Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara hade faktikst läst av Felix rätt arga min, hon visste han hade fattat Sara låg bakom det med. hon var tyst och kände än hur märkena efter flickans utbrott värkte över armarna, hon tänkte inte erkänna det i frösta hand men hon vet hon kommer få förklara detta för Lucas sen. Han kommer ju se märkena för eller senare ju. Hon tog tyst sin mobil *E du okej?* skickar hon tyst till Melinda för se om hon var arg eller var okej. Hon rättar till håret lite, hon hade vant sig vid Lucas körning så inga blickar mera till honom utan hon höll på med mobilen.

(förlåt blev kort inlägg, höll på med plugg XD)

Det tog knappt en minut innan Melinda svarade.
Jag mår bra! Hoppas hans kind fortfarande är röd ♥
stod det skrivet i sms:et. Det röda hade börjat försvinna, men det fanns fortfarande spår kvar efter den kraftiga örfilen.

Lucas fokus låg på vägen framför dem. Han behövde ta sig tillbaka till byggnaden innan polisen kom efter dem.

SAra såg snabbt på lucas och flinar till och såg ner i morbilen *Hans kind är än lite röd du lyckades fint med märket och måste erkänna det var rätt åt honom * skickar hon tyst och kollade igenom sms och jacks namn dök upp och massa svordomar och utbrott och tog bar bort hans numer och allt. Hon pallade inte med ohonm sen hon menar hon kommer inte kunna direkt gå där tillbaka. Hon tänkte om man ska säga något. Sara valde hålla tyst och tog upp Melindas sms *han ser rätt argt ut med Eller fokuserad ut på vägen, nog aldrig sett honom så fokuserad. JO när han fastnade med blicken i ens ögon xD* skickar hon och flinar

Nästa sms från Melinda var skrivet med stora bokstäver.
NI TVÅ HAR EN HEL DEL ATT FÖRKLARA!

Lucas släppte blicken från vägen och kunde då se Saras stora leende.
– Vad flinar du åt?
frågade han, åter med ögonen fäst framför sig. De närmare sig högkvarteret och det fanns inga tecken på att polisen kommit ikapp.

Sara läste tyst det nu *förklara imorgon lovar ♥ Just nu pallar jag inte. Psykfallet gick visst efter mig hem fick henne nog till rätpsyket :s Snälla säg inget till Lucas* skickar hon och hörde Lucas röst och såg på honom
-Nja, Melinda bara skvallrade om sin fina öron fil och jag tyckte det var en fin träff då du e röd än. Bättre träff än mig
sa ohn lugnt till honom och log lite. hon gransar honom snabbt och kollade sen ut,hon räknade snabbt ut att dem hade börjat närma sig och hon ville mest bara få ha egentid med Lucas. Hon hade ju hört vart flickan sa men föträngt det men små saker var där än som hon nog aldrig kommer våga fråga honom.

Lucas log och skakade lätt på huvudet när Sara nämnde örfilen.
– Du kan hälsa Melinda att hon slåss som en hamster..
svarade han fräckt och körde samtidigt in i garaget där hans andra bilarna stod parkerade. Mannen som de hjälpt klev snabbt ut ur baksätet för kunna öppna dörren åt Lucas, som i sin tur klev ut och gav honom en snabb nick som tack. Mannen bugade återigen respektfullt mot sin ledare och skyndade sig sedan iväg för att byta om.

Lucas rundade motorhuven och öppnade bildörren åt Sara.
– Miss Wood..
sa han och räckte fram en hand mot henne.

Sara flinar kort och hade bara srivit till Melinda i farten när killarna hade pratat och när Lucas kom och öppnade flinade hon tll
-Bara denna gången. Mr. Demora
sa hon envist p åskoj och tog hans hand och smet ut ur bilen och log till mot hoonm.
-Om hon slåss som en hamster varför stannar märket då?
frågade hon nu lite retligt och tog tyst åt sin hand igen, det var handen hon hade smällt tll flickan med och sedan flickan i sin örning smällt rätt råt i marken så det blev skrapmärke.
-En sak, ditt ex kanse råkat hamnat på psyket.
sa hon oskyldigt och såg på honom
-jag gjorde inget, hon blev gripen av anklagelser för misshandel och påhopp på oskyldig person
sa hon envist och v isste Lucas skulle förstå att flickan hade gått efter sara så.

Lucas blev långt ifrån arg. Istället skrattade han faktiskt till. Det var en lättnad att flickan var borta.. förhoppningsvis för alltid.
– Då är hon där hon hör hemma..
svarade han nöjt. Men leendet försvann direkt han såg hennes hand som var mer skadad än tidigare. Och det var då det gick upp för honom vad Sara faktiskt sagt. Misshandel och påhopp på oskyldig person?
– Har hon gjort dig illa?..
frågade han och la en hand mot hennes överarm, ovetande om blåmärkena efter flickans hårda grepp.

Sara såg på honmo oc hlog tll
-hmm skulle nog vilja få in henne på den slutan delen men felix tyckte ho var löjlig
sa hon mjukt och såg direkt hans öri komma och kände hans hand över blåmärket och aktade försikigt hans hand
-oroa dig inte, bara lite skrap sår och blåmärken inget mer.
sa hon lugnt till honom och rörde förskigt till hans kind.
-Så hel så mycket det går.
sa hon och log mjukt till öven lite lugande för visa hon menar allvar med att hon e hel så gott det går.

Lucas förstod på Saras reaktion att någonting var fel med hennes arm.
– Kom med mig.
sa han kort, tog ett varsamt tag om Saras hand och tog med henne in i byggnaden, och vidare till sitt rum där han låste efter dem.
– Visa mig vad hon gjort..
sa han bestämt, men det fanns oro i hans blick.