The cold in our bodies [PRS]

Lottie såg på honom och nickade.
"Vi är bara tre som vet om det och vi säger inget." Sa hon och neg för honom igen. Såg på den sovande Alice och vände sedan sig mot dörren.
"Jag ska be någon komma med vatten så jag kan badda hennes panna."

"Cecilia, du som känner Alice bäst- vad tror du gjorde att hennes blod blev så dåligt?" Frågade Ivan henne när de satt samlade vid matsalsbordet.
Maurice kom strax dit för att göra de sällskap.
Ivan hade spelat upp scenariot för sig själv flera gånger för att försöka förstå, hitta någon lösning. Men det kom ingen. Han hade kommit ihåg att Cecilia iallafall hade kommit Alice närmare. Kanske att Alice till och med gillade Cecilia.

Cecilia ställde ner glaset och såg på Ivan.
"Jag har ingen aning om vad som hände. Det är det jag vill ta reda på." Sa hon och lade huvudet på sned.
"Det kan vara det som hon sa, att hon inte får säga vissa saker och detta är ett straff. Jag vet inget mer. Vad säger du Maurice?" Hon log ömt och vände blicken mot honom.

"Hmm. Jag tittade till henne nyss, hon verkar trött.. och sliten.", sa Maurice och pausade ett ögonblick. "Jag sa åt henne att vila och tror att hon blir bättre snart."
En blick från Ivan sa att det inte var det svaret han ville ha. "Jag tror Cecilias teori kan ha någon sanning. Alice ha sagt att hon inte har fått säga något och det där.. det kanske var straffet?" Maurice ryckte på axlarna och sträckte sig efter sitt glas.

Cecilia nickade kort innan hon suckade tungt.
"Hon är en mycket intressant tjänare. Något mer som är annorlunda med henne?" Frågade hon med en mjuk röst.

"Hon är en av de mest motsträviga vi har haft i slottet. Om det gör henne mer annorlunda så..?" Rion fnös och kvävde ett skratt.

"Har du gett henne blod Ivan? Så hon ska följa dina order? För det verkar inte som så.." Hon såg på Rion och lade huvudet på sned.
"Vad har hon gjort då?"

"Ja.", svarade Ivan kort och smakade på drycken för att ta en tugga av maten efteråt.
"Mitt blod verkar inte påverka henne särskilt mycket. Jag.. vet inte vad det beror på."
Han kikade mot Rion. Han ville också veta vad Rion menade.
Rion upptäckte det. Han flinade nöjt. "Du verkar ju känna henne ganska bra, Cecilia. Vad tycker du om Alice?"

Hon nickade bara och såg sedan på dem andra.
"Känner ska jag verkligen inte säga. Jag får se henne då och då vilket är intressant eftersom hon verkar kunna en del. Sedan försöker hon leka dum om ni förstår vad jag menar... Hon vet vart hon kommer ifrån. Jag trror hon kan både läsa och skriva vilket inte är vanligt." Hon såg mot Rion.
"Du är ju med henne ibland med.."

Ivan höjde intresserat på ögonbrynen. Alice spelade dum? Vad var det egentligen hon dolde för dem?
"Jag?", sa Rion. Han tänkte tillbaka på senaste gången vid akvariet. "Ja, det kanske är som du säger, Cecilia." Blicken for över dukningen på bordet. "Hon är mer än vad ögat kan se."
Ivan suckade. "Åh, ni pratar i gåtor."