Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara hade tyst gått med honom, hans varm hand värmde hennes hand som varl ite kall, hon var kall när hon hade varit ute och sedan polisstationen var inte så varm heller. Hon hördhe nas bestämda ton i rösten efter han hade stängt och låste efter sig. Hon suckar tyst och drog försikigt av sina jacka och drog förskigt av tröjan nu då hon hade barna en hoodie på sig och visade honom nu arman. Hon brydde sig inte om hon stod där i bH framför Lucas, han fick vänja sig och hon med. Men hon visste han har sett det förr så inget hon skämdes över.
-Det ser värre ut bara, hon e stark för vara brud.
sa hon tyst till honom. man såg att hon hade skrapat upp lite av ena armen men inget hon brydde sig om.

Lucas tänkte knappt på att Sara tagit av sig till bara BH. Hans fokus låg istället på såren och de blålila märkena som vittnade om flickans handlingar. Lucas öppnade munnen för att säga någonting, men inga ord kom fram. Han var så arg på flickan och kände hur ilskan vällde fram inom sig. Men eftersom Sara var i närheten tvingade han sig själv att stänga in ilskan och istället fokusera på att hjälpa henne.
– Vi måste rengöra såren..
sa Lucas kort. Han ville röra vid märkena – men visste att det skulle göra ont.

Sara suckar kort och tog sin tröja igen och drog på den.
-får man protstera då?
frågade hon envist och såg på honom nu. hon visste mycket väl Lucas ville hennes bästa men tvätta sår var inget Sara var så jätte glad i då hon vet hur det svider. hon hade även läst av honom rött lätt att han blev upprörd, hon ville ijnte han blev så arg men hon visste han hade all rätt bli arg. Sara drog förskigt handne ignom istt hår så det la sig rätt igen.
Lite roligt blev tanken för Sara att han tar hand om henne. okej hon fick väl genhälda honom en gång, och hon vet hon kunde ta mot det. Hon hade faktiskt
1. Släppt ut honom ur finkan.
2. Släppt ut hans lilavän ur finkan med.
Så hon var rätt jämnd där med hoom..

Lucas log.
– Visst, du får protestera.. Om du vill att det ska bli infekterat..
svarade han och gick sedan till badrummet för att hämta allt som behövdes för att rengöra såren.
– Men tro mig.. Det vill du inte.
Någonting i Lucas röst sa att han själv råkat ut för tidigare i livet. Han ställde ner sakerna på ett nattduksbord och nickade sedan mot sängen, som om han ville att Sara skulle sätta sig.

Sara såg på honom och flinar lite grann nr han sa det. Hon lyssnar lugnt och hörde hans tonfall.. Hon räknade snabbt ut han säkert hade varit med om sånt. Hon bett sig i läppen lite och gick tyst och satt isg på sängen drog förskigt av tröjan igen så såren kom fram. Hon hade ingne t-shirt direkt men hon kunde säkert försöka flörta till sig en åna av Melinda sen eller sno en av Lucas när han sov.
-Lovar inte du får ett svordoms ord i huvudet av mig.
sa ohn tyst till honom

Lucas hade ännu inte vant sig vid att se Saras kropp täckt med sår och blåmärken. Han försökte le vänligt, men ilskan, som fortfarande fanns inom honom, lyste igenom. Om han någonsin fick tag på flickan igen så var hon så gott som död..
Han satte sig på en stol framför sängen och med erfarna händer började han att tvätta rent. Först huden runt omkring, för att sedan gå vidare till själva såren. Han visste att det skulle svida rejält och tog därför ett lite fastare grepp om Saras hand. Därmed kunde hon inte rycka undan den så lätt.

Sara var tyst och följde vernda rörelse han gjort, hon visste han var arg.
-får jag ta en tröja av dig sne?
frågade hon försikigt och märkte hur han tog ett fastare tag runt hennes hand och hon räkadne fort ut det. Sara visste mycket väl han skulle tvätta såren nu. Svida visste Sara det kommer göra och det var hon inte så glad i Första rörelsen över såret fick henne av ren refelx försöka dra ut såg sin hand men hans fasta grep höll den stila.
-frlåt
sa notyst nu när hon hade rykt till en gång. Det sved man såg i hennes ögon hon inte tyckte om det

Lucas stannade till och tittade upp mot Sara. Ett retsamt leende letade sig fram på hans läppar.
– Kommer du ens lyssna om jag säger nej?
frågande han. Det var trots allt inte första gången som Sara tagit kläder från honom. Så varför skulle hon göra annorlunda nu?.. Han tvättade bort allt blod och la sedan kompress och förband över de större såren.
– Det var väl inte så farligt?
sa Lucas, lyfte den ompysslade handen, lutade sig ner, och lät läpparna försiktigt röra vid bandaget.

Sara tänkte på hans ord och flinar till
-kommer inte lyssna kommer sno en när du sover leler gå iväg så.
sa hon nevist på skoj och såg på honom och log till
-erkänner väl du var duktig på det.
sa hon snällt och log till och lät hans läpar snudda vid. hon var förskigt och tog los sin hand och gjorde han kollade på henne och försikgt sökte upp hans läppar i en kyss.
-sedan en hoddie e rätt varm
mumlade hon mot hans läppar

Lucas la sina varma händer omkring Sara och drog henne till sig så att hon istället hamnade i hans knä på stolen.
– Man kan säga att jag fått chanser att öva..
erkände han och gav Sara kyssen som hon försiktigt letat efter.
Både Lucas och Melinda hade råkat ut för mycket under sin barndom. Och på grund av förhållandena som de då levde under hade de fått ta hjälp av varandra med det mesta, bland annat att tvätta rent sår.