Rollspelare & Wolfy prs

Jason nickade lite och kysste mjukt hennes läppar. Han tog hennes hand och gick in i huset, rynkade lite på pannan åt hur tyst det var.
"Hallå?" ropade han, alla borde ju ändå ha vaknat vid det laget.

Det var fortfarande lika tyst i huset trots att hon också ropade, mest efter Jess dock. Ute i köket hittade hon en lapp som hennes vän hade skrivit, tydligen hade hon åkt därifrån redan men att hon skulle ringa senare.

Jason vände sig mot Leah och höjde på ögonbrynen, verkade som att de var ensamma för en gångs skull. Han slog ut med armarna och log svagt, ville verkligen ta igen för all tid han förlorat.

Det var lite konstigt att alla bara hade dragit iväg helt plötsligt men hon klagade inte direkt heller, hon kände ändå för att vara ensam med Jason nu. Efter att ha krånglat av sig jackan och hängt upp den på en galge i hallen gick hon fram till honom för att hoppa upp i hans famn.

Jason skrattade till och fångade upp henne i sin famn. Han satte sig i soffan i vardagsrummet, orkade inte gå upp. Han smekte hennes rumpa och kysste mjukt hennes panna.

Leah lutade sin kind mot hans axel och sneglade upp på hans ansikte, han var precis lika stilig som hon kom ihåg honom. Eller han såg till och med bättre ut, hur det nu ens var möjligt.

Jason smekte hennes rygg istället och sneglade mot henne med ett nöjt leende, hans vackra prinsessa. Han höll om henne lite hårdare och kysste hennes panna några gånger.

Det gick inte med ord att beskriva hur mycket hon hade saknat honom och hur glad hon var över att ha honom hos sig igen. Hon hade varit rädd över att ha förlorat honom för alltid.

Jason höll blicken på henne en längre stund, förstod inte hur han hade fått en tjej som henne. Han förtjänade henne verkligen inte men han kunde inte heller klaga.

”Sluta titta på mig sådär,” suckade hon med ett litet skratt och höll sina händer mot kinderna, hade fortfarande inte ändrat sin åsikt om hans sätt att titta på folk. Det kändes verkligen som om han kunde se in i ens själ ibland.