Rollspelare & Wolfy prs

Jason gick till vardagsrummet och satte sig där innan han började prata med Riley om vad han missat, vad han skulle göra och liknande. Han tänkte inte röra på sig mer, utan tänkte stanna nära grabbarna- mest Leah- så att han kunde se till att allt var bra med dem.

Hon öppnade garderoben där det fortfarande fanns kläder som hon en gång lämnat efter sig. Hon drog på sig ett par grå mjukisbyxor och ett svart linne, något märkvärdigare behövde hon inte då hon bara skulle åka hem. Hon sträckte sig efter asken med armbandet som hon fått av Jason, det var ju snällt av honom att ha tänkt på henne. Hon lämnade asken på nattduksbordet men fäste smycket runt sin handled innan hon gick nerför trapporna.

Jason sneglade mot trapporna och granskade Leah lite snabbt, kom helt av tråden med Riley. Han log svagt, hon var något otroligt vacker. Han tittade ner igen och svalde hårt.
"Hur kommer du hem?" frågade han och granskade henne.

Hon stannade upp halvvägs och vände sig om mot Jason som satt i vardagsrummet med Riley, hoppades på att hon inte hade avbrutit deras konversation.
”Jag väntar på att Jess vaknar, hon skulle skjutsa.”

"Säker? Jag kan skjutsa dig annars, eller uhm du kan ta min bil." Han log svagt och granskade henne. Han ville bara att hon skulle veta att han brydde sig om henne.

”Det behövs inte.” Hon log smått mot honom, visste inte riktigt hur hon skulle känna över att åka bil med honom. Den annars relativt korta bilfärden skulle väl kännas som evighetslång med tanke på hur deras relation såg ut nu.

"Okej." sade han och granskade henne noggrant innan han vände blicken mot Riley igen. Han log svagt och fuktade sina läppar, försökte lägga fokus på deras konversation men tänkte hela tiden på Leah.

”Men tack ändå.” Det kändes oartigt att inte tacka då han ändå erbjudit sig, gick ut till hallen för att sätta sig ner på golvet och dra på sig skorna. Det gjorde förvånansvärt ont att se honom, mycket berodde nog på att han inte längre var hennes.

Jason slutade lyssna på Riley efter en stund och tittade bara på bordet, behövde Leah i sitt liv. Han tittade upp då Riley löst smällde till honom.
"Gå till henne." sade han och lämnade Jason för att själv gå till köket. Jason nickade lite och bet sig nervöst på läppen innan han gick till hallen.

Försjunken i sina egna tankar satt hon kvar på golvet ända tills hon hörde steg, tittade upp på Jason som hittat ut till hallen. Hon hävde sig upp på benen för att flytta på sig, behövde inte blockera hela vägen heller.
”Det här är väldigt fint,” sa hon och fingrade på armbandet, ”tack.” Hon hade inte varit så öppen för att prata med honom under gårdagen så hon kunde åtminstone tacka honom lite bättre nu.