eller kanske D men helt säker var jag inte.
”Det är ungefär en och en halv timme kvar innan vi är framme” svarade Po och kliade sig i nacken.
Några jämrade sig och började muttra något om att man kanske skulle ha kunnat fått reda på det tidigare.
Klockan halv tolv var vi framme, stället vi skulle vara på låg mitt ute i skogen men det var rätt så mysigt, det fanns en eldstad med stockar som man kunde sitta på ett litet skydd där det fanns träpinnar för att elda med, ett litet bord till att diska på eller att göra något med mat.
”Alla tar var sin hink och följer med Rosalinda och hämtar vatten” sa Po när alla hade stannat. Alla tog en hink och gick efter Rosalinda in i skogen, vi gick nog bara tre eller fyra hundra meter in i skogen innan vi kom fram till en liten damm. På andra sidan av dammen så stod det en vit och ståtlig vit häst och kollade på oss fast kanske lite mer på mig än på de andra. Hästen kollade på mig med sina bruna ögon och en kall kåre gick längs min rygg, jag kände hur det svartnade för ögonen. Långt bort hörde ja Rosalinda säga något om hästen men jag hörde inget annat än 'Månhästen' innan jag ramlade ihop och åkte in i mörkret.
”Isabella hör du mig?” hörde jag en kvinna säga långt borta, medan jag sakta kom tillbaka.
”Eh..v..vad..hände?” frågade jag Rosalinda som satt ner och kollade oroligt på mig.
”Du svimmade” sa hon ”Sandro hjälper dig tillbaka” sa hon och hjälpte mig upp. Sandro klappade mig på axeln och så började vi gå, jag vred på huvudet för att se om hästen stod kvar och det gjorde den och den kollade på mig med en sorgsen blick precise som den var orolig för mig.
”Hey, mår du bra Bella?” frågade Sandro mig efter en liten stund.
”Jo, jag mår bra. Tack för att du följer mig tillbaka” sa jag och gav honom ett leende.
När vi kom tillbaka så fort så undrade Po varför, Sandro berättade allt från början och jag fick sätta mig på en av stockarna och villa tills de andra kom tillbaka med vattnet. Efter det så blev vi två och två uppdelade för att sätta upp tält, killarna för sig och tjejerna för sig. Jag blev med Afrodite och det var rätt skönt att få dela tält med en tjej som redan har lärt känna lite. På två minuter var vårat tält uppe (tack vare lite gammal hederlig magi) vi tog även och rullade ut våra sovsäckar och ställde in våra väskor, sedan så gick vi tillbaka till Rosalinda och Po för att se om det fanns något annat att göra.
Först så åt vi lunch, det var en pasta sallad med bröd och en dricka till. Efter det så fick vi göra olika övningar. En där alla skulle stå i en ring och sedan försöka sitta i varandras knän, det tog oss några gånger innan vi lyckades fast det med förde en massa goda skratt. Sedan var det en annan lek där det fanns fem hinkar man skulle hålla varandra i händerna och om man släppte varandra eller rev ner hinkarna så var man ute, man skulle försöka göra så andra rev ner hinkarna men om man inte aktade sig så kunde man själv åka dit. Som avslutning så hade vi en liten stafett, men olyckligt vis så van den andra halvan av klassen men, men vem bryr sig det är inte på liv eller död.

På kvällen så tände vi brasan och satt runt den och grillade korv och allt annat som kunde grillas. En kille som hette Henrik hade tagit med en gitarr så vi satt och sjöng lite sånger och hade det mysigt. Framåt halv tio så började det bli lite kallare och jag hade ändå tagit på mig en flis jacka och en till flis jacka över det men ändå frös jag.
”Fryser du få du sitter verkligen och hoppar här bredvid mig” sa Sandro som satt på min högra sida.
”Ja, lite” sa jag och drog mina armar hårt runt min kropp.
”Här du kan ta min extra jacka” sa han och tog upp en svart jacka som låg emellan han och Skay.
”Tack” sa jag när han hjälpte mig att få på mig hanns jacka.
”Ingen orsak” sa han och kollade mjukt på mig.
Klockan halv tolv så var det slut med festligheterna, Po sa åt oss att gå och lägga oss så att vi skulle orka upp i morgon. Precis när jag skulle gå in i tältet så kom jag på att jag inte hade lämnat tillbaka Sandro hans jacka. Jag tog och sprang bort till hans och Skays tält, jag kom fram precis när han skulle gå in i tältet.
”Sandro vänta jag glömde lämna tillbaka din jacka!”
han stannade upp och vände sig emot mig. Jag tog av mig jackan och gav den till honom. Nästan hela månen syntes och snart var det fullmåne igen, mån ljuset lyste upp våra ansikten och i just det ögonblicket kunde jag inte slita blicken i från Sandro. I det ögonblicket gjorde jag det som jag skulle tro att skulle göra just då Jag kysste honom.

Vad kommer hända? fortsätningen får ni i nästa kapitelXD hoppas ni kan stå ut så länge

Och så kommer det en fin liten bild på en måne

Jättebra skrivit, älskar kapitlet. ♥ Fortsätt. ♥

Vet inte redigt när nästa kapitel kommer, jag har lite i skolan att göra och skolan hår före hoppas mi förstår men jag ska försöka skriva så snart som möjligt.