PRS Lupple och Ginerva2003

” förlåt att jag över drev allt detta” sa han.
Han var ju så larvig.
Han ville inte att hon skulle tycka han var det.

Hon svalde hårt och smekte hans kind sakta.
"Åh be inte om ursäkt. Han är väldigt konstig. Jag tycker det känns tusen gånger bättre att möta på honom när du är där. " Sa hon och såg på honom.
"Och vet du vad jag gillar bäst?" Frågade hon och lyfte upp hans haka sakta och pressade sina läppar mot hans.
"Detta." Viskade hon mot hans läppar.

” jag älskar dig” sa han och la armarna om henne.
” jag vet att du är upptagen i kväll men i morgon kväll kan du kanske se i din kalender om du har tid för mig” sa han till henne.

Hon såg på honom, väldigt chockad av hans ord men ändå glad över att höra dem.
Men kunde hon säga dem tillbaka? Kände hon verkligen så starkt för honom?
Hon såg på honom och fnissade lågt. " Du får nog smyga in in mitt rum i så fall, har utegångsförbud." Sa hon ärligt och smekte hans kind sakta.
Kysste honom igen.
"Älskar dig också." Viskade hon.

” ha öppet fönstret så kommer jag” sa han utan att tänka på vad han sa.
Han kysste henne till backa panskonerat.

Hon hörde hans ord, de var inte rimliga alls och hon höjde på ögonbrynet och tänkte ifrågasätta detta men tappade helt tråden när kyssen blev allt mer passionerad.
Hon tog sig upp i hans knä och la armarna mer omkring honom.

” jag måste gå till idrotten nu” sa han.

Hon suckade tyst men nickade.
"Lektion." Viskade hon lite drömmande och tog sig ur hans knä och reste sig upp.
"Lektion. " Sa hon och började gå mot lektionssalen.

” har du idrot nu eller har du något annat?” Frågade han.

Hon stannade upp och vände sig mot honom, försökte samla sig.
"Inte idrott. Jag har No." Sa hon med ett sorgset leende.
"Men sen har vi lunch." Log hon brett.