PRS Medi & Vidomina

Hon log och tog tallriken med sig och började att äta och gav lite mer till Lisa.
"Visst gör storasyster Alice god gröt? Den är så god att Du vill ha mer." Hon log och såg upp.
"Sherman är som sagt så privat av sig. Det gör honom så obehaglig. "

"Han väljer sina tillfällen att prata bara, tror jag.", sa Jules och tog en tugga av gröten.
Han såg mot Lisa och sedan Alice.
Mary visade sig i köket, full ombytt och log när hon upptäckte alla tre vid bordet. "Godmorgon! Så härligt att se att Lisa har funnit sig tillrätta trots den dramatiska väckningen.", skrattade hon och gick fram till spisen för att ta av gröten.
"Vad pratar ni om? Har du sovit gott, Alice?", frågade Mary och hällde upp i en tallrik innan hon gick fram till bordet och slog sig ner med de andra.

Hon nickade och lade huvudet på sned.
"JO han är som han är." Hon suckade och såg Mary komma in och le.
"Hon har varit så glad när jag sett henne." Hon log och satte Lisa i barnstolen och såg genast hur ledsen hon blev.
"Men älskling." Hon såg på henne.
"Jag måste få sprutor idag. jag önskar att jag fick ta med dig. Men du skulle bara göra Sherman för snäll." Hon log.
"Jag har inte sovit så bra. Men det gör inget. Jag har städat lite i köket, hann göra frukost och koka kaffe."

När Lisa gnydde över att vara tillbaka i barnstolen gick Mary fram för att pussa henne på huvudet. "Såja, pappa ska får hjälpa dig med ombyte.", sa hon och strök hennes fjun till hår innan hon slog sig ner vid bordet igen.
Jules såg upp mot Mary och nickade. "Du är för snäll, Alice. Hoppas att det går bättre idag. Låt han inte köra med dig för mycket. Jag har blivit arg på honom många gånger.". Mary smakade av kaffet. "Han sa en gång att jag hade orent blod, efter att han tagit några prover på mig, och jag gick i taket, var fick han luft ifrån liksom?". Mary suckade och smakade av gröten. "Vad är det för sprutor?"

"Du kommer bli den snyggaste flickan i stan." Hon log mot Lisa och hon såg på Mary.
"Han är udda. Jag vet inte vad för sprutor. Han kanske tar bort mitt öga eller något. Han är bara så konstig och..." Lisa började gråta och Alice tog upp henne.
"Jasså du vill sitta i knät bättre. Jasså det säger du." Hon nickade och sträckte fram håret.
"Lisa du har fått skägg!"

Jules reste sig. "jag går och byter om. Vi ska dra till jobbet snart.". Han gick fram till Alice som tagit Lisa i sin famn. "jag ska byta om henne.", sa Jules och plockade upp Lisa från Alice famn. Sedan lämnade han köket. Mary såg efter dem, sedan mot Alice. "Det kommer att gå bra, var inte orolig.", sa hon och log litet mot henne. Hon smakade av kaffet och åt upp resten av gröten i tystnad.

Hon vinkade åt Lisa och åt äntligen upp gröten och lutade sig tillbaka och suckade.
"Jag vet att det kommer att gå bra. Det är bara lite konstigt. Jag mopsade upp mig och försökte slå Sherman. Jag tror att jag gjorde så här." Hon strök med handen över hennes bröstkorg.
"Kanske aningen hårdare men ungefär så." Hon skrattade.
"Din man är fantastisk."

Mary skrattade när Alice rörde vid henne. Hon tog hennes hand i hennes och sänkte hennes grepp. "Jag förstår, han blev säkert överraskad.". Mary släppte hennes händer och ställde sig upp. "Jag vet. Jag är lyckligt lottad. Du kommer hitta någon som också är fin som Jules, om du inte redan träffat då vill säga..". Hon blinkade med ena ögat åt henne och tog med sig tallriken och koppen med sig till disken för att göra de rena. "Är du redo att dra förbi Ruby så hämtar vi upp Caspian på vägen?", sa Mary och sköljde tallrikarna.
Jules kom ner från övervåningen med Lisa i ett ombyte. "Är ni klar?", sa han och gick in i köket med Lisa i sitt grepp. Mary nickade mot honom.

"Jo jag vet. "Hon log och reste sig och lade huvudet på sned.
"Jag hoppas det var okej om jag städade. Hade inget annat för mig..." Hon log och såg Lisa och Jules.
"Hej var är Lisa. Jag ser bara en söt liten prinsessa." Hon log och smekte henne över kinden.
"Kan jag få bära henne? Jag är så nervös men det hjälper mig lite att hålla henne."

Jule ställde sig nära Alice för att räcka över Lisa till henne. Sedan drog han på sig skorna med Mary efter sig. "Dåså, då går vi.", sa Jules och öppnade dörren för att gå den lilla biten till Ruby. "Jag glömde fråga henne om hon kunde se efter Lisa.", sa Mary och lät lite orolig. Men Jules skakade bara på huvudet. "Vi får se vad hon säger. Orkar hon inte så får hon följa med oss på jobbet idag.". Han pausade. "Kanske Sherman vill se efter henne?". Han tittade över axeln på Alice som höll i Lisa. Jules log roande och vände sig sedan framåt igen för att se på vägen. De närmade sig huset.
"Haha, jättekul. Jag tar henne om Ruby inte kan.", sa Mary och Jules tyckte att hon verkligen missat hans skämt.